Annons

Birgitta Forsberg:5 beslut som måste tas direkt i Rosenbad

Den nya regeringen behöver ett snabbt, skarpt bett för att hugga in på att förbättra konkurrenskraften, skolan, skatterna, bostäderna och järnvägarna. Och fatta ett slutgiltigt beslut om vinster i välfärden. Här är fem näringslivspolitiska utmaningar för den nya regeringen.

Under strecket
Publicerad
Efter reklamen visas:
4 ekonomiska utmaningar för nästa regering
Regeringsbyggnaden Rosenbad i Stockholm.
Regeringsbyggnaden Rosenbad i Stockholm. Foto: Jan Collsiöö/TT

Nästa statsminister har en hel del att ta tag i. Delstatliga Telias köp av TV4 är extremt kontroversiellt. Spotify, ett av Sveriges mest kända bolag, lobbar enträget om skattegynnande optioner till sina anställda. Jämställdheten efter #metoo. För att bara nämna något. Det finns fem överskuggande frågor som kräver raka besked och gärna snart:

1. Konkurrensen.

Nyanlända på SFI-undervisning.
Nyanlända på SFI-undervisning. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Visserligen går vi svenskar just nu på ekonomiska anabola steroider sedan Riksbankschefen Stefan Ingves valt att hålla kronan så svag att exportbolagen rear ut sina varor i utlandet. Men det gäller att vi jobbar effektivt för att vår konkurrenskraft ska hänga med i globaliseringens tidevarv.

Sveriges BNP växer starkt, 2,3 procent i fjol. Men tillväxten per person var lägst i EU eftersom befolkningen har ökat och många av de nyanlända inte kommit in i arbetslivet. Problemet är att många nya inte har gymnasieutbildning, något som i princip krävs för att få ett jobb. En ny regering borde rimligtvis behöva ta i enkla jobb-frågan snabbt, om inte återstår att genomföra en massiv utbildningsinsats. Och det fort. I nästa lågkonjunktur riskerar de med bara en halv fot inne på arbetsmarknaden att åka ut först.

Fackföreningarna vänder sig emot lägre ingångslöner för nyanlända, eftersom de är rädda för att lönenivåerna generellt skulle falla. Ett delikat problem för regeringen då det är fackföreningarna och arbetsgivarna som sätter lönerna.

2. Kunskap.

Foto: Yvonne Åsell

När det gäller innovation rankas Sverige högt, men exempelvis Kina kommer starkt. Samtidigt är kompetensbristen det största problemet för svenska företag just nu, enligt företagen själva. Hela 70 procent av företagen har svårt, eller ganska svårt, att hitta personal, vilket leder till att många företag tvingas tacka nej till uppdrag. Det dämpar den ekonomiska tillväxten. Det är brist på ingenjörer, kockar, lärare, sjuksköterskor.

Bra grundskolor, bra gymnasier och bra högskolor är en förutsättning för framgång och innovation. Visserligen vände svenska 15-åringar upp i den senaste Pisa-mätningen, 2015, men att ligga runt OECD-genomsnittet kan inte vara en svensk regerings mål. Särskilt inte om ett land ska klara av att ha så hög generell lönenivå som Sverige.

En ny regering måste få ordning på utbildningen och på matchningen på arbetsmarknaden. Inte minst då artificiell intelligens (AI) stöper om jobben. Många svenskar kommer att tvingas omskola sig mitt i livet och regeringen måste göra det möjligt.

3. Vinsterna i välfärden.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Det här är en stor fråga för näringslivet. Drygt 21 procent av de anställda i välfärden, som totalt anställer 1,2 miljoner personer, jobbar för privata aktörer. Det handlar alltså om ett stort antal företag.

Att tunga politiker talar om ett vinsttak väcker företagarnas minnen av löntagarfonder och förstatliganden. Näringslivet stegrar sig inför frågan, eftersom de ser taket som ett stopp för vinster.

En ny regering kan inte förhala frågan i fyra år. Osäkerhet är det värsta investerare vet och regeringen kan inte låta dem sväva i limbo.

4. Det eviga skattetugget.

Foto: Henrik Isaksson/IBL

Näringslivsföreträdare pekar ständigt ut de höga marginalskatterna – hur mycket skattesatsen ökar om inkomsten ökar – som hämmande för konkurrenskraften. Marginalskatterna gör det svårt att rekrytera utländsk spetskompetens, hävdar de. Men alla högavlönade utlänningar i svenska företag kan sedan 2012 få den betydligt lägre expertskatten.

Marginalskatterna visar dock på ett annat problem. Medan inkomstskatten kan bli uppåt 60 procent för höginkomsttagare kan kapitalskatten bli så låg som 20–30 procent. Att beskatta arbete så hårt medan de flesta kapitalskatter är helt borttagna (förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt) eller kraftigt sänkta (fastighetsskatt) kan vara en svår fråga att ducka för i fyra år till.

Att skattesystemet numera liknar ett enormt virrvarr till nät, spunnet av en manisk spindel, gör frågan än mer aktuell.

Men det största problemet för en ny regering är inte för höga skatter, utan för låga skatter, eller i vart fall för låga intäkter. Nästa mandatperiod kommer 260 000 fler svenskar att finnas i offentligt finansierad välfärd eftersom antalet barn och äldre kraftigt ökar. Demografin blir en utmaning.

Sveriges Kommuner och landsting, SKL, har i vissa prognoser spått att kommunalskatten måste höjas med upp emot 13 kronor. Men det finns inte tillräckligt med folk för att utföra alla arbetsuppgifter, varför skattehöjningarna torde bli lägre.

5. Bostadsanemin.

Foto: Hasse Holmberg/TT

När allt fler Stockholmsföretag säger att de misslyckats med rekryteringar på grund av bostadsbristen är det dags att inse att bostadsanemin hämmar ekonomin. I dag är det dessutom bostadsbrist i nästan alla svenska kommuner.

Utredning efter utredning har ropat efter reformer på bostadsmarknaden – helhetssyn och samordning behövs för att öka rörligheten och bostadsbyggandet. Men frågorna är komplexa: ränteavdrag, reavinstskatt, fastighetsskatt, hyresreglering, planmonopol, social bostadspolitik.

Ändå borde nästa regering ta sig samman. Att personer tackar nej till jobb för att det är för dyrt, eller omöjligt, att flytta och att ungdomar tackar nej till studieplatser eftersom de inte får tag i ett studentrum är inte hållbart för svensk konkurrenskraft.

Inte heller hållbart är att trafikinfarkten, framför allt runt Stockholm, växer och hämmar tillväxten. Dessutom uppstår signalfel, kontaktledningsfel och växelfel ständigt runtom i landet på den slitna och överutnyttjade järnvägen där snabba persontåg trängs med tunga godståg. Tågförseningar kostar.

Trafikverket har efterlyst mer pengar och mer intern kompetens då stora pensionsavgångar väntar de närmaste åren, samtidigt som det behövs allt mer personal för att åtgärda problemen.

Annons
Annons

Regeringsbyggnaden Rosenbad i Stockholm.

Foto: Jan Collsiöö/TT Bild 1 av 6

Nyanlända på SFI-undervisning.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 2 av 6
Foto: Yvonne Åsell Bild 3 av 6
Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 4 av 6
Foto: Henrik Isaksson/IBL Bild 5 av 6
Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 6 av 6
Annons
Annons
Annons