Annons

60 döda saknar identitet – begravs i namnlösa gravar

Innanför bårhusets dörrar ligger döda kroppar i väntan på rättsmedicinsk undersökning.
Innanför bårhusets dörrar ligger döda kroppar i väntan på rättsmedicinsk undersökning. Foto: Tomas Oneborg

Varje år försvinner tusentals människor i Sverige. De allra flesta återfinns vid liv, men inte alla. Rättsodontologen Irena Dawidson jobbar med att ge de döda ett namn – och löste härom veckan ett två år gammalt skelettmysterium.

Under strecket
Publicerad

Irena Dawidson jobbar heltid som rättsodontologen. Hennes kollega är anställd på halvtid och ute i landet finns det fyra konsulter.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 5

Under sina 20 år i yrket har hon arbetat med identifiering vid flera stora katastrofer och olyckor.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 5

Efter obduktion rullas de oidentifierade kropparna in till Irena Dawidson för tandröntgen.

Foto: Tomas OneborgBild 3 av 5

I ett glasskåp utanför Irena Dawidsons kontor förvaras några väldigt gamla studieexemplar av tänder och käkar.

Foto: Tomas OneborgBild 4 av 5

Tandröntgen ger en tydlig bild av egenskaper som är unika för varje person. På bilden syns undervisningsmaterial.

Foto: Tomas OneborgBild 5 av 5

Bakom de låsta dörrarna till bårhuset är temperaturen sju plusgrader. Där förvaras kroppar som ska genomgå en rättsmedicinsk undersökning. Ungefär en tiondel av de döda som kommer till Rättsmedicinalverket i Solna behöver identifieras.

Vissa ligger några dagar i kylrummet medan andra blir kvar i månader innan identitet kan fastställas. I vissa fall kan oidentifierade kvarlevor ligga kvar i flera år för att till slut hamna i en grav utan namn. Sedan mitten av 1980-talet handlar det om runt 60 upphittade kroppar som fortfarande saknar identitet.

Varje år får Rättsmedicinalverket, RMV, in runt 300 kroppar eller kroppsdelar för identifiering. En stor del av dessa hamnar på Irena Dawidsons röntgenbord. Hon är RMV:s enda heltidsanställda rättsodontolog, vilket innebär att hon analyserar avlidnas tänder för att försöka slå fast identitet.

– Rutinfallet är när någon har avlidit hemma och inte blivit påträffad tillräckligt snabbt. Polisen kan inte avgöra vem det är och kommer till oss eftersom identiteten är ifrågasatt.

Annons
Annons

Irena Dawidson jobbar heltid som rättsodontologen. Hennes kollega är anställd på halvtid och ute i landet finns det fyra konsulter.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Irena Dawidson jobbar heltid som rättsodontologen. Hennes kollega är anställd på halvtid och ute i landet finns det fyra konsulter.
Irena Dawidson jobbar heltid som rättsodontologen. Hennes kollega är anställd på halvtid och ute i landet finns det fyra konsulter. Foto: Tomas Oneborg

Genom att jämföra nytagna tandröntgenbilder från de oidentifierade med befintliga tandvårdsjournaler och röntgenbilder försöker hon fastställa identiteten på de kroppar som kommer hennes väg. Det gäller alltså att polisen eller någon annan har en teori om vem det kan vara.

När den dödliga flygkraschen i Umeå inträffade i mitten av juli kopplades Irena Dawidson och hennes kollegor omedelbart in.

– Min kollega åkte upp till Umeå och tog röntgenbilder, jag satt på kontoret och kunde på en gång ge förslag på identitet. De första fem identifierades dag ett och resten dag två.

Oftast går det snabbt att fastställa identitet, men inte alltid. Härom veckan fick ett ärende som har gäckat polisen och RMV i två år sin lösning: skelettfyndet på Ivö i norra Skåne 2017.

Polisen kom med ett nytt namnförslag och Irena Dawidson kunde genom en tandanalys slå fast att det stämde överens med de kvarlevor som hittades av svampplockare två år tidigare.

– Man lägger så mycket arbete på att hålla koll på databasen. Det blir en belöning när man får träff, säger Irena Dawidson.

Skelettdelarna visade sig tillhöra en manlig svensk medborgare född 1960 med ursprung i Vietnam. Han sågs senast i Malmö i mitten av augusti 2015 och anmäldes försvunnen månaden efter. Dödsorsaken är oklar, men polisen utreder ärendet som mord.

Annons
Annons

Under sina 20 år i yrket har hon arbetat med identifiering vid flera stora katastrofer och olyckor.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 4

Efter obduktion rullas de oidentifierade kropparna in till Irena Dawidson för tandröntgen.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 4

I ett glasskåp utanför Irena Dawidsons kontor förvaras några väldigt gamla studieexemplar av tänder och käkar.

Foto: Tomas OneborgBild 3 av 4

Tandröntgen ger en tydlig bild av egenskaper som är unika för varje person. På bilden syns undervisningsmaterial.

Foto: Tomas OneborgBild 4 av 4

Skelettfyndet på Ivö har nu kunnat strykas från listan över oidentifierade. Men det är fortfarande runt 60 fall kvar och de flesta kommer troligtvis aldrig att få sin lösning.

1/3

Under sina 20 år i yrket har hon arbetat med identifiering vid flera stora katastrofer och olyckor.

Foto: Tomas Oneborg
2/3

Efter obduktion rullas de oidentifierade kropparna in till Irena Dawidson för tandröntgen.

Foto: Tomas Oneborg
3/3

I ett glasskåp utanför Irena Dawidsons kontor förvaras några väldigt gamla studieexemplar av tänder och käkar.

Foto: Tomas Oneborg

För Irena Dawidson är det vissa ärenden som återkommer oftare i tankarna än andra.

Ett sådant fall handlar om en död man som hittades i Karlbergskanalen i centrala Stockholm i juli 2003. Så här skrev SvD om händelsen den 26 juli samma år:

"Kroppen har skador som gör att polisen arbetar efter teorin att han utsatts för brott. På sig hade han också en pistolattrapp, men inga identitetshandlingar som gör att han kan identifieras”.

Kroppen fördes till rättsmedicinska i Solna där Irena Dawidson väntade.

– Han var ganska färsk, inte förstörd alls. Polisen hade ett förslag på vem det kunde vara eftersom anhöriga hade känt igen något klädesplagg. Men tänderna stämde inte, säger hon.

Eftersom det var tidigt i hennes karriär blev hon orolig över att ha begått ett misstag. Men ganska snart ringde polisen och sa att den man de misstänkte att det var hade kommit hem.

– Vi vet fortfarande inte vem det var som hittades i vattnet, säger Irena Dawidson.

Ett annat fall som dröjt sig kvar i tankarna handlar om en död man som hittades nedanför Angeredsbron i Göteborg i maj 2009. Mannens identitet är fortfarande ett mysterium.

– Han hade de finaste tandarbeten som jag någonsin sett. Det var så snyggt, smycken och alltihop, jättedyra saker. Vanliga lagningar kommer man inte ihåg, men det där var så speciellt, säger Irena Dawidson.

Hon har jobbat som rättsodontolog i 20 år och har varit med vid identifieringsarbete vid en rad katastrofer och otäcka olyckor.

Tandröntgen ger en tydlig bild av egenskaper som är unika för varje person. På bilden syns undervisningsmaterial.
Tandröntgen ger en tydlig bild av egenskaper som är unika för varje person. På bilden syns undervisningsmaterial. Foto: Tomas Oneborg

Något som hon alltid kommer att minnas är arbetet efter jordbävningen i Indiska oceanen 2004 då en jättelik flodvåg bildades och tog över 200 000 människoliv. Däribland 543 svenskar.

Irena Dawidson var i Thailand under tre månader för att hjälpa till med identifieringen av tsunamins offer.

– Tsunamin var väldigt speciell att vara med om, man föreställer sig inte att något så stort kan hända. Det var en fruktansvärd katastrof men jag hade ett jobb att göra.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons