Annons

Allt för mycket påminner om läget 1939

Freddy Jönsson Hanberg, om behovet av ökad militär förmåga och stärkt civil försörjningsberedskap.

Under strecket
Publicerad

MSB, tillsammans med Försvarsmakten, leder och samordnar Totalförsvarsövning 2020.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1

MSB, tillsammans med Försvarsmakten, leder och samordnar Totalförsvarsövning 2020.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1
MSB, tillsammans med Försvarsmakten, leder och samordnar Totalförsvarsövning 2020.
MSB, tillsammans med Försvarsmakten, leder och samordnar Totalförsvarsövning 2020. Foto: Jessica Gow/TT

Idag inleds Totalförsvarsövning 2020. Övningen syns inte så mycket ute i samhället, den startar upp på regional och lokal nivå och pågår mest inne på tjänstemännens kontor och mötesrum i det här skedet. Denna del av övningen genomförs på lokal och regional nivå och omfattar över 350 olika aktörer. De som övas är till exempel kommuner, regioner, länsstyrelser, Försvarsmaktens regionala staber, polisen, Trafikverket, Röda Korset, SOS Alarm och Sveriges Radios lokala kanaler. Övningen leds och samordnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Behovet av att analysera vad en beredskapshöjning, mobilisering och utgångsgruppering innebär, är stort.

Bakgrunden till övningen – scenariot – är att Sverige hotas av ett väpnat angrepp och höjer beredskapen, något som i sin tur innebär att våra underrättelsemyndigheter samlat och analyserat underrättelser som tydligt pekar mot att ett väpnat angrepp är nära förestående. Därefter måste politiken fatta beslut om att höja beredskapen.

Annons
Annons

Senast Sverige gjorde något sådant var 1939. Regeringen utfärdade neutralitetsförklaringen den 1 september, höjd beredskap gällde från söndagen den 3 september, urtima riksdag inkallades till den 8 september. Betänk att då hade redan spanska inbördeskriget börjat och slutat, Tyskland hade annekterat Österrike, Sudetenland och senare hela Tjeckien, Kristallnatten hade ägt rum och Stalins utrensningar kommit till allmän kännedom. Tyskland hade även hunnit med att lägga omfattande minspärrar vid inloppet till Öresund och i Stora och Lilla Bält innan dess och slutligen ingick Sovjetunionen och Tyskland en icke-angreppspakt.

Ändå hade inte beslut fattats om att höja beredskapen trots dessa oerhört tydliga varningsflaggor. Man väntade ända tills Tyskland anföll Polen.

Under september 1939 infördes en förfogandelag, staten lade beslag på lastbilar, en statlig informationsbyrå inrättades, riket delades upp på 33 kristidsstyrelser och ÖB fick befälet över Krigsmakten. Detta skedde på mindre än två veckor.

Den enda förberedelse Sverige hade gjort trots dessa jättelika varningssignaler var att ge försvaret extra stora anslag. Det skedde ganska precis ett år innan kriget bröt ut.

Det finns alldeles för många likheter med vår samtid för att det skall kännas bra.

Den 27 augusti 1939, bara några dagar innan krigsutbrottet höll Per-Albin ett tal som innehöll följande lydelse: ”Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god.”

Annons
Annons

I efterhand har statsministern kritiserats för detta uttalande eftersom det militära försvaret var nedrustat och Sverige hade gått samma öde som Norge och Danmark senare gick till mötes om Tyskland angripit. Men i nästa mening sade han: ”Detta gäller också ifråga om våra möjligheter att upprätthålla folkförsörjningen under de svårigheter och påfrestningar, under vilka de även utanför stående komma att ställas i händelse av ett stormaktskrig. Någon anledning till panik inför ett sådant läge finnes absolut icke. Vårt jordbruk har under de senaste åren alltmera hänvisats till hemmamarknaden. Det är bättre rustat än någonsin att på sitt område uppbära självförsörjningen.”

Detta var sanningsenligt även om det då var omöjligt att förutse att kriget skulle vara i sex långa år.

Återgår vi till vår tid och det nuvarande totalförsvaret är det nog tyvärr så att varken militär förmåga eller civil försörjningsberedskap är särskild god.

Under de senaste veckorna har en vårdskandal rullats upp i nyhetsmedia. Företaget Apotekstjänst har saknat förmåga att upprätthålla leveranser och den så kallade varuförsörjningsnämnden som stödjer flera regioner i att handla upp varor och tjänster har visat sig oförmögna att i upphandlingsunderlag ta höjd för risker.

Det finns en hel bransch som ägnar sig åt riskhantering idag. I riskhanteringsvärlden pratar man om kontinuitetsplanering som inte kan utföras med mindre än att man simulerar och övar olika oväntade händelser. I fallet med Apotekstjänst kan omöjligt detta ha skett eftersom några få manuella beställningar och några ytterligare friktioner som i sammanhanget är små utlöste ett omfattande haveri. Sammanhanget är i detta fall riskhanteringens otäcka värld där man normalt planerar för händelser som konkurser, dödsfall, extremväder, naturkatastrofer och terrorism – men också naturligtvis för risker och friktioner i ordinarie verksamhet.

Annons
Annons

Denna kris är dock bara toppen på ett enormt isberg. Överallt hörs visselblåsare men även företagsledningar flaggar för att försörjningskedjorna är slimmade långt utöver vad riskmedvetenheten borde tillåta. Jag besökte ett svenskt företag som tjänar sina pengar på att förutse när borrkronor i gruvborrmaskiner ”tar slut” och måste ersättas. De lyckas mycket bra och ofta anländer den nya borrkronan bara några dagar innan den gamla blir obsolet. Just-in-time innebär idag precis vad det heter, så även ”lean production”.

Kostnader skall skäras så långt att det bara blir ett skelett kvar. Utan att riktigt förstå det bygger man samtidigt bort robustheten, förmågan att klara kriser.

Sabotage har förekommit under flera år i Sverige – vem som ligger bakom är dock inte klarlagt. Det mest kända fallet är Häglaredsmasten men också sabotaget mot Södertälje sjukhus är väl känt. Det sker inbrott på vattenreningsverk och i nätverk och datorer sker varje sekund cyberattacker. Sverige har råkat ut för en allvarlig terroristattack och för inte länge sedan greps en rysk spion – tagen på bar gärning av Säpo. Både Must och Säpo skriver om det försämrade omvärldsläget. Säpo sade redan 2014 att Ryssland ägnar sig åt krigsförberedelser mot Sverige.

Skjutningar och sprängningar ökar. Desinformation och påverkansoperationer sliter isär samhället och befolkningsgrupper.

Det är mycket bra att Försvarsmakten får ökade anslag. Nästa stora steg är när försvarsmyndigheterna redovisar sina beräkningar den 15 november men vi får vänta ända till hösten 2020 innan den försvarspolitiska propositionen klubbas i riksdagen. Mindre än 5 procent av försvarsutgifterna kommer att gå till civilt försvar. I detta ingår statliga myndigheter, regioner, kommuner, näringsliv, räddningstjänst och övriga organisationers verksamhet.

Annons
Annons

Med detta sagt blir det oerhört intressant att följa Totalförsvarsövning 2020. I början av nästa år skall just regeringskansliet, länsstyrelserna och riksdagen öva på beslutsfattandet. För Sveriges försvarsförmåga är detta helt överordnat, just för att det svårare än någonsin. Som Per Albin sade så var vår försörjningsberedskap god i slutet av 1930-talet, men det är den inte idag. Vår självförsörjningsgrad är drygt 50 procent med dagens konsumtionsmönster. Äter vi mindre och mer enahanda så klarar vi oss lite bättre. Men om angriparen lyckas slå ut elförsörjningen blir det svårare.

Alla har inte vedspis eller gasolkök och det kanske största problemet är avloppen. Slutar pumpstationerna i vattensystemet att fungera så kan vi inte spola i toaletten. Att inte få tag på drickbart vatten och att inte kunna göra sig av med avfall blir förmodligen det som åtminstone får storstäderna på fall snabbast. Maten räcker oftast någon vecka, åtminstone på vinterhalvåret när man kan lagra den utomhus.

Försörjningsfrågorna kommer att övas under nästa år och då kommer förhoppningsvis näringslivet att bjudas in i större omfattning. Den offentliga sektorn har nämligen inga varulager eller möjlighet att producera el. Den offentliga sektorn har inga stora it- och telekomnätverk och inte heller några transportresurser att tala om. Alla dessa förmågor och resurser finns i näringslivet.

Lägg till detta de helt privata finansiella marknaderna. Utan pengar och transaktioner blir det svårt att göra något. Dagens finansiella värld är uppkopplad dygnet runt och minsta lilla risk visar sig omedelbart på tillgångspriserna. Börser, metaller, råvaror och valutor reagerar omedelbart på risker.

Annons
Annons

Har beredskapen höjts kan man använda sig av förfogandelagstiftning men det förutsätter alltså att beredskapen är höjd – och man måste komma ihåg att det är människor som du och jag som skall agera den dagen. Att fatta beslut som riskerar att göra folk utfattiga över en dag är inget lätt beslut. När väl beredskapen är höjd ska enskilda tjänstemän gå ut till företag och styra över deras verksamhet. Om det inte är planerat och förberett kommer det inte att fungera. Vi hoppas och tror att detta kommer att övas under Totalförsvarsövningen, åtminstone en gång.

Vi kan också utgå ifrån att en angripare kommer att försöka hålla konfliktintensiteten strax under den nivå som krävs för att enkelt motivera en beredskapshöjning. Det innebär ju att kriget blir billigare. Det kanske går att nå målen ändå.

Den del av övningen som kommer att märkas av mest för allmänheten genomförs som en del i den stora försvarsmaktsövningen Aurora 20 under maj och juni. Då samövar de olika försvarsgrenarna, Hemvärnet och civila funktioner som sjukvård och räddningstjänst i fält. Totalt är det runt 500 olika aktörer som deltar. Det är bland annat myndigheter som Svenska kraftnät, Kustbevakningen, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Polisen och Socialstyrelsen, men även en rad frivilligorganisationer och olika företag.

Strax innan Aurora 20 genomför Nato och Pentagon den största truppförflyttningen från USA till Europa sedan 1980-talet inom ramen för övningen DEFENDER EUROPE.

Den sista aktiviteten för totalförsvarsövningen hålls hösten 2020. Då kommer man att öva att en väpnad konflikt pågår – med stora konsekvenser för Försvarsmakten men också för samhället som skall fortsätta fungera trots påfrestningarna.

Det övergripande syftet med Totalförsvarsövning 2020 är att öva och pröva det som hittills genomförts i syfte att fortsätta stärkandet av samhällets motståndskraft. Civilsamhället och näringslivet måste inkluderas för att detta syfte skall kunna uppnås men det viktigaste är att politiken fullföljer resurstillförsel och inkluderar alla delar av totalförsvaret.

FREDDY JÖNSSON HANBERG är rådgivare, reservofficer och grundare av Totalförsvarsstiftelsen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons