Annons

100 graders skillnad – det ligger bakom extremvädret

Nästan 100 graders temperaturskillnad – men den extrema kylan i USA och hettan i Australien har troligtvis inget med varandra att göra. Däremot går det inte att utesluta att det i båda fallen kan finnas en koppling till den globala uppvärmningen.

Under strecket
Publicerad

En frusen fontän i Bryant Park i New York.

Foto: Frank Franklin II/TT

Åskådare svalkar sig under Australian Open.

Foto: Andy Brownbill/AP

En frusen fontän i Bryant Park i New York.

Foto: Frank Franklin II/TT
En frusen fontän i Bryant Park i New York.
En frusen fontän i Bryant Park i New York. Foto: Frank Franklin II/TT

Sällan har det varit så tydligt att januari betyder vinter på norra halvklotet och sommar på det södra. Medan USA de senaste dagarna drabbats av en köld så sträng att marken spruckit och orsakat så kallade frostskalv, har invånarna i Australien genomlidit den varmaste januarimånaden som någonsin uppmätts.

I den amerikanska mellanvästern har temperaturen lokalt krupit ner till minus 49 grader och myndigheter i landet uppger att minst 21 personer har avlidit av köldrelaterade skador, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Kylan i USA beror på den så kallade polarvirveln, kraftiga västvindar på uppemot 30 kilometers höjd i stratosfären över Arktis. Vid den här tiden på året stänger virveln vanligtvis in den mest extrema kylan och ser till att den håller sig uppe i norr. Men om västvindarna försvagas kan det plötsligt ske en kraftig uppvärmning av luften i den nordligaste delen av stratosfären.

Annons
Annons

Åskådare svalkar sig under Australian Open.

Foto: Andy Brownbill/AP

– I de lägena kan virveln påverkas så att det blir ett vågmönster med omväxlande nordliga och sydliga vindar som gör att det kan bli väldigt kallt längre söderut samtidigt som det blir varmare uppe i norr. Luften över USA kommer inte från 30 kilometers höjd, det är luft som strömmar på lägre nivå, men det hänger ihop med det som händer högre upp i atmosfären, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.

Det går inte att utesluta att den extrema kylan i USA kan kopplas till klimatförändringar. Men eftersom kraftiga uppvärmningar i stratosfären över Arktis bara inträffar ungefär en gång vartannat år är det svårt att med säkerhet säga att det skett en förändring över tid.

– För det behöver man väldigt långa tidsserier. Men det är klart att de långsiktigt stora förändringar som sker i klimatet, med en kraftig uppvärmning över Arktis, ger en minskad temperaturskillnad mellan poler och ekvator. Och det finns hypoteser om att det i sin tur kan få påverkan på polarvirveln, säger Erik Kjellström.

Åskådare svalkar sig under Australian Open.
Åskådare svalkar sig under Australian Open. Foto: Andy Brownbill/AP

I Australien är situationen en helt annan än i USA. Där har temperaturer på uppemot 50 grader bland annat gjort att asfalt smält. Enligt Erik Kjellström finns det i Australien en tydligare koppling till klimatförändringarna än i fallet med kylan i USA.

– Det är vanligt att det är varmt under sommarmånaderna i stora delar av Australien, men det har varit mer intensivt i år än vad det brukar vara. På lång sikt ser vi att värmeböljor runt om i världen har blivit vanligare och mer intensiva, och det är något som man kan koppla till den globala uppvärmningen. Men vi kan inte säga att just den här värmeböljan beror på klimatförändringar utan att studera den i detalj, säger Erik Kjellström.

Och att hettan i Australien inträffar samtidigt som kylan i USA är sannolikt bara en slump.

– Det som händer i USA är starkt förknippat med polarvirveln över norra halvklotet, värmeböljan i Australien är årstidsbetingad. Visserligen kan man säga att hela atmosfären hänger ihop, men just de här två temperaturextremerna gör inte det.

Efter reklamen visas:
Nästan 100 graders skillnad – vad beror extremvädret på?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons