Annons

84 000 för plats i familj – Aleris tar hälften

Wallenbergägda Aleris fakturerar kommunen upp till 84 000 kronor i månaden för att låta en familj ta hand om ett ensamkommande flyktingbarn. Och största delen av ersättningen går till Aleris – inte till familjen. Kommunen medger att det finns risk för att man betalar överpris.

Under strecket
Publicerad
Foto: Yvonne ÅsellBild 1 av 1
Foto: Yvonne ÅsellBild 1 av 1
Foto: Yvonne Åsell

**Det är svårt att få fram **boenden och sovplatser till de flyktingar som nu kommer till Sverige i strid ström. SvD Näringsliv har i en serie artiklar rapporterat om hur bolag med stora, välkända ägare drar nytta av situationen.

Bland annat har hem för ensamkommande barn och så kallade utslussninglägenheter visat sig vara extremt dyra och lönsamma.

Men bolagen erbjuder även boenden hemma hos en familj där de ensamkommande barnen kan placeras.

När SvD begär ut prislistor för familjehem visar det sig handla om hisnande summor som bolagen fakturerar kommunerna. SvD har bland annat gått igenom kommunerna Täby, Sollentuna och Göteborg.

Aleris verksamhet för familjehem, Nåjden, kan fakturera kommunen så mycket som 84 000 kronor i månaden för att en familj ska ta hand om ett ensamkommande barn. Hälften av den summan går till bolaget.

Annons
Annons

Andra mindre kända bolag, som Svenska Familjehem och Södertörns Familjehemsvård, fakturerar 37 500–40 000 kronor i månaden för sina familjehem.

**Christina Ramberg, **professor i civilrätt vid Stockholms universitet, menar att lagen om offentlig upphandling förhindrar kommunerna att köpa in de här tjänsterna på ett professionellt sätt.

– Företagen kan ge ett anbud med hur högt pris som helst och hoppas att kommunen antar deras erbjudande. Kommunen kan bara säga ”ja” eller ”nej”. Kommunen kan inte förhandla och diskutera avtalet, säger hon.

Det finns andra som också tar mycket betalt för att placera ett barn i en familj. Bolaget Frösunda Omsorg, med kopplingar till den tidigare S-politikern Jan Emanuel Johansson, ägs i dag av riskkapitalbolaget HG Capital och tar 78 000 kronor i månaden.

Professor Christina Ramberg frågar sig hur det hade varit om ett företag hade köpt in tjänsterna i stället för kommunen.

– Hade ett privat företag varit berett att betala de här summorna? Och hur hade ett privat företag upphandlat den här tjänsten? frågar hon sig och slår i nästa mening fast att det "hade medfört lägre priser."

**Problemet, menar hon, **är att kommunen är bunden av lagen om offentlig upphandling. Som den ser ut i dag kan kommunerna inte förhandla villkoren.

– De kan inte ifrågasätta varför det blir så dyrt. Det enda kommunen kan göra är att säga "nej tack”, vilket ofta inte är ett praktiskt alternativ när det är nödvändigt att snabbt få tillgång till tjänsten, säger professor Christina Ramberg.

Vid konsulentstödd familjehemsplacering krävs att minst en i familjen är hemma på heltid och tar hand om barnet. Men största delen av pengarna som man fakturerar kommunen går ändå till bolaget, enligt uppgifter till SvD. Det bekräftas också av Aleris vd Liselott Kilaas, även om hon menar att de oftast delar lika.

Annons
Annons

I ett mejl till SvD skriver hon att familjehemmen är till för de ungdomar som inte kan bo på egen hand, utan som behöver stöd hela tiden.

– Det är ungdomar som haft det riktigt tufft och som är i behov av mycket stöd från vuxna. De bor då hos mycket erfarna och utbildade människor som tar hand om dessa ofta traumatiska barn, säger hon.

SvD Näringsliv nämner för Liselott Kilaas ett av familjehemmen i Göteborg som kostar 1 900 per dygn och ställer frågan om hur mycket som går till familjen och hur mycket som går till bolaget.

– I det exempel som du nämner är min uppskattning att cirka 50 procent går till familjehemmet och 50 procent till bolaget, säger hon.

Den halvan som går till bolaget används, enligt Aleris vd, till saker som "ständiga förbättringar av våra kvalitetsuppföljningsystem samt administration och management."

– Fördelningen beror på hur stora stödinsatserna blir utifrån den enskilde unges behov, säger Liselott Kilaas.

Men även i de fall där man tar 2 800 per dygn, det vill säga 84 000 i månaden, är det hälften som går till bolaget, medger Aleris vd. Då handlar det om barn som kräver extra stort stöd.

På Täby kommun delar man inte bilden av att det bara är ungdomar som haft det "riktigt tufft" som kostar så mycket att placera. Men som läget är nu får kommunen, och därmed staten, betala maxpriset även för barn som saknar vårdbehov.

– Vissa företag profilerar sig med att de kan ta emot ”svårare” barn, vilket då kostar mer, säger Inger Dorrian vid Täby kommuns familjeenhet, och fortsätter:

– Oftast är det så att vi är i akut behov av plats och då får vi ta den plats vi kan få, oavsett pris och matchning av barnet.

Finns det inte en risk att ni betalar ett för högt pris?

– Jo, det finns risk för att vi betalar för mycket. Eftersom vi inte har lång tid på oss i den första placeringen, är det inte ovanligt att det blir en omplacering när vi vet mer om barnets behov.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons