Annons

8 föräldraråd: Så bäddar du för lyckligt syskonskap

Förutsätt inte att det äldre barnet kommer bli svartsjukt på sitt yngre syskon. Det är ett av tipsen Malin Bergström ger till familjer som väntar tillökning. Hon är forskare och barnpsykolog och har i flera år har föreläst om syskonrelationer.

Under strecket
Publicerad

Illustration: Staffan Löwstedt

Bild 1 av 1

1 / 8

Illustration: Staffan Löwstedt
Illustration: Staffan Löwstedt

”Vårt barn ska få ett syskon!”

Vi är så rädda att storasyskon ska känna svartsjuka och övergivenhet. På föräldrakurser för föräldrar som väntar sitt andra barn är det en av de vanligaste frågorna. Men man sviker syskonrelationen om man bara förutsätter svartsjuka när det ska komma en ny bebis i familjen. Bjud istället in syskonet i kärleken. Prata om hur underbart det kan vara med en nyfödd, hur gott de luktar och hur mjuka de är.

Många blivande storasyskon kan reagera mycket under graviditeten, bli klängiga och mammiga eller pappiga. Det är otroligt bra för det är en förberedelse inför det som ska hända som man som förälder kan snappa upp. ”Nu orkar snart inte mamma bära dig för bebisen i magen är tung och du är så stor.”

Att leka bebis kan också vara storasyskonets sätt att försöka förstå och leva sig in i hur det är att vara liten.

Annons
Annons

Att få hjälpa till ger känslan av att vara viktig och duktig.

Foto: IBL Bild 1 av 1

2 / 8

Att få hjälpa till ger känslan av att vara viktig och duktig.
Att få hjälpa till ger känslan av att vara viktig och duktig. Foto: IBL

Hjälp storebror att vara viktig

Även en 2-åring kan hjälpa till med sådant som att hämta bebisens napp.

När det kommer en ny bebis i familjen, lägg energin på att få ihop familjen och lägg ner ambitionerna om att det ska vara städat, nydiskat och att all mat ska vara hemlagad. Det är en stor omställning att bli fler, alla relationer förändras och det tar ungefär ett halvår innan det landar. Även små barn kan förstå när man säger att ”vi äter framför tv:n fast man egentligen inte ska det”.

Små barn är ömtåliga. Som förälder behöver man vägleda ett litet storasyskon så det vet hur det ska bete sig. Sådan tydlighet hjälper barnet och skapar inte svartsjuka. Belöningen är också känslan av att vara viktig och duktig. Även en 2-åring kan hjälpa till med sådant som att hämta bebisens napp, torka den efter badet eller sjunga när bebisen ska sova.

En annan bonus är att storasyskonet kan bli bebisens idol och stora förebild.

Annons
Annons

Kanske kan det större barnet faktiskt försöka klä på sig själv?

Foto: IBL Bild 1 av 1

3 / 8

Kanske kan det större barnet faktiskt försöka klä på sig själv?
Kanske kan det större barnet faktiskt försöka klä på sig själv? Foto: IBL

Ställ rimliga krav på storasyster

Att förvänta sig att någon ska klara sig själv är också att visa tillit. Med en nyfödd skrikande liten bebis har kanske inte föräldrarna samma möjlighet som tidigare att gå in och hjälpa det större barnet att till exempel klä på sig.

Ibland handlar det vi tolkar som svartsjuka egentligen om att vi behöver ställa högre krav på ett litet storasyskon. Att kräva att var en som kan försöker själv, är också ett sätt att visa att alla hjälps åt i familjen. Det kan bli lite av en ”vi som förstår och samarbetar”-känsla som kan vara fin.

Annons
Annons

Är man två föräldrar kan man dela upp sig i olika konstellationer med barnen.

Foto: Geoff Smith/IBL Bild 1 av 1

4 / 8

Är man två föräldrar kan man dela upp sig i olika konstellationer med barnen.
Är man två föräldrar kan man dela upp sig i olika konstellationer med barnen. Foto: Geoff Smith/IBL

Ge varje barn egna stunder

Att visa sina barn lika mycket kärlek är förstås en förutsättning för att inte grundlägga svartsjuka. Men svartsjuka är också till viss del ett personlighetsdrag. Redan under graviditeten brukar man kunna ana om ens stora barn kommer att bli svartsjukt. Att hjälpa barnet med de känslorna är en balansgång mellan att dels tydligt vägleda barnet i hur ett storasyskon ska vara, men också att bekräfta de mörka känslorna och prata om att man kan känna flera saker samtidigt.

Ju trotsigare och mer bråkigt eller ledset ett barn är, desto mer famn och trygghet behöver det.

Om det nya syskonets ankomst råkar sammanfalla med en trotsperiod eller får storasyskonet att reagera med oro och ilska, är det viktigt att varje dag satsa på en stund med det stora barnet när ni bara har det fint ihop.

Ju trotsigare och mer bråkigt eller ledset ett barn är, desto mer famn och trygghet behöver det. Bygg en koja med ett avigt barn som inte låter dig komma nära, eller titta på en film tillsammans. På så sätt kan man successivt komma fysiskt nära barnet, ge det sin famn och hjälpa barnet att slappna av. Följ barnet och lägg ner uppfostran och problemprat under den här stunden.

Är man två föräldrar kan man ju också dela upp sig i olika konstellationer med barnen. Att man gör det under den första tiden betyder inte att man behöver fortsätta ha det så.

Annons
Annons

Är det som låter som bråk i själva verket en lek?

Foto: D Hurst/IBL Bild 1 av 1

5 / 8

Är det som låter som bråk i själva verket en lek?
Är det som låter som bråk i själva verket en lek? Foto: D Hurst/IBL

Försök lita på att syskonen reder ut tjafset själva

Syskonbråk är inte något enbart negativt. I leken lär man sig om maktstrukturer, att säga ifrån och reda ut konflikter. Självklart ska man passa så att storasyskonet inte är oaktsam om det yngre barnet, men till en viss grad är det bra att ”sitta på händerna”, inte gå in för tidigt utan istället se var saker och ting tar vägen syskonen emellan.

Ibland kan barn reda ut saker själva på väldigt fantasifulla sätt som inte vi föräldrar ser från början. Värdet av att fortsätta leken kanske överväger förmånen att få ha den längsta pinnen eller att få köra tåget.

Ibland går man som förälder på nålar eftersom man vet hur snabbt barnen kan ryka ihop, men det kan vara bra att stålsätta sig eftersom barn också behöver träna på att reda ut konflikter.

Är det som låter som bråk i själva verket en lek? Eller behöver jag tvärtom finnas tillgänglig för att hjälpa dem att komma vidare i leken när den riskerar haverera? Ju yngre barn desto mer hjälp behöver de med konflikthantering.

Annons
Annons

En god idé är att försöka komma ut ur hemmet varje dag och att träffa andra barn.

Foto: Donnie Evans/IBL Bild 1 av 1

6 / 8

En god idé är att försöka komma ut ur hemmet varje dag och att träffa andra barn.
En god idé är att försöka komma ut ur hemmet varje dag och att träffa andra barn. Foto: Donnie Evans/IBL

Styr upp leken om det behövs

Det är inte säkert att syskonen uppfattar sina bråk lika negativt som de vuxna gör. Kanske sker bråken inom en lek som båda är överens om är just en lek och med ett syskon man i grunden trivs med.

Att leda leken vidare fungerar bättre än att skälla på barn som redan börjat bråka.

Men om man tycker att syskonen bråkar för mycket gäller grundläggande föräldrapsykologi: fokusera på det goda samspelet när det sker, utan att bli som en positiv papegoja.

Styr upp leken genom att introducera en rolig hatt, flytta leken in i skrymslet bakom soffan eller genom att säga nåt med lekröst ”då behövde tågförarna hämta en hemlig låda”. Att leda leken vidare fungerar bättre än att skälla på barn som redan börjat bråka.

Sedan är det en god idé att försöka komma ut ur hemmet varje dag och att träffa andra barn. Man kan nöta lite väl mycket på varandra om man bara är hemma med familjen hela dagarna.

Annons
Annons

För många kan det också vara en fristad att leka med ett yngre syskon.

Foto: Andrew Payne/IBL Bild 1 av 1

7 / 8

För många kan det också vara en fristad att leka med ett yngre syskon.
För många kan det också vara en fristad att leka med ett yngre syskon. Foto: Andrew Payne/IBL

Bra för äldre syskon att leka med yngre

Att skolbarn och tonåringar i olika hög grad får ta ansvar för yngre syskon och får erfarenhet av omvårdnad är en bra träning inför vuxenlivet. För många kan det också vara en fristad att leka med ett yngre syskon, det är andra dela av hjärnan som aktiveras då. Visst ska man ha respekt för ett äldre syskons behov av egen tid, men otvungen samvaro med små barn är gynnsam för de flesta.

Annons
Annons

”Han fick mycket större än mig!”

Foto: YAY Media/IBL Bild 1 av 1

8 / 8

”Han fick mycket större än mig!”
”Han fick mycket större än mig!” Foto: YAY Media/IBL

Hur ska man tänka om rättvisa?

Från var och en efter förmåga och till var och en efter behov.

I dag är synen på rättvisa mellan syskon annorlunda än den var någon generation tillbaka då delandet på ett glasspaket kunde utlösa krig. Dagens föräldraskap är mer individualiserat och barnen bemöts utifrån sina egna behov.

Från var och en efter förmåga och till var och en efter behov, helt enkelt.

Små syskon behöver lägga sig tidigare än stora och får kanske inte titta på samma filmer eller spela samma spel. Det är rättvist och ger dem något att se fram emot när de själva blir större. På äldre syskon är kraven högre, just för att de är äldre. Att behandla syskonen delvis olika är egentligen en mer rättvis syn än att samma regler ska gälla för alla barn.

Annons
Annons
Annons
Annons