Annons

Annika Creutzer:Alla kan falla i skuldfällan – här är tre vanliga orsaker

Vi människor är oftast inte ”Homo economicus”, ekonomiska varelser. Det är därför vi ägnar timmar åt att jämföra mobiltelefoner men inte pensionsplaceringar. Och även om vi har ordning på våra finanser i dag så kan allt ställas på ända i morgon.

Under strecket
Publicerad

Slösa eller Spara? Riktigt så enkelt är det inte att sätta en etikett på en människa, skriver Annika Creutzer.

Foto: Claudio Bresciani, Henrik Montgomery/TT

Slösa eller Spara? Riktigt så enkelt är det inte att sätta en etikett på en människa, skriver Annika Creutzer.

Foto: Claudio Bresciani, Henrik Montgomery/TT
Slösa eller Spara? Riktigt så enkelt är det inte att sätta en etikett på en människa, skriver Annika Creutzer.
Slösa eller Spara? Riktigt så enkelt är det inte att sätta en etikett på en människa, skriver Annika Creutzer. Foto: Claudio Bresciani, Henrik Montgomery/TT

Det finns få frågor jag retar mig så mycket på som ”Är du en Spara eller en Slösa?”. De flesta som får den svarar lite osäkert att de är både och. För ingen människa har ett så enkelt förhållande till pengar att det räcker med en enda etikett.

Visst finns det människor i vår omgivning som har svårt att hålla i pengar. Lönen rinner iväg så fort den kommit in på kontot. Och det finns andra som är så sparsamma att vi kan skämta om deras snålhet och oförmåga att skiljas från sina pengar.

Men den snåla kan också vara en våghalsig placerare som inte blinkar när aktieportföljen halveras och den slösaktiga kan också ha full koll på vart enda en av sina olika pensionsplaceringar.

Vi är helt enkelt inte så enkla att det går att stoppa oss i fack. Och vi är inte så rationella att vi agerar på samma sätt i alla situationer.

Annons
Annons

Vi kan inte förstöra en sedel men vi kan med lätthet slänga mat för motsvarande värde.

Ett enkelt exempel är all den mat vi slänger. Ett normalhushåll kastar motsvarande var fjärde eller var femte matkasse de köpt (olika studier ger lite olika svar men mönstret är tydligt). Men om jag ber någon riva sönder en hundralapp är det stopp. Vi kan inte förstöra en sedel men vi kan med lätthet slänga mat för motsvarande värde. För att inte tala om alla andra väl fungerande prylar som kasseras i soprum och på återvinningscentraler.

Ett annat exempel är skatteåterbäringen. Den upplever vi gärna som en gåva vi får av Skattemyndigheten trots att vi innerst inne vet att det är våra egna pengar som vi får tillbaka för att vi på olika sätt betalat in för mycket. Men visst är det kul när pengarna kommer och de får gärna ge lite glans åt vardagen.

Efter många långa samtal med skuldsatta människor kan jag konstatera att de flesta av oss kan hamna i skuldfällan. Visst kan vi undvika dyra sms-lån och andra fällor, men omständigheter som vi inte rår över kan krossa ekonomin för den mest ordningsamma. De tre vanligaste orsakerna till att det går utför är långvarig sjukdom, långvarig arbetslöshet eller skilsmässa.

De allra flesta av oss vill ha lite trygghet, lite framförhållning, lite spontanitet och lite guldkant på tillvaron. Vi vill gärna planera och spara så att vi kan leva gott även när vi slutat arbeta men vi vill också uppfylla våra drömmar här och nu.

Frågan är då varför vi så ogärna vill ta till oss pensionsinformation. Detta har den europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopa uppmärksammat. I en rapport, som kom för några år sedan, slår myndigheten fast att vi människor oftast inte är ”Homo Economicus”, ekonomiska varelser. Vi är inte särskilt rationella och strukturerade utan försöker förenkla för oss, vill gärna använda tumregler, är orealistiskt optimistiska och låter nytta på kort sikt få större vikt än långsiktig nytta. (Det är därför som många lockas att flytta pensionspengar, utan att veta för- och nackdelar, bara för att få en lägre boränta nu.)

Annons
Annons

Dessutom har vi inte alltid den självkontroll som krävs för att spara tillräckligt mycket för framtiden. Eiopa slog fast i rapporten att dessa mänskliga drag måste beaktas i all pensionsinformation och det måste till bra verktyg för att vi ska förstå och kunna göra kloka val.

Det ligger så mycket mer bakom våra beteenden att det är omöjligt att vara antingen en Spara eller en Slösa.

Detta brukar sammanfattas i begreppet beteendeekonomi och forskningen på området är intensiv. Vi har sett både hur nationalekonomen Richard Thaler och psykologen Daniel Kahneman fått ekonomipriset till Alfred Nobels minne för beteendeekonomisk forskning.

Mer forskning kommer säkert som hjälper oss att förstå varför vi fattar de ekonomiska beslut vi gör och att kunna hantera dem. Vad som gör vissa av oss till shopoholics, varför vi ärver våra föräldrars sparsamhet eller gör tvärt emot. Varför vi har så svårt att acceptera en förlust att vi har kvar våra pengar i usla fonder och varför vi ägnar timmar åt att jämföra mobiltelefoner men inte pensionsplaceringar. Och att det ligger så mycket mer bakom våra beteenden att det är omöjligt att vara antingen en Spara eller en Slösa.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons