Annons

Abe vill ge Trump fredspris: ”Hårresande”

Japans premiärminister Shinzo Abe uppges ha nominerat Donald Trump till Nobels fredspris för USA:s samtal med Nordkorea. Konfliktforskaren Isak Svensson förvånas inte av nomineringen, men tror inte att Trump får priset:

– Det vore i så fall hårresande, säger han.

Under strecket
Publicerad

Japans premiärminister Shinzo Abe och USA:s president Donald Trump har kommit varandra närmare under åren.

Foto: Ralf Hirschberger/AP Bild 1 av 1

Japans premiärminister Shinzo Abe och USA:s president Donald Trump har kommit varandra närmare under åren.

Foto: Ralf Hirschberger/AP Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Premiärministern vill nominera Trump till fredspriset

Uppgifterna sprids som en löpeld i japansk media: Japans premiärminister Shinzo Abe nominerar Trump till Nobels fredspris. USA:s president meddelade även att han mottagit en kopia på nomineringsbrevet.

– Han gav mig en kopia av det vackraste brev man kan tänka sig, han har skickat det till de personer som ger ut den där saken som kallas Nobelpris, sa president Trump under en pressträff utanför Vita huset.

Shinzo Abe hade måndagen ännu inte bekräftat uppgifterna, men han ville heller inte dementera dem:

– Jag har aldrig sagt att jag inte gjort det, svarade premiärministern kryptiskt under en frågestund i det japanska parlamentet.

– Med hänvisning till Nobelkommitténs policy om att inte offentliggöra nomineringar förrän efter 50 år så avböjer jag att kommentera, sa Abe till svar på frågan om nomineringen.

Japans premiärminister Shinzo Abe och USA:s president Donald Trump har kommit varandra närmare under åren.
Japans premiärminister Shinzo Abe och USA:s president Donald Trump har kommit varandra närmare under åren. Foto: Ralf Hirschberger/AP
Annons
Annons

Det finns en logik i nomineringen. Tidigare var det främst Japan som hotades av Nordkoreas kärnvapenaggression, där ledaren Kim Jong-Un testade missiler i riktning mot Japan. Sedan Trump och Kim träffades i Singapore sommaren 2018 har inga sådana tester genomförts. Japan verkar även ha stängts ute från den diplomatiska processen kring Nordkorea, som främst hanteras av USA, Sydkorea och i viss mån Kina.

Men uppgiften om nomineringen väcker starka känslor i Japan. Bland annat från Yuichiro Tamaki, parlamentariker från oppositionspartiet Kokumin-minshutō, Demokratiska Folkpartiet.

Tamaki skriver på Twitter att nomineringen riskerar att ”skicka fel buskap till Nordkorea och resten av det internationella samfundet” på grund av bristen av framsteg runt Nordkorea i en rad avseenden.

Abe svarar på kritikstormen genom att uttrycka stöd för Trump:

– (Han är) en konsekvent och handfast part som försöker lösa Nordkoreas nukleära problem, och som senaste åren höll i historiska samtal mellan Nordkorea och USA. Jag värdesätter president Trumps ledarskap högt, sa han i parlamentet.

En eventuell nominering från Abe av Trump skulle ligga väl i linje med ledarnas fördjupade relationer under den senaste tiden.

Shinzo Abe var det första utländska ledaren som Donald Trump besökte efter segern i presidentvalet 2016.

De historiska samtalen mellan USA och Nordkorea i Singapore kan också ha bidragit till att Abe har ett gott öga till sin amerikanska kollega.

Isak Svensson, professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, tycker inte att nyheten om nomineringen låter helt osannolik:

Annons
Annons

– Det skulle inte vara förvånande, Trump var nominerad även förra året och Abe har nära band med Trump, säger han.

Han menar dock att chanserna för att Trump faktiskt tilldelas fredspriset är små:

– Oerhört osannolikt skulle jag säga. Avtalet mellan USA och Nordkorea pekas ut som ett ganska dåligt avtal utan substans. Sedan är Trump en ledare som associerats med mycket som går tvärt emot fredsprisets kärnvärden – internationellt samarbete, nedrustning och folkens förbrödrande. Det vore hårresande om han vann.

Att fredspriset vållar debatt är långt från något nytt:

– Många minns diskussionen efter att Obama och EU fick priset. Men debatten var än mer kritisk 1973 efter att USA:s tidigare utrikesminister Kissinger och Nordvietnams Le Duc Tho belönades med fredspriset i Vietnamkrigets slutskede.

– Det har alltid varit ett politiserat pris. Det finns en spänning mellan att välja någon aktör från civilsamhället som kanske har begränsat inflytande, eller att välja någon med reell makt men som kanske samtidigt gör saker som är mindre bra för freden, säger Isak Svensson.

Tidsfristen för att nominera till fredspriset 2019 gick ut den 31 januari i år. Enligt Nobelkommitténs hemsida har i år 304 kandidater nominerats, 219 av dessa är individer och 85 organisationer.

Nobelkommittén beslutar vem som vinner fredspriset genom en majoritetsomröstning i början av oktober. Fredspriset utdelas sedan, till skillnad från övriga Nobelpris, i Oslo den 10 december varje år.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons