Annons

Elander Knip: 250 000 per barn – nog för lite

Vad krävs för att barnen ska avstå sin arvslott? Paret vill att deras barn från tidigare förhållanden väntar med att ta ut sitt arv tills båda har gått bort. Advokat Caroline Elander Knip reder ut vad som gäller.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Fråga: Vi är mellan 75 och 80 år, gifta och har fyra särkullbarn, två var. Vi har inga gemensamma barn. I vårt nuvarande testamente står det att barnen skall ha sin laglott efter den först avlidne och därefter få resterande del av sitt arv när den kvarlevande av oss dör. De ska med andra ord bli efterarvingar.
Vi funderar nu på att få vart och ett av våra barn att skriva på ett avtal där de avstår från sin laglott till förmån för den efterlevande av oss och blir efterarvingar.
Som incitament för våra barn att skriva på ett sådant avtal har vi tänkt att de ska få ett förskott på arvet omgående. Vi har tänkt oss 250 000 kr till var och en som accepterar.
Våra totala tillgångar är cirka 8 miljoner, ingen enskild egendom. Om något av barnen inte accepterar detta, kommer vi att skriva in i testamentet att denne inte blir efterarvinge utan får endast sin laglott.
Är det juridiskt möjligt att göra som vi tänkt?

Detta innebär att arvsavsägelsen kan bli ogiltig eftersom ersättningen har varit för låg.

Caroline Elander Knip: Enlig ärvdabalkens regler är det möjligt för ett myndigt barn att skriftligt avsäga sig sin rätt till arv till förmån för en annan person innan en person har avlidit. För att ett barn ska kunna avsäga sig även rätten till laglotten krävs att det tydligt anges och att barnet får skälig ersättning i form av kontanter eller annan egendom.

Annons

För att avgöra vad som kan anses vara en skälig ersättning utgår man från vad barnet hade fått i laglott vid det tillfälle då han eller hon avsäger sig sin rätt till arv.

Med beaktande endast i de egendomsförhållanden du anger ovan skulle en ersättning om 250 000 kr med stor sannolikhet kunna anses vara för låg då era respektive bröstarvingars laglott idag skulle uppgå till en miljon kronor vardera. Detta innebär att arvsavsägelsen kan bli ogiltig eftersom ersättningen har varit för låg. Det krävs dock att bröstarvingen till den först avlidne av er gör gällande att ersättningen varit för låg. Resultatet av detta är att de, trots avsägelsen, ändå kan få ut hela sin laglott efter den först avlidne.

Ersättningen som tidigare har utbetalats kommer då att betraktas som ett förskott på arv och avräknas från laglotten. Denna reglering är ganska komplicerad och om ni fortsatt funderar på den här typen av lösning så råder jag er att kontakta en advokat för att få vidare råd.

Ett vanligare sätt att lösa den här typen av situationer på är att i ert testamente reglera vad som ska hända om någon av bröstarvingarna väljer att kräva ut sin laglott vid den först avlidne makens död. Sett till er fråga verkar även ni ha funderat över detta. Det går då mycket riktigt att i testamentet ange att den arvinge som kräver ut sin laglott inte ska erhålla efterarvsrätt efter den sist avlidne maken. Min erfarenhet är att ett sådant stadgande är ganska effektivt.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons