Annons

Svåra svenskan – här snubblar utlänningarna

Bokstaven U ställer till det för spanjorer. Asiater i gemen har svårt för O. Engelsktalande hakar upp sig på sje-ljudet och tyskar brottas med sina egna prepositioner när de väl lärt sig svenska. SvD har listat åtta svåra utmaningar i det svenska språket.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: TTBild 1 av 1

1 / 8

Nio vokaler och många, många fler ljud

Foto: TT

Som om inte svenska språkets nio vokaler vore nog bjuder de tillsammans på oändligt många fler vokalljud. Det sammansatta ordet ”Föräldraansvar” är ett exempel, där vokalen a till exempel uttalas på två olika sätt.

– För den som har arabiska som modersmål är det generellt svårt med vokaler. De förekommer väldigt begränsat i uttalet och kan utlämnas helt i skrift. Å, Ä och Ö, är knepigt liksom skillnaden mellan O och U. Min erfarenhet är att spanjorer har speciellt svårt för U och asiater för O, säger Tiia Ojala, lärare och föreläsare i andraspråk för SFI-elever.

Nästa klurighet: Prepositioner:

Annons
Annons
Foto: TTBild 1 av 1

2 / 8

Prepositioner: Lätt och svårt för tyskar

Foto: TT

Prepositionerna frodas i det svenska språket. Oavsett om man befinner sig jobbet eller i skolan.

– Jag tycker mig märka att just prepositionen på har blivit överanvänd på senare tid. Intressant är att de tysktalande elever jag haft ofta har lätt att lära sig svenska språket, men sedan gör de fel på prepositioner i sitt eget språk, berättar Tiia Ojala.

Svenska prepositioner och partiklar kan vara snåriga. Hur ska SFI-studenten uttyda meningen: Han skjuter på bilen? Utförs den beskrivna handlingen i snömodd eller med kriminell avsikt?

Annons
Annons
Foto: Malin HoelstadBild 1 av 1

3 / 8

Vad väger den där abborren?

Foto: Malin Hoelstad

Dubbla konsonanter är inte enkelt. Abborre och abonnemang är två exempel som inte har någon riktig förklaring. Alltid och aldrig, skiljer sig också i stavning. Efter kort vokal skriver man i regel två konsonanter, som i kaffe och vass. Dubbla konsonanter skrivs vanligtvis framför bokstäverna l, n och r. Exempel: Siffra och äpple.

Konsonanter kan även ställa till det uttalsmässigt. Ord som hemskt, strand och småländskt kan vara svåra att lära sig uttala för nyanlända som inte har de kombinationerna i sina hemspråk.

Huvudsats och bisats är en annan surdeg för många:

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TTBild 1 av 1

4 / 8

Foto: Henrik Montgomery/TT

Huvudsats och bisats svåra att inordna

Det kan vara svårt att lära sig att huvudsats och bisats.

Vi reste till Kiruna, för att vi skulle vandra i fjällen.

Bisatsen fungerar som ett tillägg eller mer kommunikation till huvudsatsen. Den är underordnad huvudsatsen, som innehåller den viktigaste kommunikationen. Ändå innehåller den fullständiga bisatsen både subjekt och predikat.

– Det kan vara svårt att lära sig, säger Tiia Ojala och berättar att hon själv växte upp i Finland med ”tvångs-svenska” på det obligatoriska schemat.

Annons
Annons
Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1

5 / 8

Foto: Jessica Gow/TT

Verbet i presens även om det beskriver framtid

I nästa vecka reser vi till Kanarieöarna.

Tempus är det lingvistiska begrepp som användas för att beskriva tidsförhållandet mellan en händelse och den språkliga informationen om den. Att verb står i presens även om något kommer att ske i framtiden, är inte alltid lätt förstå.

Exempel: I nästa vecka reser vi till Kanarieöarna.

Samma språkvänja används för att beteckna något som brukar ske. Exempel: Vatten kokar vid 100 grader.

Annons
Annons

Spanska och engelska möts i komediserien Pang i Bygget.

Foto: TTBild 1 av 1

6 / 8

Sje-ljudet svårt att bemästra för engelsktalande

Spanska och engelska möts i komediserien Pang i Bygget.
Spanska och engelska möts i komediserien Pang i Bygget. Foto: TT

Sheila Macdonald-Rannström, föreståndare för The British Institute i Stockholm som jobbar för att överbrygga språkliga hinder, avslöjar hur företaget uppmanar sina kunder att öva muntligt:

– Det är alltid lättare att uttala ett språk om man blundar, säger hon.

Vi har även svårt med att skilja på U och Y. Oj, vad jag tragglade med ung, yngre, yngst när jag gick på universitetet.

Själv föddes hon i skotska Glasgow, men berättar att hon bott nästan 40 år i Sverige. Sje-ljuden, som finns i ett 20-tal bokstavskombinationer, är en återkommande stötesten för engelsktalande. Sjukhus, skön, stjärna, skjorta, choklad, schack, jalusi, genre, tjälskott – you name it.

– Vi har även svårt med att skilja på U och Y. Oj, vad jag tragglade med ung, yngre, yngst när jag gick på universitetet, säger Sheila Macdonald-Rannström, som nu talar svenska utan tillstymmelse till brytning.

Hon tillägger att det skotska ursprunget gjort resan enklare:

– Vi har mer rena vokaler som ligger närmare de nordiska språken. Jag hade även kusiner på Shetlandsöarna som ligger ännu närmare det skandinaviska. Sje-ludet är svårare att lära sig för människor som vuxit upp i England och i Australien. Omvänt är det svårt för svenskar med TH i ord med S, som till exempel ”something”, tillägger Sheila Macdonald-Rannström.

Annons
Annons

Endast fyra av tio SFI-elever avslutar den kurs de följer, visar statistik från Skolverket som kom i somras.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 1

7 / 8

Skolbakgrund påverkar förmågan att lära sig strukturer

Endast fyra av tio SFI-elever avslutar den kurs de följer, visar statistik från Skolverket som kom i somras.
Endast fyra av tio SFI-elever avslutar den kurs de följer, visar statistik från Skolverket som kom i somras. Foto: Pontus Lundahl/TT

Alla nationella prov i SFI inkluderar fyra delar: höra, läsa, skriva och tala.

– Forskningen visar på att betydelsen av skolbakgrunden påverkar förmågan att lära sig strukturer i bestämd ordning, säger Tiia Ojala, som under åren undervisat i alla åldersgrupper och bakgrunder. Hon säger att SFI-utbildningen allt mer bör rikta in sig på hur vi synliggör språket i vissa ämnen.

Vuxna som studerar kan ha begränsad kontakt med svensktalande, speciellt i segregerade områden.

– Ta biologi, till exempel. Det kan innehålla ett svårt och abstrakt språk som man själv knappt förstår. Därför bör vi fokusera på att göra språket enklare där, säger Tiia Ojala.

Förutsättningarna för SFI-undervisning är olika:

– Ungdomar med stora sociala kontakter utvecklar snabbt det vardagliga språket. Vuxna som studerar kan ha begränsad kontakt med svensktalande, speciellt i segregerade områden. Jag tycker att skolspråket är det absolut viktigaste att satsa på från dag 1, säger Tiia Ojala.

Annons
Annons

Kurdo Baksi.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

8 / 8

Baksi: ”Jag vägrar fortfarande att säga hjortron”

Kurdo Baksi.
Kurdo Baksi. Foto: Tomas Oneborg

Jag minns att jag undvek att säga sju när jag var och handlade godis. Jag sa sex och väntade på att expediten skulle fråga om jag skulle ha något mer.

Samhällsdebattören Kurdo Baksi, 51, var 15 år när han kom till Sverige från Turkiet.

– Jag minns att jag undvek att säga sju när jag var och handlade godis. Jag sa sex och väntade på att expediten skulle fråga om jag skulle ha något mer. Ja, en till, sa jag då berättar journalisten med kurdiskt ursprung.

Han säger med spefull ton att alla vokaler utom ”a” egentligen är invandrarfientliga.

– Hjortron vägrar jag fortfarande att säga. Det går bara inte. Svenska språket är ologiskt, singular och plural hemskt, säger han.

Men Kurdo Baksi passar även på att berömma det svenska språket:

– Det kan vara underbart konkret. Som i kärlek. Men leker med den käre, säger Kurdo Baksi.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons