Annons

Advokatens bästa tips: Så ser du till att arvet går din väg

Går det att minimera dotterns arv? Kan vi stoppa pappas planer? Hur kräver jag min laglott? SvD:s familjejurist Caroline Elander svarar varje vecka på läsarnas frågor. Här är ett urval av de mest uppskattade texterna på temat arvsrätt.

Under strecket
Publicerad

Caroline Elander, SvD:s expert inom arvs- och familjerätt.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

”En person har rätt att ge bort sin egendom till vem han eller hon vill oavsett om detta innebär att det blir en orättvis fördelning mellan eventuella barn”, skriver Caroline Elander.

Foto: Heiko Junge/TT Bild 2 av 2

1 / 7

Caroline Elander, SvD:s expert inom arvs- och familjerätt.
Caroline Elander, SvD:s expert inom arvs- och familjerätt. Foto: Lars Pehrson

Caroline Elander är advokat med specialitet inom familjerätt och arvsrätt. Hon har föreläst på Uppsala universitet och driver sedan 2016 Elander Advokatbyrå.

Varje vecka svarar hon på utvalda frågor från SvD:s läsare, inte sällar rör funderingarna arv och testamenten. Nedan har vi samlat sju av de mest lästa frågorna och svaren inom ämnet.

Har du också någonting du grubblar över? Skicka ett mejl till caroline.elander@svd.se så har du chans att få din fråga besvarad.

”En person har rätt att ge bort sin egendom till vem han eller hon vill oavsett om detta innebär att det blir en orättvis fördelning mellan eventuella barn”, skriver Caroline Elander.
”En person har rätt att ge bort sin egendom till vem han eller hon vill oavsett om detta innebär att det blir en orättvis fördelning mellan eventuella barn”, skriver Caroline Elander. Foto: Heiko Junge/TT

”Kan vi stoppa pappas planer kring arvet?”

Fråga: Vi är tre barn och vår far har påbörjat en arvsprocess som omfattar tre olika fastigheter, varav en är en lantbruksfastighet, vars värde uppgår till cirka 300 000 kronor, 3 miljoner och 8 miljoner. Avsikten är att överlåta fastigheterna som gåvor så att vi barn får en fastighet var. Problemet är att fastigheternas värde är mycket olika. Ekonomiskt sett är dessa gåvor djupt orättvisa, och reflekterar mycket ansträngda familjerelationer sedan 25 år.

Frågan är om vår far har rätt att genomföra sina planer som i praktiken innebär att ett barn i princip blir arvslös, ett annat får en hyfsad andel och ett tredje får merparten. Utöver nämnda fastigheter finns enbart obetydande tillgångar. Om vår fars planer realiseras är det i praktiken omöjligt att åstadkomma ett rättvis fördelning vid framtida arvdelning. Går det att hindra vår fars planer på något sätt?

Det finns en möjlighet för dig att efter din fars död kräva att få ut din laglott även ur de gåvor som övriga syskon har fått.

Caroline Elander: En person har rätt att ge bort sin egendom till vem han eller hon vill oavsett om detta innebär att det blir en orättvis fördelning mellan eventuella barn. En gåva till ett barn anses enligt huvudregeln, och om inget annat framgår av exempelvis ett gåvobrev, vara förskott på arv. Det innebär att värdet av gåvan kommer att dras av från barnens del av arvet efter föräldrarna när de går bort.

Det man bör ha i beaktande är att detta endast är en avräkningsregel. Finns det ingen egendom kvar har barnen ingen skyldighet att betala tillbaka delar av den gåva de har fått.

Jag uppfattar din fråga som att det inte kommer att finnas någon övrig egendom i detta fall. Det innebär att de gåvor som övriga syskon har fått inte kan avräknas fullt ut, vilket också innebär att alla barn inte kommer att få lika mycket i arv och gåva efter er far.

Det går i dag inte att förhindra er far att genomföra gåvorna eftersom han själv får bestämma över sin egendom.

Som barn har man emellertid alltid rätt att få ut sin laglott, det vill säga hälften av vad man annars skulle få enligt lag. Det finns en möjlighet för dig att efter din fars död kräva att få ut din laglott även ur de gåvor som övriga syskon har fått. Detta kräver dock att man väcker talan vid domstol och är relativt komplicerat. Jag rekommenderar er därför, när det blir aktuellt, att kontakta en advokat eller jurist för vidare rådgivning.

Annons
Annons

”Som du säkert känner till går det inte att göra sina bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn, helt arvlösa”, skriver Caroline Elander.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1

2 / 7

”Som du säkert känner till går det inte att göra sina bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn, helt arvlösa”, skriver Caroline Elander.
”Som du säkert känner till går det inte att göra sina bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn, helt arvlösa”, skriver Caroline Elander. Foto: Christine Olsson/TT

”Hur kan jag minimera min dotters arv?”

Fråga: Prenumerant sedan 50 år undrar följande: Jag hade två döttrar i ett tidigare äktenskap – den ena dog för tio år sedan, den andra tog avstånd från sin familj för 15 år sedan och ville varken träffa sin mor (död sedan 20 år), sin far eller sin syster. Jag har inte träffat henne på 15 år och har ingen aning om hon lever eller var hon befinner sig.

Är omgift och så gammal att jag börjar tänka på ett testamente. Mitt intresse att efterlämna något till denna dotter är obefintligt och jag undrar hur jag kan minimera arvet till henne.

Det finns regler som ger barn möjlighet att begära att få ut sin laglott i egendom som man under sin livstid har gett bort.

Caroline Elander: Som du säkert känner till går det inte att göra sina bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn, helt arvlösa. De har alltid rätt att få del av sin laglott. Laglotten utgör hälften av vad de annars skulle ha fått i arv (se faktaruta).

Skulle du gå bort så ska det först ske en fördelning av tillgångarna mellan dig och din maka, en så kallad bodelning. Finns det inget äktenskapsförord eller annan handling som säger att någon egendom ska vara er enskilda egendom så ingår som huvudregel all egendom i bodelningen.

Redan här finns det således en möjlighet för dig och din hustru att genom äktenskapsförord påverka vilken egendom som ska ingå i bodelningen mellan er och inte. Ni kan exempelvis upprätta ett äktenskapsförord där större delen av din hustrus tillgångar görs till hennes enskilda egendom i syfte att skydda hennes andel av era tillgångar från bodelningen och kommande arv och endast dela på din egendom.

Du måste då skriva i ditt testamente att din dotter endast ska få sin laglott.

När bodelning har skett ska din kvarlåtenskap, det vill säga din egendom, fördelas mellan dina arvingar. Det framgår inte om ditt avlidna barn har efterlämnat några arvingar men jag utgår fortsättningsvis från att så är fallet. Detta innebär att av din kvarlåtenskap ska hälften tillfalla din avlidna dotters arvingar och hälften din dotter som du inte har kontakt med.

Genom att upprätta ett testamente kan du begränsa din dotters arv till hälften. Du måste då skriva i ditt testamente att din dotter, för det fall hon begär att få arv efter dig, endast ska få sin laglott. Detta innebär i sådant fall att hon endast får en fjärdedel istället för en hälftendel av din kvarlåtenskap.

Det man ska ha i beaktande när man försöker att göra ett barn arvlöst är dock att det finns regler som ger barn möjlighet att begära att få ut sin laglott i egendom som man under sin livstid har gett bort eller på annat sätt har överfört till andra.

Det är därför mycket noga att ovanstående handlingar upprättas på rätt sätt så att de inte i efterhand kan komma att ifrågasättas av din dotter.

Jag rekommenderar dig därför att kontakta en jurist eller advokat för det fall du avser att gå vidare med dina planer.

Annons
Annons

”Som bröstarvinge har man emellertid alltid rätt att få ut sin laglott.”

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

3 / 7

”Som bröstarvinge har man emellertid alltid rätt att få ut sin laglott.”
”Som bröstarvinge har man emellertid alltid rätt att få ut sin laglott.” Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kräv din laglott – annars kan du mista arvet

Fråga: Jag har två söner, vars far avled 1986. Farmor och farfar till mina söner har aldrig brytt sig om min yngste son. Farfadern avled 2015, farmodern i oktober 2016. Juristen som ordnat med bouppteckning har nyligen meddelat min yngste son att byrån skickat hela bouppteckningen till en dotter. Min son har aldrig haft kontakt med denna faster. Jag vet att mina söners farföräldrar haft mycket pengar, som de troligen gett till sina två döttrar. Är det rätt att min son ska stå helt utan arv? Mina båda söner är ju bröstarvingar.

/Maria O

Dina söner måste dock, för att kunna få ut sin laglott, framföra detta till de övriga arvingarna.

Caroline Elander: Det framgår inte av din fråga om farmor och farfar endast hade gemensamma barn. Men om så är fallet ärvde farmor farfar år 2015 varför det nu, då farmor gick bort år 2016, är farmoderns dödsbo som ska delas upp.

Eftersom dina barns far är avliden blir dina barn arvingar till farmor i deras fars ställe. De är därmed delägare i farmoderns dödsbo och ska ha rätt att bli kallade till hennes bouppteckning, det möte som skall hållas inom tre månader från det att en person har avlidit och där den avlidne, i detta fall farmoderns, tillgångar och skulder ska gås igenom.

Vid detta möte ska även eventuella testamenten presenteras. Det kan vara så att farfar och farmor har upprättat ett testamente enligt vilket din son/dina söner inte ska ärva dem.

Såsom bröstarvinge har man emellertid alltid rätt att få ut sin laglott, det vill säga hälften av vad man annars skulle ha få enligt lag. Dina söner måste dock, för att kunna få ut sin laglott, framföra detta till de övriga arvingarna. Detta kallas att man begär jämkning av testamentet för att få ut sin laglott.

Det kan även vara som du befarar att farmor och/eller farfar redan har gett bort all sin egendom till sina två döttrar under sin livstid och att det nu inte finns några tillgångar kvar. Det finns då möjlighet för din son/dina söner att kräva att ska få ut sitt arv även ur dessa tillgångar. Dessa lagregler är emellertid komplicerade. Jag rekommenderar er därför att kontakta en advokat eller jurist för vidare rådgivning.

Annons
Annons

”Jag är i princip emot att skriva testamente då jag har dålig erfarenhet av släktingars testamente”, skriver signaturen Calle.

Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 1 av 1

4 / 7

”Jag är i princip emot att skriva testamente då jag har dålig erfarenhet av släktingars testamente”, skriver signaturen Calle.
”Jag är i princip emot att skriva testamente då jag har dålig erfarenhet av släktingars testamente”, skriver signaturen Calle. Foto: Hasse Holmberg/TT

Hur reglerar jag förskott på arvet?

Fråga: Jag och min fru har två barn. För den äldsta pojken är det dags att flytta hemifrån och jag vill hjälpa honom med köp av en bostadsrätt. För den andra pojken är detta inte aktuellt på flera år, om det då över huvud taget blir aktuellt.

Jag är angelägen om att ”gåvan” till den äldre pojken blir reglerad på papper på ett korrekt sätt så att båda pojkarna vid arvskiftet i slutändan får lika. Vad jag tror är bästa lösningen är att bostadsrätten vid arvskiftet värderas och ”läggs” tillbaka i den gemensamma arvslotten varvid äldsta pojken har denna skuld till arvslotten. Om bostadsrätten däremellan har sålts räknas värdet om efter förändringen i marknadsvärdet för bostadsrätter i området från köpdatum till arvskiftesdatum.

Gåvan till er son kommer i dagsläget inte att medföra någon skatt.

Kan man göra så eller hur bör jag göra? Finns det någon ogynnsam skatteeffekt med detta? Jag är i princip emot att skriva testamente då jag har dålig erfarenhet av släktingars testamente som slutade med att det i arvskiftet blev starkt orättvist mellan arvtagarna.

Med vänlig hälsning, Calle

Caroline Elander: En gåva, alldeles oavsett om den ges till ett barn eller till någon annan, bör enligt min mening alltid dokumenteras genom ett gåvobrev. I gåvobrevet kan gåvogivaren ange vilka villkor som ska gälla för gåvan och det minimerar också eventuella tvister rörande gåvans karaktär av gåva eller lån. 

Gåvan till er son kommer i dagsläget inte att medföra någon skatt.

Det är därför en god idé att som du skriver reglerar gåvan på papper genom att upprätta ett gåvobrev.

En gåva till ett barn utgör enligt huvudregeln förskott på arv. Detta innebär, precis som du skrivit, att gåvans värde kommer att läggas tillbaka då man beräknar hur stor del av det totala arvet som era barn ska erhålla. Den som har fått förskott på arv får då sitt förskott avräknat från sin arvslott och får ”mindre” av de kvarvarande tillgångarna i arvskiftet.

Du skriver att du vill att bostadsrätten ska värderas och ingå i arvskiftet. Jag uppfattade emellertid din fråga som att ni skulle ge er son pengar så att denne skulle kunna köpa en lägenhet, inte att ni skulle köpa en lägenhet som ni sedan skulle ge till sonen i gåva. Om så är fallet kan ni inte skriva i ert gåvobrev att lägenheten i sig ska ses som förskott på arv.

Det är viktigt att vara noggrann vid upprättandet av gåvobrevet så att det tydligt framgår vad som givits bort. Jag rekommenderar dig därför att kontakta en jurist eller advokat för hjälp med upprättandet av gåvobrevet.

Vad gäller eventuell skatt så har vi i dag ingen gåvoskatt i Sverige så gåvan till er son kommer i dagsläget inte att medföra någon skatt, varken för er som givare eller för er son som mottagare.

Annons
Annons

”Jag tycker att det är absurt att jag som svensk måste betala skatt till Finland”, skriver frågeställaren.

Foto: Alamy/IBL Bild 1 av 1

5 / 7

”Jag tycker att det är absurt att jag som svensk måste betala skatt till Finland”, skriver frågeställaren.
”Jag tycker att det är absurt att jag som svensk måste betala skatt till Finland”, skriver frågeställaren. Foto: Alamy/IBL

”Hur slipper jag betala absurd arvsskatt utomlands?”

Fråga: Hej! Jag undrar om du kan förtydliga hur man kan slippa arvsskatten via testamente? Jag bor i Finland och enligt finsk lag måste jag betala skatt i Finland på arv från utlandet när jag är bosatt och skattepliktig i Finland, trots att jag och min familj är svenska medborgare.

Jag tycker att det är absurt att jag som svensk måste betala skatt till Finland på något som mina svenska föräldrar (som inte har någon anknytning till Finland) lämnar efter sig i Sverige. Jag är gift med en finländare och är därför bosatt i Finland.

Caroline Elander: Den nya arvsförordningen trädde i Sverige i kraft den 17 augusti 2015 och gäller som huvudregel arvet efter personer som avlider efter detta datum.

Du kan därför inte med stöd av arvsförordningen välja vilket lands skatterätt som ska tillämpas

Av arvsförordningen framgår uttryckligen att skattefrågor inte omfattas av förordningen. Arvsförordningen styr exempelvis frågor som vilket land som ska ha rätt att ta upp frågor om arv efter en avliden person, vilket lands lag som ska tillämpas på arvet så att man vet vem eller vilka personer som har rätt att ärva den avlidne, och om testamenten upprättade efter den avlidne uppfyller de krav som ställs på testamenten.

Frågan om skatt på arv ska utgå eller inte beror som huvudregel på var man har sitt hemvist och var man är skattepliktig för sina övriga inkomster. Det är troligtvis därför som Finland anser att du ska betala arvsskatt där. Fortsätter du att bo och ha hemvist i Finland är det därför med största sannolikhet finsk lag som bestämmer om du ska betala arvsskatt eller inte. Per dagens datum utgår, som du känner till, skatt på arv i Finland.

Du kan därför inte med stöd av arvsförordningen välja vilket lands skatterätt som ska tillämpas på din skyldighet att betala arvsskatt eller på arvet efter dig. Det spelar därför ingen roll om du skriver ett testamente där det står att exempelvis svensk lag ska tillämpas vad gäller din eller dina arvingars skyldighet att betala arvsskatt eller ej. Detta kommer att avgöras av det lands lag där du anses vara skattepliktig.

Dock kan du, eftersom du är svensk medborgare men bosatt i Finland, inför framtiden välja att svensk lag ska tillämpas på arvet efter dig. Genom att göra ett aktivt val i denna del blir det mer förutsebart för dina arvingar den dag du går bort. Gör du inget lagval i denna del kommer finsk lag, förutsatt att det är där du har hemvist när du går bort, tillämpas på arvet efter dig.

Annons
Annons

”Som ni ser är det viktigt att se över sin ekonomi och detta framförallt när man gifter sig med någon som har barn sedan tidigare”, svarar SvD:s familjejurist.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

6 / 7

”Som ni ser är det viktigt att se över sin ekonomi och detta framförallt när man gifter sig med någon som har barn sedan tidigare”, svarar SvD:s familjejurist.
”Som ni ser är det viktigt att se över sin ekonomi och detta framförallt när man gifter sig med någon som har barn sedan tidigare”, svarar SvD:s familjejurist. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Barn har rätt att få ut arv även om partnern bor kvar

Fråga: Jag och min man är gifta och har gemensam ekonomi, däribland en gemensam bostadsrätt som vi bor i. Vi har barn på varsitt håll sedan tidigare men inga gemensamma barn. Vi vill försäkra oss om att kunna bo kvar i bostadsrätten om den ene av oss går bort. Kan man i testamentet skriva att barnen inte får ta ut sin arvslott förrän båda gått bort?

Caroline Elander: Eftersom ni inte har gemensamma barn har era barn rätt att få ut sitt arv direkt när någon av er går bort. Enligt lag kan man inskränka ett barns rätt till arv till hälften men inte helt och hållet. Därför går det inte att genom ett testamente helt förhindra att barnen tar ut sitt arv innan ni båda har gått bort.

Genom ett testamente går det dock att skriva att det är er önskan att era barn avvaktar med att ta ut sitt arv till dess ni båda har gått bort. Om något av era barn opponerar sig mot detta har de dock rätt att kräva att få ut hälften av sitt arv direkt. Resterande del av sitt arv får barnet först när den efterlevande av er har gått bort.

Ett icke gemensamt barns rätt att få ut hälften av sitt arv direkt är i dag ovillkorlig

Skulle något av era barn trots er önskan välja att kräva ut hälften av sitt arv direkt har de enligt huvudregeln rätt att få en del av all egendom, er gemensamma bostad inkluderad. Genom ett testamente kan ni frångå huvudregeln och skriva det är den efterlevande av er som i stället ska få hela bostadsrätten. Barnet får då kompenseras med annan egendom.

Som ni ser är det viktigt att se över sin ekonomi och detta framförallt när man gifter sig med någon som har barn sedan tidigare. Ett icke gemensamt barns rätt att få ut hälften av sitt arv direkt är i dag ovillkorlig och går inte att genom testamente skriva bort helt och hållet.

Annons
Annons

”Vad gäller fastigheten kan ni ge bort en tredjedel var till era barn som gåva, alternativt låta barnen få denna i arv efter er”, skriver Caroline Elander.

Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 1 av 1

7 / 7

”Vad gäller fastigheten kan ni ge bort en tredjedel var till era barn som gåva, alternativt låta barnen få denna i arv efter er”, skriver Caroline Elander.
”Vad gäller fastigheten kan ni ge bort en tredjedel var till era barn som gåva, alternativt låta barnen få denna i arv efter er”, skriver Caroline Elander. Foto: Hasse Holmberg/TT

Så ser du till att egendom stannar inom familjen

Fråga: Jag och min man har tre vuxna barn. Vi har både hus och sommarställe. Våra barn har olika omständigheter, ett är gift och har barn, de två andra är singlar med bra ekonomi. Syskonen har god relation till varandra. Som föräldrar vill vi vara rättvisa när det gäller arv så att deras goda relation består när vi är borta. När det gäller huset, tänkte vi belåna huset och ge varje barn ett förskott på arvet på en miljon kronor så att de har en handpenning för att kunna köpa en bostad. Beträffande sommarstället är det desto mer komplicerat. De vuxna barnen har olika relation till stället och hur gör man som förälder i ett sådant fall? Alla tre har känslomässiga band till sommarstället, går det att ge det till dem som en gemensam gåva? Vad krävs för att detta skulle fungera när vi föräldrar inte längre finns/inte längre orkar sköta om sommarstället?

Ger man en gåva till sina barn anses denna enligt huvudregeln vara förskott på arv.

Caroline Elander: Ni har rätt att när ni vill ge bort er egendom till vem ni vill, även om ni har barn. När man ger bort något är det bra om man samtidigt upprättar ett gåvobrev där eventuella villkor för gåvan framgår. Vanliga villkor är att man vill att egendomen som man ger bort ska vara mottagarens enskilda egendom eller att gåvan inte får ges bort eller säljas till någon annan utan ert samtycke.

Ger man en gåva till sina barn anses denna enligt huvudregeln vara förskott på arv. Detta innebär att gåvovärdet kommer att dras av från era barns del av arvet efter er när ni går bort. Vill ni inte att gåvan ska avräknas bör ni skriva även det i gåvobrevet. Ger ni lika stora gåvor till alla era barn gör det ingen skillnad om gåvan avräknas eller inte på arvet efter er eftersom alla barn har fått lika stora belopp.

Ni kan även genom ett gåvobrev eller testamente sätta upp riktlinjer för hur och när ni och barnen ska få nyttja fastigheten.

Vad gäller fastigheten kan ni ge bort en tredjedel var till era barn som gåva, alternativt låta barnen få denna i arv efter er. Ni kan, alldeles oavsett om ni ger bort fastigheten till era barn genom gåva eller om de får den i arv, skriva in villkor i gåvobrevet eller testamentet som styr hur fastigheten ska omhändertas och hur kostnaderna ska delas mellan barnen. Men framförallt kan ni skriva vad som ska gälla om någon av era barn vill sälja sin andel av fastigheten.

Här är det vanligt att man skriver in att det barn som vill sälja sin del av fastigheten måste erbjuda denna till de övriga barnen först, det kallas hembud. Det gör man för att de övriga barnen inte ska få in en helt okänd delägare till fastigheten. Ni kan även genom ett gåvobrev eller testamente sätta upp riktlinjer för hur och när ni och barnen ska få nyttja fastigheten.

Annons
Annons
Annons
Annons