Annons

Allan Widman: ”Riktiga hus bygges på stadig grund”

Allan Widman
Allan Widman Foto: Marc Femenia / TT

Med anledning av ledaren ”Hur länge ska L och C bära låtsassläpet?” har Allan Widman (L) inkommit med replik.

Under strecket
Publicerad

Tove Lifvendahl menar att C och L nu måste betala vad försvarsberedningens förslag kostar. Det är en tydlig referens till att Försvarsmakten gjort gällande att det saknas 55 Mdr sammanlagt till år 2030.

Den överenskommelse som C och L ingått med regeringen gäller till 2025. Därefter är det åtminstone Liberalernas ambition att fram till omkring 2030 öka försvarsanslagets andel till minst två procent av BNP. En sådan nivå skulle med råge omhänderta den påstådda bristen.

Men om vi koncentrerar oss på den framförliggande försvarsbeslutsperioden så beräknas den bristande värdesäkringen till sammanlagt 3,8 Mdr. Det är ett problem, men sannolikt ett hanterbart sådant.

Den andra delen av problematiken har värderats till cirka 48 Mdr fram till 2030 och lejonparten av det beloppet uppstår till 2025. Vid två tillfällen har informationsmöten ordnats för samtliga i försvarsberedningen representerade partier. Trots detta kvarstår en hel del frågetecken kring detta belopp.

Försvarsmakten gör gällande att detta beror på att ökningarna av anslagen 2019-2021 (sammanlagd årlig nivåhöjning om 18 Mdr) av myndigheten ”intecknats” för andra ändamål än vad försvarsberedningen föreslagit. Vid närmare frågor kring detta förefaller det ändå som både beredningen och Försvarsmakten, var för sig, satsat på ungefär samma saker. I vilken utsträckning som vi betalar ”dubbelt” är svårt att kartlägga i detalj och kräver noggrann utredning.

Annons
Annons

Parallellt med denna diskussion heter det också att Försvarsmakten vill fullfölja det gamla försvarsbeslutet från 2015 tills det löper ut 2021. Vilka möjligheter som finns att tidigare än så rikta om myndigheten mot det nya försvar som nu föreslagits måste också undersökas närmare.

Och till sist så har Försvarsmakten i enskilda delar lagt in sådant som försvarsberedningen inte föreslagit. Även det ska penetreras. Då Försvarsmakten även låtit många av beredningens förslag och ambitioner utgå har man för övrigt inte alls kostnadsberäknat ”helheten” i beredningens förslag.  

Det är fråga värt om någon myndighet i vårt land någonsin fått så stora anslagshöjningar under så kort tid som vårt militära försvar nu står inför? Det är förenat med stora möjligheter, men också stort ansvar. Både för politik och förvaltning. Att de ökande anslagen omhändertas kostnadseffektivt och rationellt är en förutsättning för ytterligare höjningar bortom 2025. Om sådan leverans uteblir och det svenska folket inte märker skillnad blir det svårt att argumentera för den fortsatta resan.

Försvarsmakten har enkom upplevt nedskärningar under de senaste fyrtio åren. Inte någon idag anställd officer har varit med om tillväxt i organisationen. Detta framhålles upprepade gånger i myndighetens underlag. Att detta genererar viss nervositet är självklart.

Givet samtliga dessa osäkerheter och nödvändigheten av synbara resultat tror jag att politiken nu gör bäst i att skynda långsamt. Ett försvarsbeslut ska fattas i december nästa år. Men då ska också alla frågetecken ha rätats ut. Att vid nuvarande kunskapsläge bara utlova 55 Mdr till är tyvärr heller ingen garanti för framgång. Kulisser kan man bygga lite hursomhelst. Riktiga hus bygges på stadig grund.

ALLAN WIDMAN (L) är försvarspolitisk talesperson.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons