Annons

Lydia Wålsten:5 frågor Anders Tegnell borde ha fått i Agenda

Det var för snällt.
Det var för snällt. Foto: SVT/Agenda

Det var som att Löfvens tal till nationen aldrig hade ägt rum. Här är de frågor som Agenda borde ha ställt till vår ansvariga myndighet, som har stor exekutiv makt i krisen.

Under strecket
Publicerad

Det var bara minuter sedan svenska folket hade lyssnat till Stefan Löfvens tal till nationen. Och Löfven sade: "Det kommer några få avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar. /.../ Den stunden är nu. Den dagen är här. Och den uppgiften gäller alla."

Agendas signaturmelodi gick igång. Ödesmättat tal, menade de politiska kommentatorerna som inledde programmet. Sedan var det dags för statsepidemiolog Anders Tegnell. Den tjänsteman som faktiskt vet vilket scenario statsministern for efter, som man säger i norra Sverige för att beskriva ett budskap mellan raderna. Detta, eftersom Tegnell i allra högsta grad är den som informerat regeringen.

Men till tittarens förvåning kom inte några skarpa frågor. Istället var intervjun som på en bädd av bomull, fylld av förhoppningar (”kan vi ha plattat till kurvan?”, ”om det stannar såhär…”, ”när kan vi återgå till normalt liv?”) och förvåning (”oj!”). Det var som att Löfvens tal aldrig hade hänt, eller som att både Tegnell och Hedenmo suttit i sminket när det visades. Andra frågor borde ha ställts. De kan summeras till åtminstone fem stycken.

Annons
Annons

Första frågan:

– Statsministern sade att vi kan förvänta oss död: ”fler kommer att tvingas säga ett sista farväl till en älskad”. Region Stockholm pratar om en storm för vården. Regionerna förbereder sig utifrån era underlag. Hur många intensivvårdsplatser och dödsfall vecka för vecka kan vi förvänta oss de kommande månaderna?

Vid svar på den frågan, behöver följdfrågan komma:

– Det är fördröjning i systemet. Drygt tre veckor från smittad, till död. Hur vet ni att de riktlinjer som ni gett till svenska folket räcker för att vi ska nå det scenariot? Vilka mätningar går ni på, eftersom några stickprover ännu inte gjorts?

Den tredje frågan skulle gälla prognosernas öppenhet.

– Sverige har till skillnad från andra nordiska länder, och de flesta andra utvecklade länder, inte redovisat den här typen av prognoser offentligt. Den data som också presenteras på daglig basis är mer mager än i till exempel Norge. Samtidigt har forskare efterfrågat scenariobeskrivningar för att kunna hjälpa till. Andra söker en större transparens i beslutsunderlaget för att de känner oro och vi har en parallell diskussion om ryktesspridning på sociala medier. Varför presenterar ni inte era prognoser?

För det fjärde.

– Stefan Löfven hade i veckan kontakt med Sydkoreas president Moon Jae-in för att utbyta erfarenheter kring coronahanteringen. Många menar att Sydkoreas strategi varit framgångsrik. Varför försöker Sverige inte kopiera den?

För det femte.

– När kan vi säga att Sveriges strategi har misslyckats eller lyckats – vilken siffra är den bästa för att avgöra det?

Tyvärr fick vi inget av detta. När den offensiva journalistiken behövdes som mest, gick den i barndom.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons