Arnold Schwarzenegger, cyklisten Dotsie Bausch och styrkelyftaren Patrik Baboumian medverkar i filmen.
Arnold Schwarzenegger, cyklisten Dotsie Bausch och styrkelyftaren Patrik Baboumian medverkar i filmen. Foto: Sundance Institute pro/Colourbox

Experter ifrågasätter sju påståenden i veganfilmen

Budskapet i Netflix-succén är tydligt: vegankost är överlägsen animalisk. SvD låter kostexperter kommentera sju påståenden ur dokumentären ”The game changers”. Alla går att ifrågasätta.

Uppdaterad
Publicerad

I ”The game changers” ger sig MMA-profilen James Wilks ut på jakt efter ”den perfekta kosten för att främja mänsklig prestationsförmåga och hälsa”.

Slutsatsen? En vegansk diet ger en rad prestationsfördelar och är hälsomässigt överlägsen en kosthållning som innehåller animalier, enligt filmen.

Dokumentären har mötts av hejarop världen över och spås få allt fler att överge animaliskt protein och bli veganer. Samtidigt har kritiker – och köttlobbyn – anklagat argumenten för att vara vinklade, lösryckta och ovetenskapliga.

Opartiskheten hos flera av filmens producenter och medverkande experter har också ifrågasatts på grund av kopplingar till företag som säljer veganprodukter.

SvD-medarbetaren Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare åt Sveriges olympiska kommitté, tycker att det är bra att avfärda myten att idrottare måste äta mycket kött och animalier. Samtidigt menar hon att filmen är onyanserad och på en rad punkter felaktig.

– Det är på tiden att veganen inte ensidigt porträtteras som anemisk och mager. Men att framhålla att man blir prestationsmässigt bättre av vegansk kost är en överdrift som saknar vetenskaplig backning, säger hon.

”The game changers” består till stor del av intervjuer med forskare, olika kostexperiment samt hänvisningar till tidigare forskning. Så här ställer sig tre svenska kostexperter till några av påståendena i filmen.

Annons
Experterna: Linda Bakkman, Jacob Gudiol och Maria Ahlsén.
Experterna: Linda Bakkman, Jacob Gudiol och Maria Ahlsén. Foto: Tomas Oneborg, Andreaz Engström, Emil Nordin
Illustrationer: Thomas Molén
Illustrationer: Thomas Molén

Påstående 1

”Det finns en rad bevisade hälsofördelar med att undvika animalier.”

Såväl Livsmedelsverket som flera internationella expertorganisationer råder oss att begränsa konsumtionen av rött kött och charkprodukter. Ät maximalt 500 gram i veckan, men gärna mindre, lyder Livsmedelsverkets rekommendation.

Den första punkten i Världshälsoorganisationens (WHO) 12 råd för att äta hälsosamt är: ”Ät en näringsrik, varierad kost som huvudsakligen kommer från växtriket snarare än från djur.”

Annons

Många skulle förmodligen tjäna på att äta mindre kött och mer vegetabilier. Men den som ser ”The game changers” kan lätt få uppfattningen att en helt växtbaserad kost är det absolut bästa för hälsan.

Det, menar experterna, är en vetenskaplig sanning med modifikation.

Det är inte så svårt att slå den genomsnittliga kosten.

Enligt Linda Bakkman har vegetarianer generellt en lägre risk för övervikt, typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer.

– Riskreduktionen kan sannolikt tillskrivas att de äter mer grönsaker, baljväxter, fullkorn och nötter. Den positiva effekten av vegetabilier kan dock inte översättas till att vi inte bör äta kött.

Jacob Gudiol, författare med inriktning på träning och näringslära, menar att de vetenskapliga studier som gjorts i ämnet är svårbedömda.

– Människor som går över till att äta vegankost från det som gemene man oftast äter förbättrar vanligen sina hälsovärden. Men då jämför man vegankost mot en kost som faktiskt oftast är ganska dålig. Det är inte så svårt att slå den genomsnittliga kosten, helt enkelt, säger han.

Annons

Experternas slutsats: En sanning med modifikation.

Påstående 2

”Isbergssallad ger mer antioxidanter än lax eller ägg.”

I en sekvens av ”The game changers” visar grafik att de flesta grönsaker är överlägsna animaliska produkter vad gäller antioxidantinnehåll. Exempelvis påstås att vanlig isbergssallad innehåller mer antioxidanter än lax eller ägg.

Det är delvis sant, konstaterar experterna.

Antioxidanter i livsmedel är nyttiga eftersom de kan skydda kroppens celler mot så kallade fria radikaler som kan orsaka skador som mutationer, menar kostrådgivaren Maria Ahlsén.

– Isbergssallad innehåller ungefär samma mängd antioxidanter som lax och ägg. Alla tre livsmedel har dock förhållandevis låga nivåer om man jämför med blåbär, vissa hasselnötter och en del kaffesorter, säger hon.

Annons

En råvaras ”nyttighet” avgörs inte av antioxidantinnehållet.

Det är dock inte säkert att det finns ett direkt samband mellan antioxidantinnehållet i en enskild råvara och den totala antioxidativa effekten ute i kroppen: upptag, nedbrytning och effekter mellan olika antioxidanter i maten påverkar, enligt Linda Bakkman.

Hon menar också att det blir fel att stirra sig blind på enbart antioxidanter. Ägg och lax innehåller många andra viktiga ämnen som inte finns i alls lika höga nivåer i isbergssallad, till exempel D-vitamin, B-vitamin, zink, selen och protein.

– Rikligt med antioxidanter i maten är bra, men en råvaras ”nyttighet” avgörs inte av antioxidantinnehållet. Grönsaker är rika på antioxidanter. Det är inte kött. Att äta kött förtar dock inte grönsakernas antioxidativa kapacitet, säger Linda Bakkman.

Experternas slutsats: Delvis sant.

Annons

Påstående 3

”Kött bidrar till inflammation i kroppen.”

Koppling mellan kött och inflammation – som i filmen bland annat dras utifrån en studie som jämför en köttburgare med avokado med en utan – är vetenskapligt bristfällig, menar Linda Bakkman.

– De tittade bland annat på flera inflammationsmarkörer vid flera olika tidpunkter efter måltiden. Vid en enda av dessa tidpunkter såg man en ökning beträffande en enda inflammationsmarkör då det var avokado på burgaren. Att baserat på det hävda att kött bidrar till inflammation känns minst sagt långsökt. Slutsatsen man drar i studien är att det finns en antydan till att avokado kan bidra till minskad inflammation, säger hon.

Det är svårt att undersöka enskilda livsmedels påverkan på människors hälsa eftersom olika ämnen kan påverka varandra, menar Maria Ahlsén. Därför anses det generellt mer intressant att studera matmönster, alltså generella tendenser i människors olika kosthållningar.

– I en metaanalys från 2016 konstaterades det att ett matmönster som innebar stora mängder frukt, grönsaker och fullkorn samt ett reducerat intag av rött kött var förknippat med sänkta nivåer av CRP som är en inflammationsmarkör, säger hon.

Annons

Experternas slutsats: Svagt vetenskapligt stöd.

Påstående 4

”Att välja bort animalier kan resultera i betydande prestationsfördelar för idrottare.”

”The game changers” följer flertalet atleter inom olika sporter som alla valt att skippa köttet till förmån för att äta växtbaserat. Idrottarnas toppresultat beskrivs till stor del som ett resultat av kosten, något som både Jacob Gudiol och Linda Bakkman menar blir skevt.

– Vad du äter spelar väldigt liten roll i förhållande till gener och träning. Som bäst kan kosten påverka prestationen med några procent, säger Jacob Gudiol.

Linda Bakkman är också kritisk. Visst är en bra kosthållning extremt viktig för att kunna prestera, men det handlar om betydligt fler faktorer än så, menar hon.

Annons

– Inte ens jag tror att de svenska olympierna kommer att äta sig till några OS-guld i sommar, säger hon och fortsätter:

– Kosten är en otroligt viktig faktor för att möjliggöra och tolerera hård träning och för att vi ska få ut maximalt av den träningstid vi lägger ned. Tränar du hårt utan att äta tillräckligt mycket eller med en bra sammansättning, så riskerar du att bryta ner kroppen snarare än att bygga upp den. Men bra kost kompenserar sällan för utebliven träning.

Experternas slutsats: Mestadels falskt. Visst kan kosten påverka vår prestation, men det viktiga är vad vi faktiskt äter – inte vad vi utesluter. En näringsrik och varierad kost gynnar vår prestation, oavsett om den innehåller animalier eller inte.

Annons

Påstående 5

”Växtbaserat protein är likvärdigt protein från animaliska källor.”

Protein är viktigt för muskelbyggnad och prestation. En vanlig uppfattning är att animaliskt protein är överlägset protein från växtriket, men enligt ”The game changers” är det en myt.

Expertpanelen hävdar dock att det visst är skillnad på animaliskt protein och protein från växtriket.

– Animaliskt protein är fullvärdigt, vilket innebär att det innehåller alla de essentiella aminosyror som gör att proteinet kan utnyttjas. I de vegetabiliska proteinkällorna är ofta en eller flera aminosyror begränsande, säger Linda Bakkman.

Däremot ger expertpanelen filmen rätt i att det är fullt möjligt att tillgodose sitt proteinbehov även utan animalier. Att få i sig tillräckligt med protein kan vara en utmaning för den som äter helt växtbaserat, men med rätt kunskap är proteinet inget problem ens för hårt idrottande veganer.

– Både växters och djurs proteiner är uppbyggda av aminosyror, och de byggstenarna måste vi äta för att ha möjlighet att bygga upp våra egna kroppar. Får vi bara i oss tillräckliga mängder av rätt sorts aminosyror spelar det inte någon roll om de kommer från en växt eller ett djur, säger Maria Ahlsén.

Annons

En av de mest välstuderade och effektiva vegetabiliska proteinkällorna är soja, enligt Linda Bakkman. Sojadryck är i sitt proteininnehåll i princip likvärdig mjölk och har en fullvärdig aminosyraprofil.

– Ändå visar åtskilliga studier att du inte uppnår samma positiva effekt på muskelbyggnaden med soja som med motsvarande proteinmängd från mjölk, vassle eller kött. Förklaringen är sannolikt ett högre innehåll av aminosyran leucin i animalierna, säger hon.

”The game changers” har också kritiserats för att inte redovisa hur stor del av exempelvis styrkelyftaren Patrick Baboumians diet som består av proteinpulver i stället för rena vegetabilier.

Via Baboumians egen Youtube-kanal framgår det att mer än hälften av hans dagliga intag av protein består av pulver och andra tillskott.

Experternas slutsats: Animalier är ingen nödvändighet för att tillgodose vårt proteinbehov, men animaliskt protein är fullvärdigt och inte helt jämförbart med protein från växtriket.

Annons

Påstående 6

”Köttkonsumtion gör blodet fett och grumligt, samma effekt syns inte med vegetabiliskt protein.”

I en omdiskuterad scen i ”The game changers” analyseras blodet hos tre unga atleter dels efter att de ätit en växtbaserad burrito, dels efter att de ätit en burrito med animaliskt protein.

Resultatet är slående: efter den veganska måltiden är innehållet i provröret klart; efter köttburriton är det i stället fett och grumligt.

Enligt Jacob Gudiol är det inte ett överraskande resultat – när vi äter feta livsmedel kommer fettet ut i blodet innan kroppen tar upp det, antingen för att använda det som energi eller för att lagra det.

Att det blir grumligare blod efter köttmåltiden beror sannolikt på att fettmängden skiljer sig.

Men testet i filmen är bristfälligt och i stort sett omöjligt att dra några säkra slutsatser ifrån, menar han.

– I filmen jämför man två måltider som inte alls verkar vara jämförbara när det gäller fettmängd. Att det blir grumligare blod efter köttmåltiden beror sannolikt på att fettmängden skiljer sig – inte på att det är animaliskt gentemot vegetabiliskt protein.

Annons

Tar man ett blodprov och centrifugerar ned de röda blodkropparna kan man alltid se att den gulfärgade vätskan som kallas plasma är grumlig efter en fettrik måltid, säger Maria Ahlsén.

– Det beror på att fettet som brutits ned och absorberats i tunntarmen transporteras runt till kroppens olika celler efter en måltid, oavsett om fettet kommer från växt- eller djurriket.

Experternas slutsats: Falskt.

Påstående 7

”Människor med ett högt intag av rött kött löper större risk för olika typer av cancer och sjukdomar.”

Hur ska vi äta för att må bra och optimera vår hälsa? Den som hade ett enkelt svar på den frågan som passade alla skulle förmodligen bli väldigt rik. Det råder långt ifrån konsensus bland forskarna på området, men många experter är överens om vår kost bör vara övervägande växtbaserad.

Annons

WHO klassar processat rött kött, exempelvis chark och bacon, som cancerframkallande för människor. Världscancerfonden råder oss att inte äta kött mer än tre gånger i veckan och se till att den totala mängden inte överskrider 500 gram i veckan.

Framförallt avses risken för tjock- och ändtarmscancer. Svenska Cancerfonden uppger att en person som ökar sin konsumtion av processat rött kött från 0 till 500 gram i veckan också ökar sin risk för tjocktarmscancer från 1,5 procent till 1,8 procent.

Men bilden som tecknas i ”The game changers” har kritiserats för att vara ett skräckscenario som skapar onödig oro och ångest.

Till exempel innehåller dokumentären ett avsnitt där huvudpersonen James Wilks egen pappa drabbas av en hjärtinfarkt. En omläggning till växtbaserad kost framställs som den enda räddningen.

Hur rädda ska köttätare vara för olika typer av välfärdssjukdomar?

– Generellt ser man en sådan korrelation inom epidemiologin i rikare länder, men dessa studier bevisar inget orsakssamband. I fattigare länder kan du ibland se den motsatta korrelationen: att mer animaliskt korrelerar med bättre hälsa. Man ska dock veta att de absoluta mängderna av animaliskt protein ligger betydligt lägre i fattiga än i rika länder, säger Jacob Gudiol.

Experternas slutsats: Sambandet mellan köttkonsumtion och vissa typer av cancer är vetenskapligt belagd. Men många frågor återstår att besvara kring sambandet mellan köttkonsumtion och hälsa.

Bild 1 av 9

Experterna: Linda Bakkman, Jacob Gudiol och Maria Ahlsén.

Foto: Tomas Oneborg, Andreaz Engström, Emil NordinBild 2 av 9

Illustrationer: Thomas Molén

Bild 3 av 9
Bild 4 av 9
Bild 5 av 9
Bild 6 av 9
Bild 7 av 9
Bild 8 av 9
Bild 9 av 9