Annons

Ahtisaari: ”Finland behöver inte vänta på Sverige” för att gå med i Nato

Till skillnad från Finlands nuvarande president har en av hans företrädare, fredspristagaren Martti Ahtisaari, kommit ut för Natomedlemskapet tillsammans med andra socialdemokrater.

Under strecket
Publicerad

Det är dags för Finland att bli Natomedlem, anser Finlands förre president Martti Ahtisaari, tillsammans med andra socialdemokrater.

Bild 1 av 1

Det är dags för Finland att bli Natomedlem, anser Finlands förre president Martti Ahtisaari, tillsammans med andra socialdemokrater.

Bild 1 av 1
Det är dags för Finland att bli Natomedlem, anser Finlands förre president Martti Ahtisaari, tillsammans med andra socialdemokrater.
Det är dags för Finland att bli Natomedlem, anser Finlands förre president Martti Ahtisaari, tillsammans med andra socialdemokrater.

HELSINGFORS. Finlands förre president Martti Ahtisaari tycker inte att Finland ska vänta på att Sverige fattar beslut om att gå med i Nato. På den direkta frågan om Finland borde gå med före Sverige svarade Ahtisaari att han åtminstone inte skulle ha någonting emot det. ”Inte väntade ju Sverige heller på Finland när det gällde att gå med i EU, vi fick bara läsa det någonstans”, sade Ahtisaari.

Där var den igen, den gamla stenen i skon som fortfarande skaver.

Ahtisaari, som erhöll Nobels fredspris 2008, har tillsammans med toppdiplomaten Jaakko Iloniemi, en av Finlands främsta säkerhetspolitiska experter och Tapani Ruokanen, före detta chefredaktör för tidskriften Suomen Kuvalehti, skrivit boken Miten tästä eteenpäin (Hur ska vi gå vidare). Trion – alla med en karriär som började under Kekkonen-eran och dessutom socialdemokrater – har analyserat grundläggande fakta när det gäller säkerhet på ett sätt som skakar om Finland ordentligt. Boken kom ut i går.

Annons
Annons

Det lär dröja innan lugnet lägger sig igen – om det någonsin gör det. En sak är att fnysa åt forskare som varnar för ett alltför stort beroende av Ryssland. En helt annan sak är att bemöta argument som en före detta president och fredspristagare, en minister och en analytisk ex-chefredaktör för en ansedd politisk tidskrift lägger fram.

Dagens före sade den danske säkerhetsexperten Peter Viggo Jakobsen i samband med ett seminarium i Helsingfors att han inte tror på ett alternativ där bara det ena landet – Finland eller Sverige – skulle gå med i Nato och det andra skulle stanna utanför. Den diskussion som förs i Sverige, huruvida Sverige bör ”vänta på” Finland eller inte, eller kommentarerna i Finland om att Finland självständigt fattar sitt beslut, ser Jakobsen närmast som ett uttryck för att man nu på allvar har börjat diskutera Natomedlemskapet i bägge länderna.

I den expertrapport om Nato som regeringen hade beställt och som publicerades i våras ägnades Ryssland och Rysslands reaktioner på ett eventuellt finskt Natomedlemskap mycket utrymme och också den senare rapporten som Utrikespolitiska institutet gjorde på uppdrag av statsrådet granskade ingående vad som kunde tänkas vara Rysslands redskap för att försöka hindra Finland från att bli Natomedlem.

Ahtisaaris resonemang är ett helt annat. ”Jag har aldrig haft som utgångspunkt att Ryssland utgör ett hot mot Finland. I stället har jag valt en lättare utgångspunkt, att Finland är ett nordiskt land, en västlig demokrati, en av de bästa, och borde vara med i de organisationer där de andra västliga demokratierna är. Om man är en västlig demokrati bör man också agera som en sådan”, sade Ahtisaari.

Annons
Annons

Den kritik mot Rysslands agerande i Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim som författarna kommer med i boken är hård. Nu råkade bokutgivningen dessutom sammanfalla med det fruktansvärda blodbadet i Aleppo och Finlands regerings fördömande av Rysslands agerande i Syrien.

Inte nog med detta. Nyligen blev det känt att Finland i oktober i fjol på begäran av de holländska myndigheterna sprängde en Buk-missil. Det var som handräckning i brottsutredningen om det nedskjutna malaysiska passagerarplanet i östra Ukraina i juli 2014. Uppgifterna i holländska De Telegraaf ledde till att president Sauli Niinistö i brådskande ordning kallade till presskonferens. Presidenten bekräftade uppgiften men underströk att det var överenskommet att saken skulle hållas hemlig tills det hade blivit klart vem som var skyldig till nedskjutningen. Han var upprörd över att uppgifterna om Finlands roll ”läckt ut” – i själva verket hade man bara svarat på frågor som tidningen ställde – eftersom det fanns någonting i avtalet om anskaffningen av Buk-missilerna från Ryssland som tydligen gjorde den nu uppkomna situationen besvärlig.

Nästa år har Finland varit självständigt i 100 år. Utrikespolitiken präglades under kalla kriget av ständig balansgång och en strävan att skapa breda och starka nätverk i väst. När Sovjetunionen hade upplösts, började regering efter regering skriva in den så kallade Natooptionen i varje regeringsprogram. Men har den blivit ett slentrianmässigt mantra? Finlands utrikespolitiska ledning har fortsatt på tidigare regeringars förhoppningsfulla linje: att ett starkt nationellt försvar, EU-medlemskapet, det militära samarbetet med Sverige och andra lite lösare avtal ska vara avskräckande nog.

Ironiskt nog kommer de mest pragmatiska råden nu från en president som för länge sedan stigit åt sidan: Finland borde gå med i Nato före Sverige. Sverige kommer ändå också att göra det i något skede.

YRSA GRÜNE är utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator i Hufvudstadsbladet i Helsingfors.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons