Efter reklamen visas:
Viktens gåta Hjärta ILL_1.mp4

”Alla kanske inte behöver undvika glass och pizza”

Personlig nutrition är framtiden för viktminskning, spår forskare. Nya fynd visar att olika människor kan reagera helt olika på samma mat. Förhoppningen är att på sikt kunna byta ut generella kostråd mot individanpassade.

Publicerad

Surdegsbröd med fullkorn skulle nog de flesta betrakta som ett mer hälsosamt val än vitt industribröd. Men när israeliska forskare vid Weizmaninstitutet i Tel Aviv undersökte brödens effekt på blodsockret fick hälften av studiedeltagarna högst påslag av surdegsbrödet, och hälften av det vita industribrödet.

– Vi var övertygade om att surdegsbrödet skulle vara bäst för alla. Bland dem som fick högt blodsocker av surdegsbrödet fanns en bagare som älskar sånt bröd, förklarar forskningsledaren Eran Elinav.

Han menar att en förklaring kan vara att olika människor har olika sammansättning på sina tarmbakterier, och att detta i hög grad påverkar förmågan att hantera kolhydrater.

En kvinnlig deltagare i riskzonen för hjärtsjukdom hade länge ätit tomater som en del av en hälsosam diet, men insåg under studien att tomater drev upp blodsockret hos just henne. Det enda som på ett likformigt sätt höjde blodsockret hos alla var fruktos, som ofta används som tillsatt socker.

Annons

Det visade sig överraskande att den viktigaste förklaringen var sammansättningen av deltagarnas tarmflora.

Det finns självklart många andra hälsoeffekter av mat än bara dess inverkan på blodsockret. Fullkorn innehåller exempelvis hälsosamma fibrer, mineraler och bioaktiva ämnen. Men högt blodsocker är en viktig hälsomarkör och anses vara en riskfaktor för flera kroniska sjukdomar, som diabetes typ-2.

2015 publicerade Eran Elinav och hans kollegor en studie som redan blivit klassisk, men även flitigt omdiskuterad. Även om fynden anses intressanta handlar det fortfarande om tidig forskning med många obesvarade frågor.

Studien omfattade 800 personer i åldern 18 till 70 år som inte hade diabetes. Från varje deltagare samlade forskarna genom en app i deras telefoner in detaljerade data om mängd, typ och tidpunkt för all mat de åt och drack under en vecka. Till det lades uppgifter om längd och vikt, och enkätsvar om bland annat fysisk aktivitet och sömn.

Annons

Sammanlagt åt deltagarna 46 898 måltider, mestadels av det slag de normalt brukade äta, men 5 000 var standardiserade måltider som innehöll exempelvis glass, pizza och choklad.

Deltagarna bar mätare som i realtid registrerade nivån på blodsockret och totalt bokfördes mer 1,5 miljoner sådana mätdata, plus bland annat 1 000 avföringsprover. Med hjälp av maskininlärning, en typ av artificiell intelligens, analyserades sedan flera miljarder samband och utifrån detta skapades en algoritm, helt oberoende av forskarnas inflytande och förutfattade meningar.

Ålder och vikt visade sig som väntat ha stor betydelse, men när datorerna vägt samman olika faktorer visade det sig att den enskilt viktigaste förklaringen bakom deltagarnas reaktion på mat inte var själva maten, utan sammansättningen av deras tarmflora.

Generella råd som att äta medelhavskost är sannolikt bra för de flesta, men vi kan komma betydligt längre än så.

Utifrån en analys av individens tarmbakterier gick det i en uppföljande studie med 100 deltagare att med relativt hög precision förutsäga vilken effekt maten skulle ha på blodsockernivån.

Annons

– Reaktionerna visade sig vara väldigt individuella. Några kunde äta kakor utan problem medan blodsockret för några höjdes av bananer, säger en annan av forskarna, Niv Zmora.

Huvuddelen av de olika enzym som bryter ned kolhydrater produceras inte av oss själva utan av våra tarmbakterier. Eftersom uppsättningen av dessa varierar kan vissa människor lätt hantera kolhydrater medan det är mycket svårare för andra, menar Niv Zmora.

– Generella råd som att äta medelhavskost är sannolikt bra för de flesta, men vi kan komma betydligt längre än så genom individuellt anpassade råd. Om man bara ser till effekten på blodsockret så behöver kanske inte alla undvika glass och pizza, utan kanske hellre bör uppmärksamma andra saker.

Just pizza är kanske inte det man behöver undvika, menar forskare.
Just pizza är kanske inte det man behöver undvika, menar forskare. Foto: Janerik Henriksson/TT
Annons

Forskningsledaren Eran Elinav förklarade på en konferens i Miami våren 2019 att frågan är kontroversiell och att forskarna måste vara försiktiga med hur budskapet kommuniceras. Det faktum att det förekommer individuella skillnader bör inte tas som intäkt för att överge sunda matvanor och ge frikort åt skräpmat. Det behövs mer kunskap.

Våra data visar att det är en stor spridning kring medelvärdet. Bara ett fåtal reagerar precis enligt GI-tabellen.

Samtidigt menar han att resultaten belyser att ”en storlek passar alla”-tänket är förlegat när det gäller kostråd.

– Vi har aldrig sagt att tarmfloran är det enda som avgör, men det är ett viktigt nav som binder ihop olika system i kroppen. Fortfarande är tarmfloran till stor del en svart låda där vi ser vad som kommer in och vad som kommer ut. Nu försöker vi med maskininlärning kartlägga mekanismerna inuti lådan.

Enligt Eran Elinav är en slutsats som forskarna dragit att den populära GI-tabellen inte stämmer lika bra för alla. GI står för glykemiskt index, ett mått som i många år använts för att visa i vilken grad olika sorters livsmedel påverkar blodsockret och i nästa steg fettinlagringen.

Annons

– De ursprungliga tabellerna är medeltal som räknats fram från försök på ett litet urval testpersoner. Våra data visar att det är en stor spridning kring medelvärdet. Bara ett fåtal reagerar precis enligt GI-tabellen.

Just pizza är kanske inte det man behöver undvika, menar forskare.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1