Annons

Slarv bakom jättemissen: ”Grubblat i 54 år”

Tidningen som en läsare skickade in till SvD-redaktionen. Den här fanns i brevlådan för en del läsare den 19 juli 1966.
Tidningen som en läsare skickade in till SvD-redaktionen. Den här fanns i brevlådan för en del läsare den 19 juli 1966. Foto: Johan Lindberg

Den 19 juli 1966 damp ett annorlunda exemplar av SvD ner i vissa brevlådor. I sidhuvudet på förstasidan stod det ”SVENSKA BLADAGDET”.

– Jag minns att vi skrattade åt felet. Det var ett misstag, slarv helt enkelt, berättar Lars Porne som arbetade på SvD 1966.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Lars Porne – 1966 och 1999.

SvD den 19 juli 1966 – samma nummer som den felaktiga förstasidan.

Förste rotationstryckare Rickard Westling startar en av de nya pressarna i Marieberg, 1962.

Foto: SvD

Kjell Svensson gjuter den absolut sista blyplåten, 1979. Mångårige medarbetare ”Kjelle” hade dock inte börjat 1966 och kan därmed avskrivas från listan över misstänkta.

Foto: SvD

Den rättade versionen av SvD 20 juli 1966 syns i det digitala arkivet.

Göteborgstidningen den 20 juli 1966.

Lars Porne – 1966 och 1999.

Att ämnet togs upp beror på att två läsare har kvar sina exemplar som hittades när de röjde i förråd och på vinden. De ville veta hur det kunde bli så fel. Nu har vi svaret. Efter att artikeln om det felaktiga sidhuvudet hade publicerats hörde flera före detta SvD-medarbetare av sig.

Bland annat Lars Porne som arbetade på tidningen 1966. Han ringde upp och berättade om hur stämningen var på redaktionen dagen då det stod ”SVENSKA BLA DAGDET” på förstasidan.

– De flesta tyckte det var en kul grej och skrattade. Det var inte så att någon gjorde det med flit och det var ingen som misstänkte det heller.

– Det var slarv helt enkelt. Minns inte om någon var upprörd men det var det säkert, säger Lars Porne.

Lars Porne – 1966 och 1999.
Lars Porne – 1966 och 1999.

En annan läsare som har väldigt bra insikt i hur slarvet gick till är Bertil Olsson, som var journalist på Kristianstadsbladet mellan 1966 och 2001. Han hade Lennart ”Bomben” Persson som redaktionschef på Kristianstadsbladet. ”Bomben” var även under ett antal år redaktionschef på SvD, även om han inte hade börjat 1966:

Annons
Annons

Så här berättar Bertil Olsson: ”Bomben berättade om denna ”fadäs”. Tidningens namn – detta skedde på blytiden – bestod av fyra plåtar, som lades i formen när förstasidan skulle monteras tillsammans med text och bilder. Då blev det i hastigheten så, att de här fyra plåtarna som bildade tidningens namn, kom i fel ordning.

På Kristianstadsbladet hade vi det så enkelt att det var typer som bildade tidningens namn, Kristianstadsbladet. Då var typerna i en mycket fet stil, utspärrade. När jag fick jobbet som teknisk redaktör tyckte jag att detta var ologiskt att spärra en fet sil, då mister man ju det intryck den feta stilen ska ge. Så jag dels tog bort utspärrningen och så gick vi upp i grad. Det blev mycket stiligare. Tyckte jag, i alla fall. I dag är det heldigitalt. Tidningen trycks inte ens längre i Kristianstad utan i Karlskrona. Sena nyheter får vänta till nästa dag…”

En annan tidigare SvD-medarbetare, Johan Myrsten, hörde också av sig. Han hade dock inte börjat på tidningen när felet gjordes: ”Som 18-årig läsare noterade jag det felaktiga sidhuvudet den 19 juli 1966, men när detta nu uppmärksammades väcktes ett vagt minne av att jag den gången hade sett en notis om ett besök i sätteriet som möjligen kunde förklara vad som hänt. Så jag kollade nu i det digitala arkivet och fann att det på sidan 4 i tidningen från 19 juli 1966 finns en notis om en grupp amerikanska scouter som besökt SvD:s sätteri den dag som den aktuella tidningen producerades. Kan det ha varit någon av dessa scouter som strulade till typerna? Något av en konspirationsteori kanske, men ändå ett sammanträffande. Märkligt vad man minns...”

Annons
Annons

SvD den 19 juli 1966 – samma nummer som den felaktiga förstasidan.

Förste rotationstryckare Rickard Westling startar en av de nya pressarna i Marieberg, 1962.

Foto: SvD

Kjell Svensson gjuter den absolut sista blyplåten, 1979. Mångårige medarbetare ”Kjelle” hade dock inte börjat 1966 och kan därmed avskrivas från listan över misstänkta.

Foto: SvD
SvD den 19 juli 1966 – samma nummer som den felaktiga förstasidan.
SvD den 19 juli 1966 – samma nummer som den felaktiga förstasidan.

Redan samma kväll gjordes en förändring i sätteriet för att undvika upprepning av händelsen, enligt en artikel som Agneta Ullenius skrev 2011. ”De olika logotypdelarna löddes ihop för gott till en enda solid klump”, skrev hon.

Den ena läsaren som under en städning upptäckte att han har det ovanliga SvD-numret är Björn Laurin. Han skickade in tidningen, vilket gör att beviset nu finns på SvD:s redaktion. Så här skrev han: ”Dagen då denna tidning kom ut, med den underbara ettan, vet jag att min mamma sparade den för att den var kul. Sedan har den blivit liggande hemma hos mig i alla år tills jag började att allvarligt försök att rensa på vinden. Den är väl tyvärr litet skör efter alla år. Vet inte så mycket mer än att tidningen troligen köptes i en affär i Marstrand där vi var på somrarna. För en tidningsmänniska är väl detta som ett feltryckt frimärke kan jag tänka.”

Förste rotationstryckare Rickard Westling startar en av de nya pressarna i Marieberg, 1962.
Förste rotationstryckare Rickard Westling startar en av de nya pressarna i Marieberg, 1962. Foto: SvD

Kjell Svensson gjuter den absolut sista blyplåten, 1979. Mångårige medarbetare ”Kjelle” hade dock inte börjat 1966 och kan därmed avskrivas från listan över misstänkta.
Kjell Svensson gjuter den absolut sista blyplåten, 1979. Mångårige medarbetare ”Kjelle” hade dock inte börjat 1966 och kan därmed avskrivas från listan över misstänkta. Foto: SvD
Annons
Annons

Den rättade versionen av SvD 20 juli 1966 syns i det digitala arkivet.

Göteborgstidningen den 20 juli 1966.

Även Lage Bergström har hittat just den här tidningen. ”Jag var nio år då och tyckte det var så kul att jag sparade tidningen. För en tid sedan dök den upp i en förrådstömning.”

Lage är väldigt nöjd med att nu ha fått reda på orsaken till felet:

– Ja, det känns härligt. Nu behöver jag inte undra längre om det var ett misstag eller någon som gjorde det medvetet. Jag har grubblat i snart 54 år, säger han.

En sökning i det digitala SvD-arkivet visar att felaktigheten rättades till i en senare upplaga. Vi kan gissa att det vrålades ”Stoppa pressarna!” när det upptäcktes ...

Den rättade versionen av SvD 20 juli 1966 syns i det digitala arkivet.
Den rättade versionen av SvD 20 juli 1966 syns i det digitala arkivet.

Hur som helst verkar det inte ha gått ut i en helt begränsad upplaga. En sökning på nätet på ”Svenska Bladagdet” visar att felet uppmärksammades av Göteborgstidningen redan dagen efter. Rubriken var ”Vad är det nu för roligt med detta?”

Göteborgstidningen den 20 juli 1966.
Göteborgstidningen den 20 juli 1966.

Det är drypande ironi i artikeln där det bland annat står följande: ”Käre chefred Allan Hernelius i en i Stockholm utkommande morgontidning, försök inte med oss! Det är ni som varit framme och försökt kamouflera er tidning för att lura avvikande grupper att läsa den. Ni är avslöjad. SVENSKA BLADAGDET va? Vilket försök! I vida kretsar frågar man sej nu: Vad är det som händer i Högerns högborg? Hypotesen att tidningens nya namn skulle tyda på att den köpts av Högsta Sovjet avvisas vänligt men bestämt från initierat håll.”

Annons
Annons

Skribenten funderar även över andra tänkbara orsaker till felaktigheten. Om det var ”en gimmick eller om det berodde på solsting”.

Läsaren Jan Ohlson hörde av sig efter att ha läst denna artikel och skriver att det väckte ett minne till liv: ”Det hela uppmärksammades ju redan då, och jag vill minnas att den förklaring man gav var att tidningsnamnet sattes med fasta typer. Dessa var ganska tunga och enligt uppgift bestod typerna till förstasidans SVENSKA DAGBLADET av ett antal separata metalldelar som var dag plockades på plats i vad som skulle bli förstasidan.

Om man tittar noga ser man att bokstäverna har en litet annorlunda spridning i BLADAGDET än i det korrekta DAGBLADET: Avståndet mellan BLA och DAGDET är litet större än mellan det korrekta DAG-BLADET. På samma sätt är avståndet mellan SVENSKA BLA mindre än mellan korrekta SVENSKA DAG. Orsaken till det förargliga felet skulle då ha varit att de två fasta bitarna DAG och BLA av misstag kastats om vid monteringen av satsen. Sanningshalten i historien kan inte garanteras, men jag har i alla fall haft den med mig i väldigt många år.”

Carl Henrik Svenstedt arbetade på SvD då: ”Jag jobbade på kulturredaktionen den dagen. Ingen hade faktiskt sett blundern förrän provtrycket dunsade ner hos chefredaktören Allan Hernelius som inte visste om han skulle gråta eller skratta. Jag gick ner till sätteriet och fick förklaringen. Ett av blocken hade hamnat fel. Jag kan upplysa om att heta löneförhandlingar just då pågick för bland annat sättarna, och alla visste att det röda Typografförbundets gubbar inte var några ledsna typer. Om man säger så.”

Annons
Annons

Även Christer Bessing minns händelsen: ”I vår klass i sista ring hade inte många SvD som husorgan, inte heller jag. Klassen var i hög grad röd, liksom hela Sverige på den tiden. Vi hade en vidsynt och mycket engagerad lärare i samhällskunskap som en dag 1966 började en lektion med att hålla upp SvD:s förstasida och frågade om någon kunde se något som inte stämde.

På avstånd syntes rubrikerna väl och framför allt sidhuvudet! Ingen kunde emellertid upptäcka något och vår lärare var till slut tvungen att avslöja typografens felsättning. Tala om att vi blev snopna! Något så uppenbart hade missats. En animerad politisk diskussion med varseblivningspsykologiska stråk följde. Läraren insåg det stora värdet av att utgå från en nyhetstidnings förstasida i sin undervisning. Till saken hör att jag, då ung SSU:are, utan att ana det, något drygt decennium senare kom att bli SvD-prenumerant, något som jag inte haft minsta anledning att ångra.”

Om någon annan av er läsare vet något mer från ni gärna mejla till mittstockholm@svd.se. Jag vill också gärna att ni läsare mejlar in andra minnesvärda rubriker eller roliga artiklar från SvD genom åren. Med några enkla knapptryck kan du hitta artiklar ända från 1884 fram till i dag. Testa gärna att söka här nedan:

Laddar…
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons