Annons

17 av 18 återvändare kom frivilligt till polisförhör

För att få fram information i frivilliga förhör med exempelvis IS-återvändare kan polisen använda flera strategier – men press och auktoritet fungerar sällan, säger förhörsexperten Pär-Anders Granhag till SvD.

– Det är viktigt att känna att man kan bestämma själv när och vad man berättar, säger han.

Publicerad
Göteborgspolisen har kallat återvändare från krigshärdare, som t ex IS-återvändare, till förhör. Hittills har 17 av 18 dykt upp.
Göteborgspolisen har kallat återvändare från krigshärdare, som t ex IS-återvändare, till förhör. Hittills har 17 av 18 dykt upp. Foto: NTB Scanpix

Hittills har 17 av 18 återvändare från krigshärdar dykt upp på de frivilliga förhören som polisen i nordöstra Göteborg har kallat till, rapporterar Sveriges Radio. Personerna har i dag inga brottsmisstankar riktade mot sig från Säpos sida, men det finns ändå anledning för polisen att vilja prata med dem.

– Vi skickar en kallelse att vi vill hålla ett förhör på polisstationen. Vi har ju inte så mycket bevis att lägga fram så det gäller verkligen att få personerna att vilja prata om det de varit med om, säger Ulf Merlander till SR.

Pär-Anders Granhag är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och utbildar svenska poliser i förhörsteknik. Han berättar att det inte är så konstigt att personer frivilligt kommer till polisförhören.

Annons

– Genom att dyka upp vill de signalera att de är villiga att lämna uppgifter och visa god vilja. Det kan betyda att de inte planerar något mer inför framtiden och att de ångrar sig helt enkelt, säger han till SvD.

Men det kan också vara så att personer som infinner sig frivilligt ändå har brottsliga avsikter, tillägger Granhag. Han jämför med när personer blir kallade för att dna-topsas för ett visst brott. Är det 1 på 200 som kallats som inte dyker upp – ja, då kan man vara säker på att den personen kommer att undersökas extra noga, säger Granhag.

– Man vill visa att man inte har något att dölja och att man har ärliga avsikter.

Det finns flera anledningar till att polisen i sin tur är intresserade av att höra personerna – trots att de inte är misstänkta för något specifikt brott. Bara det faktum att personer tagit sig till en terrororganisation kan vara skäl nog att prata med dem för att få en bild av deras förflutna och framtida intentioner, säger Granhag.

– Dessutom kan man i efterhand se att de här personerna, för att ta sig till IS, kanske ljugit och bluffat om vissa saker. Eller så har de skrivit saker som uppdagats senare som polisen vill fråga om.

Hur själva förhöret genomförs är inte känt, eftersom Säkerhetspolisens förhörsmetoder inte är offentliga. Det finns heller ingen känd mall för hur de ska gå till.

– Det man i alla fall kan säga är att polisen har bakgrundsinformation om personerna och att de områden som diskuteras handlar om vad de gjort innan, under, och efter att de anslutit sig till IS.

Att hota eller försöka pressa fram information är sällan framgångrikt, enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder.
Att hota eller försöka pressa fram information är sällan framgångrikt, enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder. Foto: Göteborgs universitet / TT

För att locka fram så mycket information som möjligt under ett förhör finns flera strategier. Att spela på auktoritet, hota och försöka pressa fram information är sällan framgångsrikt. Men att i stället vara vara vänlig, visa respekt och försöka få det att framstå som att det är upp till personen att lämna information har ofta visat sig ge mycket bättre resultat.

– Man vill känna någon slags autonomi, det är viktigt att känna att man kan bestämma själv när och vad man berättar.

”För att vi ska kunna hjälpa dig så måste vi veta vad som hänt”, är en vanlig anföring från polisens sida.

– Man försöker på olika sett vädja och motivera personerna till att berätta så mycket som möjligt. Man är ju också klar över att vissa kan ha information som de vill dölja. Det är ofta inte så enkelt att en person bara säger ”nu är jag färdig med IS, jag vill inte vara med längre”, säger han.

Annons
Annons

Göteborgspolisen har kallat återvändare från krigshärdare, som t ex IS-återvändare, till förhör. Hittills har 17 av 18 dykt upp.

Foto: NTB Scanpix Bild 1 av 2

Att hota eller försöka pressa fram information är sällan framgångrikt, enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder.

Foto: Göteborgs universitet / TT Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons