Annons
Krönika

Patricia Hedelius:12 miljarder skäl att inte tycka synd om banken

Nordeas vd Frank Vang Jensen.
Nordeas vd Frank Vang Jensen. Foto: Tomas Oneborg

En räntehöjning är den enda julklappen storbankerna kan hoppas på. Med en sämre konjunktur på gång kommer kreditförlusterna öka och låneaptiten minska. Dessutom är tre av fyra banker i dålig form.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Jens Henriksson, Swedbanks vd.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 2

SEB:s vd Johan Torgeby. ”SEB är ett lysande undantag i sektorn just nu”, skriver SvD:s Patricia Hedelius.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 2 av 2

Jens Henriksson, Swedbanks vd.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1

Riksbankschefen Stefan Ingves verkar ha bestämt sig: i december ska styrräntan tillbaka till noll, kosta vad det kosta vill.

I så fall går storbankernas utgångsläge på inlåning från dåligt till 25 punkter mindre dåligt, plus lite extra från de kunder som inte sätter sig i motvärn när boräntan höjs.

Det ser ut som att det ljusnar på bankernas viktigaste intäktsrad, räntenettot.

Ser man till det senaste årets bedrövliga kursutveckling för bankaktierna skulle man kunna tro att detta är början till en vändning även på börsen.

Men det ska man vara skeptisk till av flera skäl.

Oroväckande nog har storbankerna sällan varit i så dålig form som nu, med ett undantag: SEB. Visst har bankerna mer kapital i ladorna och det har stuvat undan pengar till stabilitetsfonden, men verksamheterna är faktiskt inte i toppform.

Det skrämmer bort aktieköpare och tynger aktien.

Tillsammans skrapade bankerna ihop ett kvartalsresultat på 12 miljarder kronor. Det var 15 miljarder kronor sämre än i fjol, och Nordea stod för de stora förlusterna.

Jens Henriksson, Swedbanks vd.
Jens Henriksson, Swedbanks vd. Foto: Pontus Lundahl/TT
Annons
Annons

Däremot är det knappast synd om bankerna. Övergripande är det hemmakokta problem med dålig kostnadskontroll. De har också haft svårt att anpassa affärsmodellerna efter kundernas ändrade beteende, därför blir kostnadsprogram och stora personalneddragningar oundvikliga. Där står både Handelsbanken och Nordea.

Swedbank har en annan utgångspunkt. Kostnader rusar nu i efterdyningarna av penningtvättsmisstankarna. Men trots kostnadsfesten är Swedbank klart bäst när det gäller effektivitet och lönsamhet, ingen av de andra bankerna kan leverera 14 procents avkastning på eget kapital.

Men den motvind som eventuella miljardkrav från amerikanska myndigheter utgör är tuff, och signalerna är att nye vd:n Jens Henrikssons fokus kommer ligga på regelefterlevnad snarare än vinstmaximering flera kvartal framåt. Det skrämmer bort aktieköpare och tynger aktien.

Nästa underpresterare är Handelsbanken. Nya vd:n Carina Åkerströms sparpaket bekräftade misstankarna om att huvudkontoret vid Axel von Fersens gamla palats är totalt överbefolkat och har varit så under flera år. Kosmetika är att Polen stängs liksom Asienkontoren.

Ser man till kostnads- och lönsamhetsutvecklingen räcker det inte. Det kommer sannolikt mer dåliga nyheter. Strömhopp från investmentbanken, eftersatta it- och compliancefunktioner, fortsatt nedbantning av kontorsyta är bara några av de utmaningar som det pratas om internt.

Frågan är om man inte ska hålla sig borta från hela banksektorn ett tag till.

Sådant kostar pengar, men lämnas de därhän blir det svårt att lyfta avkastningen på eget kapital från dagens 10 procent mot tidigare höjder.

Annons
Annons

SEB:s vd Johan Torgeby. ”SEB är ett lysande undantag i sektorn just nu”, skriver SvD:s Patricia Hedelius.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1

Nordeas nye vd Frank Vang Jensen väljer att lägga ribban halvhögt. Intrycket är att han kan saxa över sitt avkastningsmål på mer än 10 procent utan att förta sig – eller någon annan heller i storbanken. Men beskedet att banken ska spara runt 7,5 miljarder, varav hälften på personal, fick aktien att kvickna till.

SEB:s vd Johan Torgeby. ”SEB är ett lysande undantag i sektorn just nu”, skriver SvD:s Patricia Hedelius.
SEB:s vd Johan Torgeby. ”SEB är ett lysande undantag i sektorn just nu”, skriver SvD:s Patricia Hedelius. Foto: Janerik Henriksson/TT

Men historien förskräcker. Nordea har sparat i tio år utan att vare sig aktiekurs eller kundnöjdhet har ökat. Det kommer att krävas en del för att få tillbaka förtroendet, och tålamodet med misslyckanden är lågt. På plussidan finns dock att ordföranden Torbjörn Magnusson, liksom storägarna Sampo och Cevian, är en vinnarskalle – och Nordea har den största förbättringspotentialen.

SEB är ett lysande undantag i sektorn just nu. Vd Johan Torgeby verkar ta sin uppgift på allvar. Det går som på räls med 13 procents avkastning på eget kapital. Det finns hopp, många analytiker har köp på aktien, men frågan är om man inte ska hålla sig borta från hela banksektorn ett tag till.

För det mest påtagliga hotet, utöver bankernas egenproducerade problem, är den ekonomiska inbromsningen. Liksom tjatandet om ”The winter is coming” i HBO-serien Games of Thrones kan man vara lika säker på att sämre tider stundar.

Lägre ekonomisk tillväxt är inte bra för bankerna – som kommer se ökade kreditförluster, minskad riskaptit liksom minskat efterfrågan på lån.

Men den kanske största utmaningen blir att Riksbankens styrränta bara kan gå åt ett håll, om den inte hålls på oförändrat, och det är neråt.

Riksbankschef Stefan Ingves väntas ge bankerna en julklapp i form av nollränta i december. Men om läget förvärras och minusräntan gör comeback ökar pressen på minusräntan igen. Och oavsett vad bankcheferna säger lär de dra sig in i det sista innan de också sätter minus på kundernas sparkonton.

Det finns helt enkelt inte mycket som talar för att bankerna kommer bli snara kursvinnare.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons