X
Annons
X

Fritt fram att titta på Stockholms okända mur

För att försvara Stockholm påbörjades på 1800-talet ett gigantiskt byggnadsverk på order från blivande kungen Karl XV. Krimkriget hade gjort Sverige oroligt för ett ryskt anfall. Vad få känner till är att 79 meter av muren finns kvar – inne i ett kontorshus.

Läs mer om Mitt Stockholm
Foto: Stadsmuseet/Johan Lindberg Bild 1 av 2

WSP:s chefsjurist Charlotta Järnstedt och vd-assistent Helena Skogäng.

Foto: Johan Lindberg Bild 2 av 2

Del 1 av 4

undefined
Foto: Stadsmuseet/Johan Lindberg

Lösningen på veckans Stockholmsgåta är Arenavägen 7 i Globen-området – precis intill platsen där Söderstadion tidigare låg. Synen när man kliver in i byggnaden är överrumplande. Den bastanta muren med skottgluggar är smakfullt inmejslad i de moderna kontorslokalerna.

WSP:s chefsjurist Charlotta Järnstedt och vd-assistent Helena Skogäng.
WSP:s chefsjurist Charlotta Järnstedt och vd-assistent Helena Skogäng. Foto: Johan Lindberg

– Jag hade ingen aning om att den fanns innan jag började arbeta här. Det är verkligen häftigt, säger Helena Skogäng, vd-assistent på analys- och teknikkonsultföretaget WSP.

Företagets kontor i Stockholm har blivit en snackis i den internationella koncernen som bland annat är verksam i Kanada, Australien och Sydafrika.

– Alla blir väldigt imponerade när de kommer hit. Den här typen av historiska monument väcker ju alltid intresse, säger WSP:s chefsjurist Charlotta Järnstedt.

Nu susar bilar förbi här, men när Johanneshovs skans började byggas 1859 stod byggnaden i en helt annan omgivning. För 159 år sedan var det en glest bebyggd plats en bit söder om huvudstaden. Ni som kan er Per-Anders Fogelström vet att det var 1860 som Henning Nilsson i ”Mina drömmars stad” en dag kom vandrande in mot staden just söderifrån. Vid denna tidpunkt var ljudbilden gissningsvis intensiv när 120 man slet med att bygga skansen – det var stenhuggare, murare, jordschaktare, bergsprängare, smeder och hantlangare.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Kronprins Karl (blivande kung Karl XV) fattade beslutet att stärka försvaret. Här porträtterad av Karl Fredrik Kiörboe 1860 – Karl XV tillträdde som kung året innan.

Bild 1 av 4

Ritning för Johanneshovs skans – bara grundmurarna till slutvärnet (inom röd ram) fullbordades.

Foto: Krigsarkivet Bild 2 av 4

Skottglugg inifrån skyttegången.

Foto: Johan Lindberg Bild 3 av 4

Skottglugg utifrån.

Foto: Johan Lindberg Bild 4 av 4

Del 2 av 4

Kronprins Karl (blivande kung Karl XV) fattade beslutet att stärka försvaret. Här porträtterad av Karl Fredrik Kiörboe 1860 – Karl XV tillträdde som kung året innan.
Kronprins Karl (blivande kung Karl XV) fattade beslutet att stärka försvaret. Här porträtterad av Karl Fredrik Kiörboe 1860 – Karl XV tillträdde som kung året innan.

Några år tidigare hade Krimkriget rasat i Sveriges närhet. Storbritannien och Napoleon III:s Frankrike använde Fårösund som bas för sjökriget mot tsar Nikolaj I:s Ryssland i Östersjön. Man ska också veta att Ryssland då låg ännu närmare Sverige i och med att Finland förlorats till jätten i öst 50 år tidigare.

Kronprins Karl fattade därför det radikala beslutet att bygga en ring av 42 starka befästningsverk som skulle skydda Stockholm från anfall. 25 skansar skulle ingå i den södra delen av försvaret och sträcka sig från Liljeholmen i väst via Nybohov, Årsta, Johanneshov och Blåsut till Lilla Sickla i öst.

Ritning för Johanneshovs skans – bara grundmurarna till slutvärnet (inom röd ram) fullbordades.
Ritning för Johanneshovs skans – bara grundmurarna till slutvärnet (inom röd ram) fullbordades. Foto: Krigsarkivet

Området kring landtungan mellan Södermalm och Johanneshov har alltid ansetts vara strategiskt viktigt. Totalt skulle den femuddiga skansen här uppta en yta av cirka 500x500 meter – ungefär som hela Globenområdet i dag. 1859 sattes arbetet med slutvärnet igång.

Skottglugg inifrån skyttegången.
Skottglugg inifrån skyttegången. Foto: Johan Lindberg
Skottglugg utifrån.
Skottglugg utifrån. Foto: Johan Lindberg

Här fanns skottgluggar och genom dem skulle fienden kunna beskjutas. Dessa finns bevarade än i dag inne i kontorshuset och man kan gå inne i skyttegången.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

WSP:s chefsjurist Charlotta Järnstedt och vd-assistent Helena Skogäng vid skyttegången som är bevarad sedan den byggdes 1859-1860.

Foto: Johan Lindberg Bild 1 av 2
Foto: Johan Lindberg Bild 2 av 2

Del 3 av 4

WSP:s chefsjurist Charlotta Järnstedt och vd-assistent Helena Skogäng vid skyttegången som är bevarad sedan den byggdes 1859-1860.
WSP:s chefsjurist Charlotta Järnstedt och vd-assistent Helena Skogäng vid skyttegången som är bevarad sedan den byggdes 1859-1860. Foto: Johan Lindberg
undefined
Foto: Johan Lindberg

Men det stora försvarsverket blev aldrig klart. Redan 1860 fattade ståndsriksdagen beslutet att avbryta projektet. Orsaken var att den typen av militära befästningar ansågs vara föråldrade.

Eftersom kontrakt redan var ingångna för materialleveranser och avtal skrivna med byggmästare så fortsatte arbetet även under 1861 innan det helt blåstes av. Där stod nu cirka 80 meter försvarsmur som de närmaste 50 åren skulle vara en synlig symbol för det misslyckade projektet – sedan byggdes Johanneshovs IP på platsen. Idrottsanläggningen förädlades med åren och muren täcktes av fyllnadsmassa. I samband med ett vägarbete 1967 frilades sedan slutvärnets nordmur. Även den östra rondellen blev nu fullt synlig i kanten av nybyggda Söderstadion (1967–2013).

I slutet av 1990-talet skulle en kontorsbyggnad uppföras på den tomt där skansens rester ligger. Nästa bild visar hur skyttegången innanför muren såg ut under 1990-talet och hur den bevarade skyttegången ser ut i dag.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Bild från 1990-talet kontra idag. På 90-talsbilden (den vänstra) syns Söderstadions strålkastare högst upp till höger.

Foto: Stadsmuseet/Johan Lindberg Bild 1 av 8

Muren här markerad i svart på en kartjämförelse mellan i dag och 1969.

Foto: Stockholmskällan Bild 2 av 8

Arenavägen och muren.

Foto: Johan Lindberg Bild 3 av 8

Här syns östra rondellen.

Foto: Johan Lindberg Bild 4 av 8
Foto: Johan Lindberg Bild 5 av 8

Yoga vid muren.

Foto: Privat Bild 6 av 8

Muren här markerad i svart i närmiljön.

Foto: Stockholmskällan Bild 7 av 8
Foto: Johan Lindberg Bild 8 av 8

Del 4 av 4

Bild från 1990-talet kontra idag. På 90-talsbilden (den vänstra) syns Söderstadions strålkastare högst upp till höger.
Bild från 1990-talet kontra idag. På 90-talsbilden (den vänstra) syns Söderstadions strålkastare högst upp till höger. Foto: Stadsmuseet/Johan Lindberg
Muren här markerad i svart på en kartjämförelse mellan i dag och 1969.
Muren här markerad i svart på en kartjämförelse mellan i dag och 1969. Foto: Stockholmskällan

Ett klokt beslut togs av Länsstyrelsen om att införliva skansanläggningen med kontorshuset. Fastighetsägaren skapade tillsammans med Nyrén arkitektkontor och Stadsmuseet ett arkitektoriskt praktverk och därför kan vi nu beskåda norra muren i all sin prakt.

Arenavägen och muren.
Arenavägen och muren. Foto: Johan Lindberg
Här syns östra rondellen.
Här syns östra rondellen. Foto: Johan Lindberg
undefined
Foto: Johan Lindberg

Det som är så häftigt är att vem som helst kan gå hit och titta. Det är fritt fram för alla stockholmare att på vanlig kontorstid se muren. Och WSP använder platsen regelbundet för olika aktiviteter.

Yoga vid muren.
Yoga vid muren. Foto: Privat

– Vi har yoga här två gånger i veckan och då är det ofta över 100 personer på plats. Sedan har vi after work och möten här också. Vi är väldigt stolta över muren, säger WSP:s chefsjurist Charlotta Järnstedt.

Muren här markerad i svart i närmiljön.
Muren här markerad i svart i närmiljön. Foto: Stockholmskällan
undefined
Foto: Johan Lindberg

Om någon av er läsare har en egen upplevelse av platsen får ni gärna mejla till mittstockholm@svd.se. Välkomna tillbaka till en ny Stockholmsgåta framöver.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X