Annons

30 gram om dagen minskar risk för kroniska sjukdomar

Alla kolhydrater är inte lika. Resistent stärkelse som finns i bönor, havregryn och en rad andra vanliga livsmedel lyfts nu av forskare fram som en viktig komponent i antiinflammatorisk mat. Den resistenta stärkelsen bidrar även till mättnad, lägre blodsocker och minskar risken för tjocktarmscancer hos köttätare.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det är möjligt att förändra sin tarmflora i rätt riktning, menar forskarna. Ett första steg är att undvika den västerländska vägen med mycket socker, processad mat, kött och lite fibrer och istället satsa på exempelvis havregryn och kimchi.

Foto: AP och Tomas Oneborg Bild 1 av 4

Linser och baljväxter som kikärtor, vita bönor och kidneybönor samt bananer och surkål är exempel på livsmedel med resistent stärkelse, en viktig komponent i antiinflammatorisk mat.

Foto: Natanael Johansson/IBL Bild 2 av 4

Resistent stärkelse kan motverka flera hörnpelare i det metabola syndromet som präglas av fetma och skadliga blodfetter.

Foto: Ingvar Karmhed Bild 3 av 4

Bra källa till restistent stärkelse är rå potatis. Eller kall. I kokt potatis som svalnat återbildas en del av stärkelsen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 4 av 4

Det är möjligt att förändra sin tarmflora i rätt riktning, menar forskarna. Ett första steg är att undvika den västerländska vägen med mycket socker, processad mat, kött och lite fibrer och istället satsa på exempelvis havregryn och kimchi.

Foto: AP och Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Det är möjligt att förändra sin tarmflora i rätt riktning, menar forskarna. Ett första steg är att undvika den västerländska vägen med mycket socker, processad mat, kött och lite fibrer och istället satsa på exempelvis havregryn och kimchi.
Det är möjligt att förändra sin tarmflora i rätt riktning, menar forskarna. Ett första steg är att undvika den västerländska vägen med mycket socker, processad mat, kött och lite fibrer och istället satsa på exempelvis havregryn och kimchi. Foto: AP och Tomas Oneborg

I en ny stor forskningsgenomgång som publicerats i brittiska Nutrition bulletin sammanfattar forskare från Universitetet i Dublin de senaste årens allt mer intensiva studier av resistent stärkelse.

Slutsatsen är att resistent stärkelse påtagligt kan förbättra floran av tarmbakterier och dessutom motverka flera hörnpelare i det metabola syndromet som präglas av fetma, insulinresistens, högt blodtryck och skadliga blodfetter.

Författaren Stacey Lockyer säger i en kommentar att det är känt att ett intag på 30 gram om dagen minskar risken för en rad kroniska sjukdomar. På den nivån ligger traditionella dieter medan vi i västvärlden i snitt får i oss ungefär 5 gram.

Budskapet har varit svårsmält för en del anhängare av extrema lågkolhydratdieter som LCHF.

Annons
Annons

Linser och baljväxter som kikärtor, vita bönor och kidneybönor samt bananer och surkål är exempel på livsmedel med resistent stärkelse, en viktig komponent i antiinflammatorisk mat.

Foto: Natanael Johansson/IBL Bild 1 av 1

– Resistent stärkelse är en typ av fiber som ökar produktionen av kortkedjiga fettsyror i tarmen och det finns mängder av studier som visar att dessa påverkar hälsan positivt för människor.

Fortfarande behövs dock fler studier för att i detalj beskriva effekten på olika sjukdomar, menar Stacey Lockyer.

Forskningen kring resistent stärkelse har pågått intensivt i flera år. Ett skäl till att det publika genombrottet dröjt är säkert att många studier finansierats av livsmedelsindustrin, vilket även gäller den nu aktuella. Det har minskat trovärdigheten. Till det kommer att budskapet varit svårsmält för en del anhängare av extrema lågkolhydratdieter som LCHF (förkortning för low carb high fat).

Hur fungerar resistent stärkelse?

Efter reklamen visas:
SvD förklarar Resistent stärkelse

Med tiden har dock en rad tongivande förespråkare för såväl lågkolhydratkost som paleodieten, stenålderskost, skänkt den resistenta stärkelse sin välsignelse.

Stärkelse är växternas sätt att lagra upp glukos. Vanligtvis bryts denna ned av enzymer vilket börjar i munnen och fortsätter ner i tunntarmen, och kan då tvärtom bidra till höjt blodsocker.

Linser och baljväxter som kikärtor, vita bönor och kidneybönor samt bananer och surkål är exempel på livsmedel med resistent stärkelse, en viktig komponent i antiinflammatorisk mat.
Linser och baljväxter som kikärtor, vita bönor och kidneybönor samt bananer och surkål är exempel på livsmedel med resistent stärkelse, en viktig komponent i antiinflammatorisk mat. Foto: Natanael Johansson/IBL

Men det speciella med resistent stärkelse är att människan inte kan bryta ner den eftersom vi saknar lämpliga enzym. Istället fortsätter den ned i tjocktarmen där den bryts ned av en typ av bakterier som i sin tur bildar smörsyra.

Annons
Annons

Resistent stärkelse kan motverka flera hörnpelare i det metabola syndromet som präglas av fetma och skadliga blodfetter.

Foto: Ingvar Karmhed Bild 1 av 1

Just smörsyra anses vara ett av de absolut mest verksamma medlen mot den kroniska, låggradiga inflammation som många bär på omedvetet. Det är ett tillstånd som kopplats till de flesta kroniska sjukdomar.

Resistent stärkelse finns naturligt i många livsmedel men särskilt i exempelvis bananer (särskilt gröna), linser, fullkorn med höljet kvar, baljväxter som kikärtor, vita bönor och kidneybönor. Rå potatis, men inte kokt, innehåller en hel del, liksom potatismjöl. I kokt potatis som svalnat återbildas en del av stärkelsen.

Resistent stärkelse kan motverka flera hörnpelare i det metabola syndromet som präglas av fetma och skadliga blodfetter.
Resistent stärkelse kan motverka flera hörnpelare i det metabola syndromet som präglas av fetma och skadliga blodfetter. Foto: Ingvar Karmhed

Även vitt bröd och pasta innehåller resistent stärkelse, men där ingår även andra GI-höjande kolhydrater som verkar i motsatt riktning.

Följden av för lite fibrer i tjocktarmen är en obalans där så kallade gramnegativa bakterier tenderar att få övertaget mot grampositiva. I den senare gruppen ingår hälsosamma lacto- och bifidobakterier.

I en vanlig västerländsk tarmflora skapad av socker, processad mat, mycket kött och lite fibrer är det ofta för mycket gramnegativa bakterier. Genom att resistent stärkelse når ner i tjocktarmen blir den där mat till de grampositiva bakterierna och balansen utjämnas.

Ett överskott på gramnegativa bakterier kan resultera i läckande tarm. Det sker genom att giftiga ämnen – endotoxiner – i de gramnegativa bakteriernas cellväggar frigörs när dessa bakterier dör en naturlig död i tarmen.

Annons
Annons

Bra källa till restistent stärkelse är rå potatis. Eller kall. I kokt potatis som svalnat återbildas en del av stärkelsen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Smörsyra kan tas upp från tarmen till blodet och motverka inflammation i hela kroppen.

De frisläppta endotoxinerna bidrar till inflammation i tarmens slemhinna och att tarmväggen blir mer genomsläpplig och börjar ”läcka”. Endotoxinet sprids sedan i hela kroppen och tvingar immunförsvaret att reagera med en skur av inflammationsframkallande ämnen.

Det är just dessa endotoxiner som orsakar en immunreaktion med feber och värk när vi blir akut magsjuka. Men här handlar det alltså om en låggradig och långvarig inflammation i hela systemet.

Bra källa till restistent stärkelse är rå potatis. Eller kall. I kokt potatis som svalnat återbildas en del av stärkelsen.
Bra källa till restistent stärkelse är rå potatis. Eller kall. I kokt potatis som svalnat återbildas en del av stärkelsen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Resistent stärkelse verkar särskilt genom att fungera som föda för goda bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror och framför allt smörsyra.

– Smörsyra är väldigt antiinflammatoriskt. Det försöker vi alltid få fram bakterier som producerar mycket av. Smörsyra kan tas upp från tarmen till blodet och motverka inflammation i hela kroppen, säger Frida Fåk som är docent vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet.

För den som tidigare fått i sig för lite resistent stärkelse kan det i början leda till mycket gaser i magen.

– Ofta går bullret över efter någon vecka. De tarmbakterier som behöver resistent stärkelse behöver hinna växa till sig. Ett tips är att trappa upp lite gradvis, men det finns också en liten grupp som har svårt att vänja sig, säger Frida Fåk.

Hon menar att det absolut är möjligt att förändra sin tarmflora i rätt riktning, men att forskningen ännu har en bit kvar för att kartlägga alla mekanismer.

Det menar även Robert Brummer som är professor i gastroenterologi vid Örebro universitet. Samtidigt bekräftar han att många sjukdomar i tarmen ofta är förknippade med en låg produktion av smörsyra.

– Smörsyra har flera positiva effekter men mycket är fortfarande från djurmodeller. Vi tror att det kan motverka cancer i tarmen och vi funderar på om smörsyra även kan ha en direkt effekt på celler i hjärnan, säger Robert Brummer.

– Vad vi gärna skulle komma på är hur vi ska få mer av den resistenta stärkelsen att också röra sig hela vägen till den vänstra avslutande sidan av tjocktarmen där tumörer ofta uppstår, funderar han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons