Annons

4 vanliga missförstånd om Högsta domstolen

Vad är egentligen ett prövningstillstånd, varför krävs det ett sådant och hur funkar Högsta domstolen (HD)? SvD:s juridiske kommentator Mårten Schultz reder ut fyra vanliga missförstånd om HD.

Under strecket
Publicerad
Foto: TTBild 1 av 1

1 / 4

1) Det finns bara en HD

Foto: TT

Högsta domstolen är den sista instansen i brottmål, som mordmål, men också i vissa andra mål. Civilmål, som rättegångar om skulder eller vårdnad, har HD som sista instans. Liksom vissa så kallade ärenden, till exempel frågor om god man som kan utses för en person som inte kan ta hand om sin ekonomi.

Vid sidan om HD finns det en till högsta domstol: Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). HFD hette tidigare Regeringsrätten och är sista instans i mål som rör till exempel skatter eller tvångsomhändertaganden.

Annons
Annons
Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1

2 / 4

2) Bara domare blir domare i HD

Foto: Jessica Gow/TT

Domare i HD, och även i HFD, har titeln justitieråd. I HD finns det 16 justitieråd. HD:s ledamöter rekryteras inte alltid från andra domarjobb i tingsrätter eller hovrätter, utan kommer från olika delar av rättslivet. En del av de nu sittande HD-domarna har hämtats från domstolsvärlden. Andra kommer från justitiedepartementet och advokatkåren. Flera justitieråd kommer från universitetsvärlden och var tidigare professorer.

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TTBild 1 av 1

3 / 4

3) HD är alltid sista instans

Foto: Henrik Montgomery/TT

Normalt är HD en rättegångs sista anhalt, om det inte är så att parterna väljer att stanna tidigare i processen. Men i vissa typer av mål är Högsta domstolen den första och enda instans. Det gäller till exempel om en ledamot av regeringen (ett statsråd) åtalas för ett brott som utförts i samband med tjänsten som statsråd. HD är också den första instansen i vissa skadeståndsmål, till exempel om skadeståndskravet rör ett beslut som fattats av riksdagen. De nu nämnda situationerna är ovanliga. Men det finns en mer frekvent typ av frågor som hamnar direkt i HD.

För att få arbeta som advokat i Sverige måste man vara medlem i Sveriges Advokatsamfund. Som medlem i det så kallade Samfundet måste man följa särskilda etiska regler, God advokatsed. En advokat som inte följer reglerna kan bli utsparkad, vilket sker genom ett beslut av samfundets disciplinnämnd. Beslut från disciplinnämnden överklagas direkt till HD. Ett känt fall från senare tid rörde en före detta advokat, P, som uteslutits ur samfundet efter att ha dömts bland annat för att ha förmått en klient att misshandla ungdomar i Djursholm. P ville i HD att beslutet skulle inhiberas, det vill säga skjutas upp, men HD fann att det inte fanns några skäl för det.

Annons
Annons
Foto: Mikael Fritzon/TTBild 1 av 1

4 / 4

4) Alla mål kan överklagas i HD

Foto: Mikael Fritzon/TT

Rätten till en rättvis rättegång är en grundläggande mänsklig rättighet. En central aspekt av denna är tillgången till domstolsprövning: Alla ska ha rätt att få sin sak prövad av en domstol. Men det finns begränsningar. Begränsningen i möjligheten att få HD att ta sig an ett mål (eller ett så kallat ärende) följer av en särskild regel i grundlagen, regeringsformen, som delegerar till riksdagen att bestämma vad som närmare ska krävas.

För att få upp ett mål i HD krävs prövningstillstånd. Varje år får HD in ungefär 5 100 begäranden om prövningstillstånd (eller, som jurister ofta säger, ”pt”). Av dessa beviljas ungefär 140. Det är med andra ord ovanligt att en sak tar sig hela vägen till HD. Att HD inte beviljade Bilevicius prövningstillstånd var alltså inte oväntat.

Det finns olika skäl som kan motivera ett prövningstillstånd men det viktigaste är att det finns ett behov av vägledning i en viss fråga. Det kallas för prejudikatsdispens: Det behövs ett prejudikat från HD som kan visa vägen för domstolarna för framtiden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons