Annons

10 historiska milstolpar du bör kunna som svensk

Finns någon minsta möjliga kunskapsnivå som man bör kräva när det gäller svensk historia? Går det att bryta ned Sveriges förflutna till tio punkter som alla borde kunna redogöra för? Jag får ofta den typen av frågor, och svaret är naturligtvis: ja.

Uppdaterad
Publicerad
  • Har du koll på de svenska utvandrarna, slaget vid Poltava och Birger Jarl? Det borde du, som svensk, anser SvD:s Dick Harrison. Foto: IBL, AP och Simon Paulin
  • Liv Ullmann som Kristina och Max von Sydow som Karl Oskar i Jan Troells film ”Utvandrarna”, som bygger på Wilhelm Mobergs roman om emigrationen till Amerika. Foto: Skånereportage/TT
  • ”Sveriges sista stora krig”. Bild från Armémuseums utställning om kriget som ledde till att Sverige förlorade Finland 1809. Foto: Fredrik Sandberg/TT
  • Slaget vid Poltava, iscensatt på plats 2009. Peter den stores seger markerade slutet på den svenska stormaktstiden och startskottet för framväxandet av det ryska imperiet. Foto: Sergei Chuzavkov/AP
  • I Roskilde domkyrka undertecknades traktaterna, Skåne blev svenskt. Foto: Imago/IBL
  • Gravyr av Axel Oxenstierna och målning av Gustav II Adolf. Foto: IBL och TT
  • Foto: Alamy/IBL
  • Foto: Nuremberg Chronicle/TT
  • Bild från utställningen ”Jag, Birger Jarl” på Medeltidsmuseet. Foto: Simon Paulin
  • Domkyrkan i Skara vars stift 2014 firade tusenårsjubileum. Foto: Alamy/IBL

Har du koll på de svenska utvandrarna, slaget vid Poltava och Birger Jarl? Det borde du, som svensk, anser SvD:s Dick Harrison.

Foto: IBL, AP och Simon Paulin Bild 1 av 2

1902: Förstamajdemonstration för allmän rösträtt på Gärdet i Stockholm.

Foto: Pressens Bild/TT Bild 2 av 2

Del 1 av 10

Har du koll på de svenska utvandrarna, slaget vid Poltava och Birger Jarl? Det borde du, som svensk, anser SvD:s Dick Harrison.
Har du koll på de svenska utvandrarna, slaget vid Poltava och Birger Jarl? Det borde du, som svensk, anser SvD:s Dick Harrison. Foto: IBL, AP och Simon Paulin

Utan svårighet skulle jag kunna lägga till ytterligare något tiotal historiska händelser och processer som man bör känna till för att kunna orientera sig i det svenska samhället och inse varför det ser ut som det gör. Kunskap om det förflutna gör oss rikare och visar på vår potential – både till att förändra samhället till det bättre och till att skapa problem.

Här är därför ett axplock milstolpar i den svenska historien – i bakvänd ordning – som varje svensk bör känna till. Längst ned i artikeln ligger även länk till ett test, där du kan sätta din kunskap på prov.

10) Demokratins genombrott

1902: Förstamajdemonstration för allmän rösträtt på Gärdet i Stockholm.
1902: Förstamajdemonstration för allmän rösträtt på Gärdet i Stockholm. Foto: Pressens Bild/TT

Kvinnor tillerkändes rätt att rösta från och med 1921.

Vad? Parlamentarismen trumfades 1917 igenom av de liberaler och socialdemokrater som bildade regering medan första världskriget pågick utanför landets gränser. De politiska reformerna kulminerade med införandet av allmän och lika rösträtt, som fick till följd att även kvinnor tillerkändes rätt att rösta från och med 1921.

När? 1917–1921.

Annons
Annons

Liv Ullmann som Kristina och Max von Sydow som Karl Oskar i Jan Troells film ”Utvandrarna”, som bygger på Wilhelm Mobergs roman om emigrationen till Amerika.

Foto: Skånereportage/TT Bild 1 av 1

Del 2 av 10

9) Emigrationen till Amerika

Liv Ullmann som Kristina och Max von Sydow som Karl Oskar i Jan Troells film ”Utvandrarna”, som bygger på Wilhelm Mobergs roman om emigrationen till Amerika.
Liv Ullmann som Kristina och Max von Sydow som Karl Oskar i Jan Troells film ”Utvandrarna”, som bygger på Wilhelm Mobergs roman om emigrationen till Amerika. Foto: Skånereportage/TT

Vad? Omkring 1,2 miljoner svenskar emigrerade till Amerika mellan 1851 och 1930, med kulmen åren 1886–1890, då omkring 180 000 utvandrade. Siffrorna skall ses mot bakgrund av att det fattiga landets samlade befolkning år 1900 uppgick till blott 5,2 miljoner. Till detta skall läggas en omfattande utvandring till Norge, Danmark och Tyskland – de som inte hade råd med Amerikabiljett valde gärna att flytta till ett grannland.

När? 1800-talets andra hälft.

Annons
Annons

”Sveriges sista stora krig”. Bild från Armémuseums utställning om kriget som ledde till att Sverige förlorade Finland 1809.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Del 3 av 10

8) Finska kriget

”Sveriges sista stora krig”. Bild från Armémuseums utställning om kriget som ledde till att Sverige förlorade Finland 1809.
”Sveriges sista stora krig”. Bild från Armémuseums utställning om kriget som ledde till att Sverige förlorade Finland 1809. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Till följd av de strider som följde införlivades Norge 1814 i en personalunion med Sverige.

Vad? År 1808 angreps Sverige av Ryssland, som efter ett förödande krig tvingade fram freden i Fredrikshamn påföljande år. Hela östra Sverige, dagens Finland, avträddes till ryssarna. Som en följd av kriget föll Gustav IV Adolfs regim och Sverige fick en ny regeringsform, som stadgade att maktdelning skulle råda mellan kung och ständer. Detta blev begynnelsen på den politiska utveckling som senare skulle resultera i uppkomsten av parlamentarism och demokrati.

Som en följd av regimskiftet fick vi dessutom en ny dynasti, huset Bernadotte, som 1810 valdes att efterträda det sittande kungahuset. Till följd av de strider som följde införlivades Norge 1814 i en personalunion med Sverige, som varade till 1905. Därefter har nationen Sverige aldrig, formellt sett, legat i krig.

När? 1808–1809.

Annons
Annons

Slaget vid Poltava, iscensatt på plats 2009. Peter den stores seger markerade slutet på den svenska stormaktstiden och startskottet för framväxandet av det ryska imperiet.

Foto: Sergei Chuzavkov/AP Bild 1 av 2

300-årsjubileet 2009 var en stor händelse i Ryssland. Postverket släppte ett nytt frimärke och skulptören Bernhard Englunds byst av Karl den XII flögs in till det ryska firandet i Ukraina.

Foto: Henrik Montgomery/TT och IBL Bild 2 av 2

Del 4 av 10

7) Slaget vid Poltava

Slaget vid Poltava, iscensatt på plats 2009. Peter den stores seger markerade slutet på den svenska stormaktstiden och startskottet för framväxandet av det ryska imperiet.
Slaget vid Poltava, iscensatt på plats 2009. Peter den stores seger markerade slutet på den svenska stormaktstiden och startskottet för framväxandet av det ryska imperiet. Foto: Sergei Chuzavkov/AP

Vad? Den svenska stormakten gick under till följd av Karl XII:s misslyckade försvarskrig mot grannländerna. Den avgörande händelsen var slaget vid Poltava år 1709, där den svenska armén led sitt allvarligaste nederlag genom tiderna när den konfronterade Peter den stores ryska armé.

I de freder som slöts kring 1720 förlorade Sverige de flesta erövringar som gjorts på 1500- och 1600-talen, bland annat Estland och Livland.

När? 1709.

300-årsjubileet 2009 var en stor händelse i Ryssland. Postverket släppte ett nytt frimärke och skulptören Bernhard Englunds byst av Karl den XII flögs in till det ryska firandet i Ukraina.
300-årsjubileet 2009 var en stor händelse i Ryssland. Postverket släppte ett nytt frimärke och skulptören Bernhard Englunds byst av Karl den XII flögs in till det ryska firandet i Ukraina. Foto: Henrik Montgomery/TT och IBL
Annons
Annons

I Roskilde domkyrka undertecknades traktaterna, Skåne blev svenskt.

Foto: Imago/IBL Bild 1 av 1

Del 5 av 10

6) Freden i Roskilde

I Roskilde domkyrka undertecknades traktaterna, Skåne blev svenskt.
I Roskilde domkyrka undertecknades traktaterna, Skåne blev svenskt. Foto: Imago/IBL

Östersjön tycktes vara på väg att bli en svensk insjö.

Vad? Stormaktstidens erövringar kulminerade med freden i Roskilde 1658. I och med detta tvingades Danmark – som det skulle visa sig permanent – avträda Skåne, Halland (som redan tidigare tagits över av svenskarna), Blekinge och Bohuslän. Under en kort tid kontrollerade Sverige även Bornholm och Trondheims län.

Det svenska väldet har aldrig varit så stort som 1658, och Östersjön tycktes vara på väg att bli en svensk insjö.

När? 1658.

Annons
Annons

Gravyr av Axel Oxenstierna och målning av Gustav II Adolf.

Foto: IBL och TT Bild 1 av 1

Del 6 av 10

5) Sverige blir en stormakt

Gravyr av Axel Oxenstierna och målning av Gustav II Adolf.
Gravyr av Axel Oxenstierna och målning av Gustav II Adolf. Foto: IBL och TT

Vad? År 1611 var Sverige ett land i kris, omgivet av fiender och med en slutkörd ekonomi. Två decennier senare hade Axel Oxenstierna och Gustav II Adolf omvandlat riket till en nordeuropeisk stormakt som besegrat Ryssland och Polen och med framgång intervenerat i trettioåriga kriget.

Samtidigt förändrades Sverige i grunden med nya städer (till exempel Göteborg), nya ämbetsverk och en reformerad riksdag. Dagens myndighets-Sverige växte fram parallellt med de krigiska angreppen på grannarna.

När? 1611–1632.

Annons
Annons
Foto: Alamy/IBL Bild 1 av 1

Del 7 av 10

4) Gustav Vasa blir kung

Foto: Alamy/IBL

Alla uppror, till exempel Dackefejden på 1540-talet, nedkämpades brutalt.

Vad? Gustav Vasas maktövertagande räknades inte som epokgörande när det ägde rum – det var ett av många regimskiften i en orolig tid – men det fick stora konsekvenser. På grund av den decimering av den politiska eliten som ägde rum på 1520-talet, till exempel avrättandet av omkring 100 personer i Stockholms blodbad 1520, kunde Gustav Vasa agera mer enväldigt än de flesta svenska monarker i äldre historia.

Han manövrerade ut samtliga medtävlare och tog 1527 makten över kyrkan, som successivt omvandlades till en protestantisk statskyrka. Kungens och statens makt stärktes kraftigt på lokalsamhällets bekostnad, skatterna höjdes och alla uppror, till exempel Dackefejden på 1540-talet, nedkämpades brutalt.

Sverige blev ett arvkungarike och en tidigmodern stat.

När? 1523.

Annons
Annons
Foto: Nuremberg Chronicle/TT Bild 1 av 1

Del 8 av 10

3) Digerdöden

Foto: Nuremberg Chronicle/TT

Vad? Den största katastrofen i svensk historia inträffade 1350, när landet drabbades av den pestepidemi som senare blev känd som digerdöden. Under denna och påföljande epidemier miste landet mellan hälften och två tredjedelar av sin befolkning, en demografisk kräftgång som nådde sin botten under första hälften av 1400-talet.

Bortsett från tragedierna som sådana är farsoterna viktiga att minnas på grund av de konsekvenser de förde med sig. Samhället drabbades av djupgående ekonomiska och politiska kriser, med uppror, sjöröveri och långtgående försök från överhetens sida att skapa ordning ur kaos genom att anställa tyska fogdar och sammanfoga de nordiska länderna till Kalmarunionen.

Detta ledde i sin tur till nya uppror och krig. Under dessa strider blev bönderna en militär makt att räkna med, varför de – till skillnad från i flertalet andra länder – kom att tillerkännas rätt att delta i riksdagar.

När? 1350.

Annons
Annons

Bild från utställningen ”Jag, Birger Jarl” på Medeltidsmuseet.

Foto: Simon Paulin Bild 1 av 1

Del 9 av 10

2) Birger jarls maktövertagande

Bild från utställningen ”Jag, Birger Jarl” på Medeltidsmuseet.
Bild från utställningen ”Jag, Birger Jarl” på Medeltidsmuseet. Foto: Simon Paulin

Genom krig och blodiga utrensningar krossade han och hans familj oppositionen.

Vad? Under åren kring 1250 övergick Sverige från att ha varit en konfederation av självstyrande landskap till att bli ett stabilt rike med kung, lagstiftning, ståndssamhälle, skatteväsen, borgar och städer. Det rörde sig om en revolution uppifrån, som utgick från Birger Magnusson, mer känd som Birger jarl eftersom han kom att identifieras med det jarlaämbete han upprätthöll.

Genom krig och blodiga utrensningar krossade han och hans familj oppositionen och genomdrev förändringar som bedömdes nödvändiga för att riket skulle utvecklas. En av många följder var att Stockholm grundades (nämnt första gången 1252).

När? 1250.

Klicka dig fram: Se hur Birger jarl återskapas https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/svd-multimedia/91eec286d19bcc7d986ffc9a03a1dde0
Annons
Annons

Domkyrkan i Skara vars stift 2014 firade tusenårsjubileum.

Foto: Alamy/IBL Bild 1 av 1

Del 10 av 10

1) Kristnandet

Domkyrkan i Skara vars stift 2014 firade tusenårsjubileum.
Domkyrkan i Skara vars stift 2014 firade tusenårsjubileum. Foto: Alamy/IBL

Vad? För tusen år sedan etablerades kristendomen i Sverige. Ett lämpligt årtal att utgå från är 1017, då (eller någon gång vid denna tid) vårt äldsta ännu existerande biskopsdöme inrättades i Skara. Kristnandet, som inletts redan på 800-talet, fortsatte under hela 1000-talet och en bit in på 1100-talet, och fick en svårligen överskattad betydelse för landet. Sverige inlemmades i den västerländska kulturkrets där vi fortfarande befinner oss.

Utan kristnandet hade vi inte fått vårt nuvarande skriftspråk, vår monarki, vårt skolväsen, den medeltida sjuk- och åldringsvården, med mera.

När? Cirka 1017.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons