Annons

Mårten Schultz:Sverige och USA i dragkamp om Assange

Julian Assange.
Julian Assange. Foto: Frank Augstein/TT

I den juridiska karusellen kring Julian Assange kan nu läggas åklagarmyndighetens beslut att ta upp förundersökningen rörande misstankarna om våldtäkt. Åklagaren har begärt honom häktad i sin utevaro.

Under strecket
Publicerad

Beslutet förvånade mig, ska jag tillstå. Jag har inga särskilda insikter i fallet och egentligen ingen anledning att tro vare sig det ena eller det andra och byggde min förutfattade mening enbart på en spekulation om att händelserna låg så lång tid tillbaka att det skulle vara alltför svårt att komma vidare.

Åklagaren, som till skillnad från mig vet saker om bevisläget och inte bara gissar, anser att det finns tillräckligt för att fortsätta utreda saken. Och då ska förundersökningen fortsätta.

Särskild kritik har riktats mot att olika åklagare fattade olika beslut om förundersökning i inledningen av denna historia.

Det svenska rättssystemets hanterande av Assangefallet har varit föremål för väldigt mycket debatt, runt om i hela världen.

Varje beslut under resans gång har kastats under lupp. Särskild kritik har riktats mot att olika åklagare fattade olika beslut om förundersökning i inledningen av denna historia. Även frånvaron av beslut har dragit ilska mot den ansvariga åklagaren, som att det tog lång tid innan man gick med på att förhöra Assange på den ecuadorianska ambassaden i London där han under flera år vistades.

Annons
Annons

Det nya beslutet kommer säkert att röra upp liknande känslor.

Min egen uppfattning är att utredningen mot Assange om misstänkta sexualbrott i Sverige ur juridisk synvinkel inte avviker så mycket från många andra fall.

Misstankarna i sig är inte ovanliga. Sexualbrottsmisstankar hanteras av de rättsvårdande myndigheterna hela tiden. En del av dessa hamnar i domstol, men de flesta gör det inte. Det är heller inte så ovanligt att brottsmisstänkta undandrar sig rättvisan genom att lämna landet. Och det är inte heller konstigt att bedriva förundersökning rörande händelser som ligger så lång tid tillbaka som det här.

Den friande domen rörande åtalet mot Martin Timell förra veckan hade också sin bakgrund i en händelse närmare tio år tillbaka i tiden.

Ur ett större perspektiv finns det naturligtvis många saker som är unika för det här fallet. Förundersökningen rörande händelserna i Sverige har kommit att kopplas samman med världspolitiska händelser. Assangeundersökningen har tillsammans med The Pirate Bay-målet kommit att bli den svenska rättsordningens mest kända fall.

Vad händer då nu? Assange sitter för närvarande frihetsberövad i Storbritannien och åklagaren har därför flaggat upp att han kan komma att begäras överlämnad med stöd av en så kallad europeisk arresteringsorder (EAO).

Det är inte bara de svenska myndigheterna som vill ha tag på Assange utan även amerikanska.

Frågan om hur en EAO kan användas har aktualiserats tidigare i ärendet. En EAO kan användas av en svensk åklagare om det finns ett häktningsbeslut här i Sverige. Om det är känt var den misstänkta befinner sig, som i det här fallet, kan arresteringsordern skickas direkt till de brittiska myndigheterna. Därefter kan Assange överlämnas – man talar i de här fallen om överlämning, inte om utlämning – till Sverige där han skulle placeras i häkte.

Den juridiska framtiden är dock oklar. Det är inte bara de svenska myndigheterna som vill ha tag på Assange utan även amerikanska. En juridisk dragkamp tar vid. Men klockan tickar. Möjligheten att åtala – om nu åklagaren skulle vilja det – försvinner nästa år, då preskription inträder.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons