Annons

”Alla får låg pension – oavsett arbetsinsats”

Väljarna har ingen insyn i pensionsfrågorna och vet inte vad partierna tycker då de gömmer sig bakom Pensionsgruppens stängda dörrar, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna.
Väljarna har ingen insyn i pensionsfrågorna och vet inte vad partierna tycker då de gömmer sig bakom Pensionsgruppens stängda dörrar, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna. Foto: Tomas Södergren, Fredrik Sandberg/TT

Den som inte betalat in några pensionsavgifter får samma pension efter skatt, cirka 14 000 kronor, som en medelpensionär som betalat in över 2 miljoner kronor i avgifter till systemet. Men det måste löna sig att ha arbetat – det är en huvudprincip för vårt system, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna.

Under strecket
Publicerad

Väljarna har ingen insyn i pensionsfrågorna och vet inte vad partierna tycker då de gömmer sig bakom Pensionsgruppens stängda dörrar, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

Väljarna har ingen insyn i pensionsfrågorna och vet inte vad partierna tycker då de gömmer sig bakom Pensionsgruppens stängda dörrar, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1
Väljarna har ingen insyn i pensionsfrågorna och vet inte vad partierna tycker då de gömmer sig bakom Pensionsgruppens stängda dörrar, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna.
Väljarna har ingen insyn i pensionsfrågorna och vet inte vad partierna tycker då de gömmer sig bakom Pensionsgruppens stängda dörrar, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DEBATT | PENSIONERNA

Då väljarna tydligt ställt sig bakom en inkomstbaserad pension förväntar vi oss att politiken sköter sitt uppdrag och fattar nödvändiga beslut. Ändå är vi farligt nära en lika låg allmän pension för alla oavsett arbetsinsats, utan demokratisk debatt eller insyn i pensionsfrågorna.

Det tidigare ATP-systemet tillkom efter en folkomröstning som gav stöd till ett pensionssystem baserat på arbete med en standardtrygghet på runt 60 procent allmän pension av slutlönen. Reformeringen av pensionssystemet på 1990-talet har inte ändrat på detta, den allmänna pensionen ska vara inkomstrelaterad.

Som yrkesverksam avstår man delar av sin lön till sin framtida allmänna pension i form av pensionsavgifter. Livsinkomstprincipen är bärande – hela livets inkomster ska i det nya systemet räknas för ens pension. Men idag ser vi att uppemot en fjärdedel av den allmänna pension som vi förväntar oss efter ett långt yrkesliv successivt har försvunnit – breda grupper befintliga och kommande pensionärer får en allmän pension på mellan 45 och 50 procent av slutlön. Inte heller den som arbetar något år längre kan räkna med särskilt mycket mer.

Annons
Annons

Denna urholkning av den allmänna pensionen har pågått för länge, utan att politiken agerat. Den växande tjänstepensionen har delvis agerat räddningsplanka. Likaså har skattelättnaderna för pensionärer, utan dessa hade pensionerna stått i de närmaste still i relation till köpkraften de senaste tio åren. Samtidigt har lönerna ökat kraftigt.

En genomsnittspensionär som arbetat över 40 år på heltid har idag en total pension efter skatt på 13 500-14 000 kronor. Omkring hälften av landets pensionärer, en miljon människor, har denna inkomstnivå eller lägre. En person som arbetat lite eller inte alls får med fullt grundskydd cirka 1000 kronor mindre. Arbete lönar sig därmed mycket dåligt i pensionshänseende. När ett långt yrkesliv ger en så pass mager pension förefaller det finnas fundamentala fel i pensionssystemet, som måste åtgärdas.

Det är därför anmärkningsvärt att riksdagen inom kort enbart väntas besluta om att höja grundskyddet år 2020, och fortsätter att lämna den inkomstrelaterade pensionen åt sitt öde. Effekten nästa år blir att den som inte betalat in några pensionsavgifter får samma pension efter skatt, på omkring 14 000 kronor, som en medelpensionär som betalat in över 2 miljoner kronor i avgifter till systemet.

Sverige är således på mycket god väg mot ett grundtrygghetssystem där alla får ungefär samma och för låga pension, oavsett insats och avgiftsinbetalning. Helt i strid med grundtanken – att pensionen ska bygga på och reflektera ens arbetsinsats. Politiken har brustit i sitt ansvar för den allmänna pensionen.

Annons
Annons

Dessutom saknas debatt i pensionsfrågorna. Väljarna har ingen insyn och vet inte vad ansvariga partier tycker då de gömmer sig bakom Pensionsgruppens stängda dörrar. Denna odemokratiska ordning måste få ett slut, väljarna måste kunna ta del av partiernas åsikter och skiljelinjer även i pensionsfrågor.

Väljarna vill veta om och på vilka grunder politiken för oss mot ett grundtrygghetssystem. Är ansvariga partier nöjda med en allmän pension på under 50 procent av slutlönen och att det inte lönar sig att ha arbetat och slitit? Eller vill partierna förändra detta och i så fall hur?

Det är oacceptabelt att ett långt arbetsliv ger en total pension i paritet med grundskyddet och att politiken står handfallen. Ska vi ha ett grundtrygghetssystem eller ett inkomstrelaterat? Från SPF Seniorerna anser vi att det krävs en genomgripande översyn och renovering av hela pensionssystemet – så att vi får en ordentlig inkomstrelaterad pension.

Politiken hoppas ensidigt på att människor ska arbeta längre. Men lönar det sig knappt idag att arbeta i pensionshänseende blir detta en from förhoppning. Dessutom måste först åldersgränserna i kringliggande trygghetssystem höjas, reglerna i sjukförsäkringen ändras och arbetsmiljöåtgärder få effekt. Att arbeta längre kommer inte att räcka eller vara möjligt för alla, och är inget dagens pensionärer kan göra. Det som krävs är att staten också tar sitt ansvar och ökar pensionsavsättningarna.

Pensionsavgiften måste i ett första steg höjas till 18,5 procent och därefter bör ytterligare höjningar ske. Avgiftshöjningar ska komma både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstrelaterad pension. Avgiftshöjningar bör inte belasta löneutrymmet, delar av arbetsgivaravgifterna ämnade för socialförsäkringar går idag rakt in i statskassan.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Ett allmänt pensionssystem kan inte som nu enbart bygga på automatik och finansiell stabilitet. Det behövs sociala hänsyn och demokratiskt ansvar. Alltså högre, tryggare och följsamma pensioner som inte försätter äldre i utsatthet samt att den ålder till vilken löntagarna bör arbeta är realistisk utifrån verkligheten på arbetsmarknaden. Samtidigt måste politiken kunna ta beslut och ställas till svars om avgifter, pensionsnivåer och pensionsålder – inte som idag hänvisa till att systemet sköter sig själv.

Pensionssystemets legitimitet bygger på att inbetalda avgifter ger en värdig pension och en standardtrygghet som pensionär. Annars kan man fråga sig varför vi har ett allmänt pensionssystem, och det är precis där vi hamnat. Varför betala in pensionsavgifter när pensionerna blir låga, inte återspeglar ett långt arbetsliv och inte ger den standardföljsamhet som förväntas? Med andra ord, vad tusan får vi för pensionsavgifterna?

SPF Seniorerna kräver att det ska löna sig att ha arbetat, detta är en huvudprincip för vårt pensionssystem. Väljarna förtjänar tydliga besked från politiken och både insyn och en offentlig debatt: ska vi ha ett grundtrygghetssystem istället för ett inkomstrelaterat pensionssystem?

Eva Eriksson
förbundsordförande SPF Seniorerna

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons