Annons

Advokaten: ”Hon är inte ens misstänkt för något brott”

Syriska al-Hol-lägret, där uppåt 70 svenska barn sitter fast.
Syriska al-Hol-lägret, där uppåt 70 svenska barn sitter fast. Foto: Baderkhan Ahmad/AP

Svenskan anslöt till IS – men det är inte olagligt. Därför ska Sverige inte förvägra henne att åka hem, anser advokaten Björn Hurtig som nu driver fallet för att få hem kvinnan och hennes två barn.

Under strecket
Publicerad

Advokat Björn Hurtig.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1

Det syriska al-Hol-lägret beskrivs som ett omänskligt skräckfäste, enligt FN. Där finns över 70 000 fångar, varav många svenskar och uppemot 70 svenska barn.

Häromdagen skrev SvD om den västsvenske morfadern som kämpar för att hans dotter och två barnbarn ska få komma hem till Sverige. Morfadern har anlitat den välkände advokaten Björn Hurtig för att få juridisk hjälp med att driva sin sak.

Hurtig har tidigare hjälpt svenskar som fängslats utomlands. Han anser att Sverige har en skyldighet att agera i det här fallet.

– Ja, det handlar om en svensk medborgare och om Sverige beviljar inresedokument till henne har vi fått löfte om att hon får komma hem, berättar han för SvD.

Om Sverige inte utfärdar inresedokument så är det i princip samma sak som att man förvägrar henne att resa hem, uppger Björn Hurtig.

– Det får man inte göra. Hon är ju svensk medborgare och hon har dessutom två små barn som vi tycker att man ska göra allt i sin makt för att få hem, säger Björn Hurtig.

Till saken hör att kvinnan rest från Sverige med sin man för att leva med IS. Enligt pappan är hon beredd att ta ett straff för det, bara hon får komma hem.

Annons
Annons

Advokat Björn Hurtig.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1

Hurtig framhåller att det inte finns några brottsmisstankar mot henne. Till skillnad från många andra länder har Sverige inte heller någon lag mot deltagande och samröre med terrororganisationer.

Vi har begärt att man ska ta hem henne med stöd av den lag som behandlar konsulära katastrofinsatser.

– Ändå sitter hon fängslad där nere. Hon blev kär i fel person, följde med honom och hamnade i en situation som sedan var väldigt svår att ta sig ur.

Björn Hurtig berättar att kvinnan det handlar om tidigare varit nära döden, och att Röda korset larmat om hennes svåra situation.

– Hon är sjuk, mår dåligt och vistas i en miljö som är farlig. Därför har vi begärt att man ska ta hem henne med stöd av den lag som behandlar konsulära katastrofinsatser.

Han och familjen lämnade in en inlaga om detta till utrikesdepartementet (UD) i juni, men hur UD ställer sig till den vet han inte.

– Det har varit väldigt svårt att få kontakt, måste jag säga. Vi får inga egentliga svar. Ja, det ligger i beredning... ja, men var ligger det då? Inte ens ärendenummer kan jag få.

Advokat Björn Hurtig.
Advokat Björn Hurtig. Foto: Janerik Henriksson/TT

Hurtig är angelägen om att få ett beslut på sin begäran om en konsulär katastrofinsats, för om UD säger nej vill han se om det är överprövningsbart i en förvaltningsrättslig domstol.

Annons
Annons

– Det handlar ju om en människa i nöd, ja tre människor i nöd. Som är svenska medborgare.

Han tycker också att det vore viktigt ur ett rent medborgarrättsligt perspektiv. Vilket skydd kan man egentligen förvänta sig av staten?

Att det inte händer något i frågan om vad som ska ske med svenskarna i al-Hol tror han beror på partipolitiska skäl.

– Jag tror inte att du får speciellt många röster på om du lägger ned tid och energi på att försöka hjälpa människor med kopplingar till det vi kallar IS.

I det här läget har man lagt locket på. Punkt.

Frågan är om det hade det varit lättare att få hem kvinnan och barnen om försöken att skärpa terrorlagen, och kriminalisera samröre med terrororganisationer, hade gått igenom. Då hade man vetat att de som återvände hem skulle prövas i domstol. Samtidigt är det konstigt att hindra svenska medborgare som inte ens är misstänkta för brott från att komma hem, menar Hurtig.

– Det är möjligt att man kanske jobbar genom någon tyst diplomati, men kan de inte berätta det då? Säga att vi arbetar på det och återkommer.

Ovissheten tär på de anhöriga. När Björn Hurtig tidigare arbetat med fängslade svenskar utomlands hölls de anhöriga informerade. Det är mycket mer humant för alla inblandade, menar han.

– Men i det här läget har man lagt locket på. Punkt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons