Annons

Sju strider Feldt tog – så ser han på dem i dag

Skattereformer, löntagarfonder och en enorm devalvering. Kjell-Olof Feldts tid som finansminister präglades av stora beslut men också stora strider. Via SvD:s arkiv går en resa tillbaka till ögonblick som förändrade Sverige för all framtid – med Feldts kommentarer i dag.

Under strecket
Publicerad

Kjell-Olof Feldt i december 1983 och i oktober 2017.

Foto: Lennart Nygren och Tomas OneborgBild 1 av 1

1 / 9

Kjell-Olof Feldt i december 1983 och i oktober 2017.
Kjell-Olof Feldt i december 1983 och i oktober 2017. Foto: Lennart Nygren och Tomas Oneborg
Annons
Annons

”Det blir nödvändigt med vissa åtgärder” säger Kjell-Olof Feldt till SvD, torsdagen den 7 oktober 1982.

Foto: SvD arkivBild 1 av 1

2 / 9

”Det var knappast hemligt”

”Det blir nödvändigt med vissa åtgärder” säger Kjell-Olof Feldt till SvD, torsdagen den 7 oktober 1982.
”Det blir nödvändigt med vissa åtgärder” säger Kjell-Olof Feldt till SvD, torsdagen den 7 oktober 1982. Foto: SvD arkiv

Redan innan Feldt formellt tillträdde som finansminister var förberedelserna i full gång. Den svenska kronans värde skulle skrivas ner. Rejält.

Tanken var att ge industrin extra draghjälp så att den skulle kunna ta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen.

Devalveringen förnekades länge. När Kjell-Olof Feldt hållit ett möte på Arlanda med sina danska, norska och finska motsvarigheter sa han att ”Det blir nödvändigt med vissa åtgärder”.

– Mötet var inte öppet för pressen men det var knappast hemligt. Citatet ovan var mitt besked till journalisterna, säger Feldt i dag.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Annons
Annons

Kronans värde skrivs ner med 16 procent.

Foto: SvD arkivBild 1 av 1

3 / 9

”Industrin får ta sig i kragen”

Kronans värde skrivs ner med 16 procent.
Kronans värde skrivs ner med 16 procent. Foto: SvD arkiv

När statsminister Olof Palme läser upp sin regeringsförklaring den 8 oktober kommer beskedet: den svenska kronans värde har skrivits ner med 16 procent. Devalveringen är den största sedan 1949.

Beslutet är en rivstart för den tredje vägens ekonomiska politik. Samtidigt som devalveringen genomfördes en skattereform och ett prisstopp infördes. Kjell-Olof Feldt beskriver devalveringen som en offensiv åtgärd.

Under hela 1980-talet kom Kjell-Olof Feldt att försöka minska den höga svenska inflationen, dock utan att lyckas.

I dag anser han att Riksbanken för fel politik som fokuserar på kronans värde i förhållande till euron.

– Jag tycker att det här har gått för långt. Det är ju att dopa ekonomin med en klart undervärderad valuta.

Men de som säger att det skulle skada svensk industri?

– Ja, men då får väl industrin ta sig i kragen. De har levt under alla de här åren med en undervärderad krona och det är inte sunt. Produktiviteten ökar inte, innovationstakten har avtagit, säger Kjell-Olof Feldt.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Annons
Annons

”De stora förlorarna är den grå marknaden”, säger dåvarande riksbankschef Bengt Dennis till SvD.

Foto: SvD ArkivBild 1 av 1

4 / 9

”Det var ett misstag”

”De stora förlorarna är den grå marknaden”, säger dåvarande riksbankschef Bengt Dennis till SvD.
”De stora förlorarna är den grå marknaden”, säger dåvarande riksbankschef Bengt Dennis till SvD. Foto: SvD Arkiv

Ett av de mest omdiskuterade besluten under Kjell-Olof Feldts tid som finansminister var den så kallade novemberrevolutionen 1985.

Då avreglerades kreditmarknaden. Beslutet togs officiellt av riksbankschef Bengt Dennis men Feldt försvarade avregleringen inför regeringen och tog politiskt ansvar för den.

Beslutet ledde till att utlåningen till fastighetsbolagen och de svenska hushållen ökade kraftigt. Något som Moderatledaren Carl Bildt senare kom att kalla ”kasinoekonomin”.

Nu säger Kjell-Olof Feldt att misstaget var att inte låta kronan flyta redan 1985.

– När vi devalverade 1982 lovade vi att aldrig mer devalvera. Men det var ett misstag att inte låta kronan flyta långt tidigare. Hade vi släppt kronan 1985 så hade mycket gått bättre. Det är jag övertygad om, sade Feldt.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Annons
Annons

”Sista striden – mest fonder”. SvD dagen efter slutdebatten i SVT inför riksdagsvalet 1982.

Foto: SvD ArkivBild 1 av 1

5 / 9

”Nu har vi baxat dem ända hit”

”Sista striden – mest fonder”. SvD dagen efter slutdebatten i SVT inför riksdagsvalet 1982.
”Sista striden – mest fonder”. SvD dagen efter slutdebatten i SVT inför riksdagsvalet 1982. Foto: SvD Arkiv

”Löntagarfonder är ett jävla skit
Men nu har vi baxat dem ända hit
Sen ska de fyllas med varenda pamp
som stött oss så starkt i våran kamp
Nu behöver vi inte gå flera ronder
förrän hela Sverige är fullt av fonder”

Dikten som Kjell-Olof Feldt skrev under debatten 20 december 1983, och som fotograferades i smyg, har kommit att bli mycket synonymt med den tidigare finansministern.

Men faktum är att Feldt stödde idén med fonderna och var med och drev igenom beslutet att införa dem. De finansierades av en vinstdelningsskatt och fanns kvar fram till 1992 då den borgerliga regeringen Bildt avskaffade dem.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Annons
Annons

Kjell-Olof Feldt och hans närmaste medarbetare poserar på bild 11 januari 1985.

Foto: SvD ArkivBild 1 av 1

6 / 9

”Vi var en liten förföljd skara”

Kjell-Olof Feldt och hans närmaste medarbetare poserar på bild 11 januari 1985.
Kjell-Olof Feldt och hans närmaste medarbetare poserar på bild 11 januari 1985. Foto: SvD Arkiv

Kjell-Olof Feldt förde med sig ett delvis nytt tänk till Finansdepartementet. Feldts linje var att prioritera en stark ekonomi framför sociala reformer. Under hans tid som finansminister minskade också statens budgetunderskott kraftigt och sysselsättningen steg.

Feldt omgav sig med ett antal medarbetare som stod honom nära. Där fanns bland andra Klas Eklund, Erik Åsbrink och Michael Sohlman. De uppfattades vara högerfalangen inom socialdemokratin och fick smeknamnet kanslihushögern.

– Vi var en liten förföljd skara anser jag, det var mänga som tyckte att vi sparade för mycket. Men de unga människor som jag samlade kring mig har jag haft kontakt med under alla de här åren. Det har varit bra. Att inte bara leva med gummor och gubbar, säger Kjell-Olof Feldt.

Kjell-Olof Feldts politik ledde till en spänd relation till LO och särskilt till LO-chefen Stig Malm. En period som kommit att kallas ”Rosornas krig”.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.seSvenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Annons
Annons

Krisen fick Feldt att hoppa av, skriver SvD.

Foto: SvD ArkivBild 1 av 1

7 / 9

”Vi blev vilseledda”

Krisen fick Feldt att hoppa av, skriver SvD.
Krisen fick Feldt att hoppa av, skriver SvD. Foto: SvD Arkiv

Den tredje vägens ekonomiska politik fick ett brutalt slut. Inflationen hade inte gått att hejda. Kreditexpansionen hade varit stark. Åter började det spekuleras i om staten skulle devalvera kronan.

I protest mot ett antal stopplagar väljer Kjell-Olof Feldt att i februari 1990 lämna regeringen. Den svenska ekonomin går allt sämre och 90-talskrisen är senare ett faktum.

Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson gav Feldt lovord när han meddelade denne lämnar regeringen.

”Det är utomordentligt tråkigt och beklagligt att Kjell-Olof Feldt nu lämnar regeringen”, sa Carlsson.

I dag är Kjell-Olof Feldt kritisk till begreppet konjunktur.

– Vi blev vilseledda i början på 1980-talet. Internationella valutafonden, OECD och många andra bedömare spådde lågkonjunktur. Då kom Ronald Reagan. Han gasade, höjde utgifterna, sänkte skatterna, och satte ny fart på världsekonomin.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Annons
Annons

Debattartikeln från 2011

Foto: SvD ArkivBild 1 av 1

8 / 9

”Det ska löna sig”

Debattartikeln från 2011
Debattartikeln från 2011 Foto: SvD Arkiv

Efter att ha lämnat politiken gav sig Kjell-Olof Feldt in i Näringslivet. Under 90-talskrisen satt han bland annat i Nordeas styrelse.

– När jag kom in i Nordeas styrelse under krisen hade banken tre delar: Stockholm, Göteborg och Malmö. Ingen hade räknat ihop hur stora lån Erik Penser hade fått. När vi förde ihop siffrorna blev det hisnande tal. Det var den tidens lättsinnighet och den tror jag inte längre finns i banker, säger Feldt.

Kjell-Olof Feldt var tidigt positivt inställd till privata skolor och var under en period ordförande i Friskolornas riksförbund.

Han har också skrivit en rad böcker. Dels den uppmärksammade ”Alla dessa dagar”, om sin tid som finansminister. 2012 publicerades ”En kritisk betraktelse: Om Socialdemokratins seger och kris”. Boken kom efter Håkan Juholts korta tid som partiledare för S.

2016 publicerades Kjell-Olof Feldts senaste bok ”Vägen ut”, där han skriver om sitt missbruk av alkohol.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Annons
Annons

Första gången Kjell-Olof Feldt är omnämnd i SvD är den 31 maj 1956, då han tagit examen.

Foto: SvD arkivBild 1 av 2

Finansminister Kjell-Olof Feldt i en längre intervju i SvD den 11 januari 1985.

Foto: SvD arkivBild 2 av 2

9 / 9

Första gången Kjell-Olof Feldt är omnämnd i SvD är den 31 maj 1956, då han tagit examen.
Första gången Kjell-Olof Feldt är omnämnd i SvD är den 31 maj 1956, då han tagit examen. Foto: SvD arkiv

Västerbottning tar examen

Kjell-Olof Feldt (född Fält) föddes i Holmsund, Västerbotten, som son till stuveriarbetaren Alexander Fält och Irma Jonsson. Modern Irma lämnade sedan fadern och flyttade med sonen till Skellefteå.

År 1956 tar Kjell-Olof Feldt en magisterexamen vid Uppsala universitet. Det är också i Uppsala han blir medlem i Socialdemokraterna.

1996 tar Feldt en licentiatexamen i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Finansminister Kjell-Olof Feldt i en längre intervju i SvD den 11 januari 1985.
Finansminister Kjell-Olof Feldt i en längre intervju i SvD den 11 januari 1985. Foto: SvD arkiv

Det är som finansminister som Kjell-Olof Feldt är mest känd. Faktum är att hans första ministeruppdrag kom redan 1970: som handelsminister i Tage Erlanders regering.

Feldt hade då arbetat på Finansdepartementet under 1960-talet, bland annat som budgetchef och statssekreterare.

Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons