Annons

Viktor Lundquist:18 år som samvetsfånge

I snart två decennium har Dawit Isaak suttit fängslad utan juridisk prövning.

Under strecket
Publicerad

Dawit Isaak är den ende svensk som av Amnesty pekats ut som samvetsfånge.

Foto: Kalle Ahlsén/TT Bild 1 av 1

Dawit Isaak är den ende svensk som av Amnesty pekats ut som samvetsfånge.

Foto: Kalle Ahlsén/TT Bild 1 av 1
Dawit Isaak är den ende svensk som av Amnesty pekats ut som samvetsfånge.
Dawit Isaak är den ende svensk som av Amnesty pekats ut som samvetsfånge. Foto: Kalle Ahlsén/TT

September 2001 är för många främst förknippat med attackerna på World Trade Center. När man summerar viktiga och avgörande händelser under 2000-talet är det utan tvekan så att 9/11 framträder som en av de allra mest centrala.

För många känns nog attackerna som en evighet sedan, och i dag myndiga artonåringar var inte ens var födda då.

Detta ger något slags perspektiv på hur mycket tid som faktiskt förflutit sedan september 2001.

För gemene man är dessa 18 år knappast något man resonerar kring på vardaglig basis, och hur många dagar, timmar och minuter som passerat är inget som reflekteras över.

För en svensk-eritreansk man, hans fru och tre barn, har varje dag, timme och minut varit en evighet.

I dag är det 18 år sedan journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea, anklagad för landsförräderi under krig och brott mot rikets säkerhet.

Annons
Annons

I 18 år har Isaak suttit frihetsberövad, utan rättegång eller annan juridisk prövning. Ingen anhörig har någonsin beviljats tillstånd att träffa honom under hans tid i fångenskap.

Anklagelserna om landsförräderi är den eritreanska regimens påhitt, den verkliga orsaken till Isaaks fängslande gäller hans arbete som kritisk journalist. Vid tiden för Isaaks fängslande arbetade han på Eritreas första oberoende tidning, Setit.

Amnesty International använder begreppet samvetsfånge som beteckning för personer som fängslats på grund av sin åsikt. Dawit Isaak är den enda svensk som klassats som samvetsfånge.

Isaak var en demokratikämpe och en tydlig röst mot den eritreanska regimens förtryck. Redan 2001 var förutsättningarna för granskande journalistik i Eritrea dåliga – i dag är de ännu värre.

I Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex rankas landet tredje sämst i världen, och på Freedom House 100-gradiga skala, där 100 innebär fullvärdig demokrati och 0 obefintlig respekt för demokratiska principer, ges Eritrea en trea.

Isaak är en av flera fängslade journalister i Eritrea. Vid tiden för fängslandet stängde regeringen ner samtliga fria och oberoende medier, och i praktiken är det endast statliga medier som kan verka. I dag finns det en tidning i Eritrea, den ägs av staten.

Adekvat fungerande internet finns inte, något som knappast undgått regimen, men inte heller är något den vill åtgärda. Internetanvändning sker främst på internetkaféer, vilket gör myndigheternas övervakning av trafiken enklare.

Att som eritreansk medborgare skaffa sig information som inte kommer från staten är alltså i realiteten oerhört svårt.

Annons
Annons

Den eritreanska regimen är dock av en annan uppfattning, både vad gäller fallet Isaak, men också gällande landets journalistiska förutsättningar.

Tidigare i sommar sade landets informationsminister Yemane Gebremeskel i en intervju med Expressen att det inte finns några försvunna journalister i Eritrea.

På frågor om fängslandet av Isaak, och hans hälsa, menar ministern att Sverige inte har någon rätt att ställa frågor kring detta, då Isaak är eritreansk medborgare och åtgärderna mot honom är ett fall enbart för Eritrea.

Förhållandena under vilka Isaak befinner sig i, förutsatt att han fortfarande lever, är något oklara, men ingenting tyder på en acceptabel situation. I april 2002 rapporterade pressorganisationen Committee to Protect Journalists att Isaak utsatts för tortyr.

Den eritreanska presidenten Isaias Afewerki har inte lindat in regimens hållning. I en intervju 2009 sade han:

”We will not have any trial and we will not free him. We know how to handle his kind. To me, Sweden is irrelevant. The Swedish government has nothing to do with us.”

De svenska regeringarnas agerande i fallet Isaak har under åren kritiserats. Sveriges nya ambassadör i Eritrea, Svante Liljegren, säger att frågan är fortsatt prioriterad.

När Ann Linde nu tillträder som utrikesminister blir hon den sjätte i ordningen att under en längre tid ansvara för uppgiften att försöka få Isaak frisläppt.

Anna Lindh, Laila Freivalds, Jan Eliasson, Carl Bildt och Margot Wallström misslyckades samtliga innan henne. Få saker talar väl egentligen för att det kommer gå bättre för Linde.

September 2001 kommer fortsatt främst förknippas med attackerna på World Trade Center. Men det är väl värt att påminna om att under den tid som gått sedan dess har Dawit Isaak, på grund av sina åsikter, bara sett insidan av en mörk fängelsecell.

VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet och projektledare på tankesmedjan Frivärld.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons