Perfect Guide

Alla mina jag

Jag är en utåtriktad och social person som gillar att träffa andra människor. Samtidigt har jag ett stort behov av att vara ensam – egentid är jätteviktigt för att jag ska må bra.

Annons

Ofta hör jag människor beskriva den egna personen i dylika ordalag. Detta både och: ”Å ena sidan är jag en person som… Men å andra sidan är jag en person som…” Inte sällan nickar vederbörande eftertänksamt – och nöjt – för att understryka allvaret: ”Ja, en sådan människa är jag: motsägelsefull, komplex, bred”. Det enda jag kan tänka när jag hör den typen av jag-analyser är: ”Jaha, du är alltså exakt som alla andra människor på jorden.”

I yngre år lade jag väldigt mycket tid på att fundera över vilken typ av människa just JAG skulle vara i detta liv. Säkerligen grubblerier som många ägnar sig åt. Inte bara i tonåren, utan långt över tjugo, kanske till och med över trettio, kan detta velande pågå. Så var det i alla fall för mig. Det kändes viktigt att välja en personlighet för att sedan leverera och exekvera på det valet, så att säga.

Är jag egentligen en person som trivs i sociala sammanhang eller är jag en ensamvarg? Är jag, egentligen, någon som gillar stökigt nattliv eller är jag en person som trivs bäst med lugnare nöjen? Är jag ordningsam eller charmigt disträ och stökig? Är jag en karriärsperson, driven av framgång och pengar eller kommer lusten och kreativiteten först för mig? Är jag författare eller entreprenör? Är jag en slöfock eller ambitiös? Sportig eller mer intellektuellt lagd? Är jag en förhållandeperson eller en stark och självständig singel? Är jag föräldratypen? Kanske är jag en sådan som väljer bort barn och sätter mig själv och mina intressen först? Så många val som MÅSTE göras.

Det var längesedan jag levde i vanföreställningen att min person var en motsägelsefull gåta.

I dag, vid 41 års ålder, har jag insett att all tid och energi som investerades i detta var bortkastad. För till vilken nytta? Det låter ”bara vara”-floskeligt, men i dag accepterar och omfamnar jag alla delar av min person. Den Marcus som gillar att komma hem klockan sex på morgonen och den Marcus som gillar att stiga upp klockan sex på morgonen. Den plikttrogna Marcus och arbetsskygga Marcus. Den engagerade och tålmodiga pappan och egoisten som flyr ansvar.

Men vem är jag – egentligen? Svaret är helt enkelt alla dessa personer. Här finns utrymme för alla mina jag. I dag är jag lite såhär och imorgon kanske lite såhär. Självklart, ja – men det tog många år innan denna insikt fick mentalt fäste. I dag är jag också medveten om att denna dubbelhet på intet sätt gör mig unik. Det var längesedan jag levde i vanföreställningen att min person var en motsägelsefull gåta. I yngre år kunde jag verkligen tycka att min personlighet var mystiskt kontrastrik – dessutom född i tvillingens tecken – stjärntecknet med dubbla ansikten. Extra mystikpoäng.

I dag vet jag att jag är precis som alla andra: en utåtriktad och social person som gillar att träffa andra människor. Samtidigt har jag ett stort behov av att vara ensam – egentid är jätteviktigt för att jag ska må bra.

Till Toppen