Annons

Allt fler bevis för att yoga hjälper kropp och hjärna

Fysisk aktivitet, återhämtning och mental träning – på en och samma gång. Yogan fångar allt fler – och nu kommer även forskningsresultaten som visar varför yogan är så effektiv.

Publicerad
Sara Hoy är folkhälsovetare och arbetar i forskningsprojekt om yoga på Karolinska Institutet och Centrum för Psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting.
Sara Hoy är folkhälsovetare och arbetar i forskningsprojekt om yoga på Karolinska Institutet och Centrum för Psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting. Foto: Malin Wittig

Vi är gjorda för att röra på oss, men vi behöver också vila och återhämtning för att vi ska fungera. Yoga kombinerar dessa båda komponenter, som många av oss lider brist på i dag. Det menar Sara Hoy, som är yogainstruktör, folkhälsovetare och arbetar i forskningsprojekt om yoga på Karolinska Institutet och Centrum för Psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting.

– Det gör yogan unik när det gäller att bibehålla och öka hälsan, säger Sara Hoy.

Hon driver även ett företag med fokus på yogaforskning och har nu skrivit en bok där hon sammanställt den forskning som finns på området.

Annons

– Att studera yoga är komplicerat, till att börja med definitionsmässigt – det finns så många olika sorters yoga, och yogaforskningen är fortfarande i sin linda, men det finns redan intressanta fynd som både stärker de idéer som finns runt yoga och som avlivar myter, säger Sara Hoy.

För att påvisa yogans potential går det även att ta genvägar genom mer beforskade områden som berör rörelse, vila och återhämtning, menar hon.

Inom yogaforskningen tittar man både på det subjektivt upplevda och det objektivt mätbara, vilket gör det extra intressant, enligt Sara Hoy.

Jag tyckte inte att det var en jättehärlig upplevelse första gången

Hon började själv med yoga när hon var sexton år, i samband med att hennes mamma drabbades av cancer. Beskedet följdes av en tuff tid av både utmaningar och sorg.

I dag är hennes mamma friskförklarad, men yogan är fortfarande lika viktig för Sara Hoy.

– Jag tyckte inte att det var en jättehärlig upplevelse första gången, men jag fick en skön känsla efteråt. Det var som om den gjorde något med mig som jag inte kunde förklara då, men som jag har förklaringen till nu, säger hon.

Tidigare jobbade Sara Hoy som dansare, men skadade foten och tvingades sluta. Då väcktes ett intresse för att ta reda på mer om vad som händer i kroppen vid smärta och yogan blev också en ersättning för dansen, eftersom det var den enda fysiska aktivitet hon kunde ägna sig åt då, på grund av sin skada.

– Yogan hade rörelsen, så att jag kunde bygga upp min fot, och den gav mig också en chans att reflektera över den kris det faktiskt innebar för mig att tvingas sluta dansa, säger hon.

Och det är just det här som fascinerar Sara Hoy när det gäller yogan. Att den har så många bottnar.

Forskning visar att yoga inte bara ökar välbefinnandet utan även kan ge ökad stresstålighet, minska smärta, hjälpa vid depression och oro samt minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

– De fysiska varianterna av yoga är mest beforskade, plus att det finns ett understöd av fysisk aktivitetsforskning. Så det är lättare att visa upp resultat runt den typen av yoga. Men å andra sidan så är meditation ganska väl studerat, menar Sara Hoy, som vill slå ett slag för långsamheten som det ”nya snabba”.

Yogan kan bli en ingång till annan fysisk aktivitet, menar Sara Hoy.
Yogan kan bli en ingång till annan fysisk aktivitet, menar Sara Hoy. Foto: Malin Wittig

Yoga har visat sig vara lika effektiv som såväl antidepressiva läkemedel och beteendeterapi som mer intensiva varianter av träning vid mild till måttlig depression.

– Det är också ett sätt att lära känna sin kropp och en väg till fysiskt och psykiskt självförtroende. Att tro på sin egen kapacitet och förmåga är jätteviktigt för att få in rörelse som en naturlig del i vardagen, menar Sara Hoy.

Enligt den forskning Sara Hoy har tittat på används yoga främst för välmående och för att förebygga ohälsa – men även för att ta hand om redan existerande hälsoproblem som depression, smärta, stress och hjärtkärlsjukdom.

I stället för att fokusera på varför vi blir sjuka kan vi fokusera på vad som gör oss friska.

– Och då kommer vi in på folkhälsovetenskap med såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland jordens befolkning, säger hon.

Det som skiljer yoga från annan fysisk aktivitet är att den även innehåller lugna element med fokus på andning och meditation. Ett yogapass avslutas dessutom med en vila, då man lägger sig ner och bara slappnar av – så kallad savasana.

– Flera studier har testat blodtryck, puls och andningsfrekvens och kunnat se positiva förändringar, säger Sara Hoy.

I en studie med 60 män och kvinnor som fick utföra savasana under tio minuter varje dag i fyra veckor förbättrades alla dessa parametrar.

Men yogan kan också vara en ingång till fysisk aktivitet.

– Man kan vara fysiskt aktiv utan att gå till ett gym med skivstänger och hög musik eller dra på sig löpartightsen för att ge sig ut i joggingspåret. Steget är ofta inte lika långt till att prova på yoga, tror Sara Hoy, som menar att det största steget av alla är att gå från att göra ingenting till någonting.

Och är man redan en person som tränar, så är yogan ett bra komplement till de rörelser man brukar göra – så även här finns fördelar att hämta.

Yoga är dessutom billigt och enkelt och har få biverkningar.

– I stället för att fokusera på varför vi blir sjuka kan vi fokusera på vad som gör oss friska.

Annons
Annons

Sara Hoy är folkhälsovetare och arbetar i forskningsprojekt om yoga på Karolinska Institutet och Centrum för Psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting.

Foto: Malin Wittig Bild 1 av 2

Yogan kan bli en ingång till annan fysisk aktivitet, menar Sara Hoy.

Foto: Malin Wittig Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons