Annons

Allt fler ingripanden – sex svenska skolor stängdes

Antalet skolor med så allvarliga brister att Skolinspektionen gjort skarpa ingripanden, som att stänga skolor, har ökat. Myndigheten ser hur klyftorna mellan skolor växer, då de med störst utmaningar har svårast att rekrytera lärare.

Under strecket
Publicerad
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 2

Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Foto: Jessica Gow/TT

Antalet skarpa ingripanden, mot skolor med långvariga och allvarliga situationer, ökade under 2018 visar Skolinspektionens årsrapport. Bland annat ökade antalet skolor som fick viten efter konstaterade omfattande brister från 101 skolor år 2016 till 121 år 2017 och ytterligare till 125 förra året.

Förra året bedömde Skolinspektionen att sex friskolor hade så stora brister att myndigheten återkallade deras tillstånd, vilket är rekord. I början av 2019 tog Skolinspektionen för första gången över en kommunal skola, Storvretskolan i Botkyrka, på grund av stora brister.

Man har inte försäkrat att elever får rätt till stöd, och det har också varit många obehöriga lärare

– Gemensamt är att vi ser att huvudmannen inte har tagit tag i problem i tid. Det har handlat mycket om svag styrning. Man har till exempel inte försäkrat att elever får rätt till stöd, och det har också varit många obehöriga lärare, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo till SvD.

Annons
Annons

Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Skolinspektionen ser att likvärdigheten minskar – det blir större skillnader i kvalitet på utbildningen. På skolor som redan har elever med en bakgrund som innebär sämre socioekonomiska förutsättningar, till exempel många nyanlända elever, brister kvaliteten oftare jämfört med skolor vars elever har bättre förutsättningar att lyckas.

Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.
Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen. Foto: Tomas Oneborg

Helén Ängmo lyfter fram lärarbristen – den blir allt mer kännbar ute i skolorna – som viktig orsak till de växande klyftorna.

För det är skolorna som redan har de största utmaningarna, och som därmed är i störst behov av skickliga lärare, som har svårast att rekrytera behöriga lärare och få dem att stanna. Förutom lägre andel behöriga lärare leder det ofta till stor personalomsättning och täta rektorsbyten – något som ofta leder till stökiga och oroliga skolmiljöer.

Huvudmännen lägger inte sällan extra pengar på skolorna som har störst utmaningar. Men det är inte alltid tillräckligt för att de ska kunna bryta den negativa spiralen och kunna rekrytera och behålla behöriga lärare, menar Helén Ängmo.

Andra åtgärder krävs för att få lärare att välja skolor med stora utmaningar. Till exempel kan huvudmän inrätta fler förstelärartjänster på de skolorna, så att det blir attraktivare att söka sig dit.

Annons
Annons

Men när Skolinspektionen tittade på ett antal huvudmän som hade skolor i utsatta områden var det bara hälften som gjorde andra satsningar utöver att lägga mer pengar.

Runt fyra av tio grundskolor där Skolinspektionen bedrev tillsyn 2018 hade brister i trygghet och studiero och arbetet mot kränkande behandling, och ungefär lika många brast i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.

När man får sådana kaotiska situationer, stök och oordning, då är vi återigen tillbaka till ett svagt samspel i skolan.

Hälften av skolorna hade brister när det kom till förutsättningar för lärande och trygghet, där elevhälsan ingår.

– Till viss del tror jag att det är stor rörlighet bland personal och i ledningen som ligger bakom även det här, säger Helén Ängmo.

Runt 14 procent av eleverna känner sig inte trygga på skolan enligt Skolinspektions enkät, något Helén Ängmo ser allvarligt på.

– När man får sådana kaotiska situationer, stök och oordning, då är vi återigen tillbaka till ett svagt samspel i skolan. Vi ser det hela tiden. Rektorer och personal arbetar inte efter gemensamma och tydliga rutiner, säger Helén Ängmo.

Nyligen krävde Barn- och elevombudet skadestånd å en elevs vägnar. Eleven bedömdes ha kränkts efter att ha burits ut ur klassrummet i en Malmöskola. I debatten som följde lyfte rektorer i en SvD-intervju problem med att lärare inte våga ingripa av rädsla att bli anmälda till Skolinspektionen.

Helén Ängmo säger att det inte är bra om lärare blir ängsliga och om Skolinspektionen används som hot, men poängterar att elever och föräldrar måste ha rätt att anmäla.

Föräldrar ofta vänder sig ofta direkt till Skolinspektionen. Enligt Helén Ängmo brister många huvudmän i att informera föräldrar om att de i första hand ska vända sig till huvudmannen med klagomål.

– Utreder man lokalt finns en mycket bättre kännedom om vad som hänt och hur man kan lösa detta.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons