Annons

Lotta Lundberg:Svenskar, varför har ni blivit så radikaliserade?

Vad skulle få mig att åka hem? Jag leker med tanken. Vad skulle få mig att aldrig åka hem?

Under strecket
Publicerad

I Sverige är vi besatta av Tryggheten. Associationerna går från stridsvagnar till snuttefiltar. Finns det möjligen ett mellanting? Undrar Lotta Lundberg.

Foto: Stina Stjernkvist/TTBild 1 av 1

I Sverige är vi besatta av Tryggheten. Associationerna går från stridsvagnar till snuttefiltar. Finns det möjligen ett mellanting? Undrar Lotta Lundberg.

Foto: Stina Stjernkvist/TTBild 1 av 1
I Sverige är vi besatta av Tryggheten. Associationerna går från stridsvagnar till snuttefiltar. Finns det möjligen ett mellanting? Undrar Lotta Lundberg.
I Sverige är vi besatta av Tryggheten. Associationerna går från stridsvagnar till snuttefiltar. Finns det möjligen ett mellanting? Undrar Lotta Lundberg. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Min irländska kollega har varit i Stockholm, Älmhult och Malmö och bevakat valet. Han har nästan rosiga kinder när han berättar vad han såg. Unga människor som inte glodde ner i sina telefoner utan som stod utanför små stugor i glada färger och delade ut lappar och skrattade. Han såg inte en enda bil som brann. Ändå körs det narrativet – om och om igen. Paradoxen är svårtsmält för den skadeglada tyska pressen (och brittiska, läs The Guardian). De måste hacka i sig att deras Sverigebild motsvarar SD:s.

Under valspurten har jag fått orakelfrågor av journalister som vill att jag berättar hur vi tänker i Sverige. Jag har inte kunnat svara.

Jag har tänkt på det tyskarna kallar beröringsskräck. Och vad som händer med samtalet.

Annons
Annons

När blev hela skalan en no-go-zone?

Jag vill minnas att i Tyskland satt typer som vänsterradikalen Rudi Dutschke i tv och talade med politiker efter politiker om sina utomparlamentariska aktioner. De förhandlade inte. Men de samtalade. Man fick bukt med honom. Även om det tog tid.

Sverige som brukade inkallas som medlare vid internationella konflikter är snart världsmästare på att underskatta språkets nyanser: Förhandla, kompromissa, samtala, rekognosera, sondera, lyssna. När blev hela skalan en no-go-zone? Ett enda slarvigt prat? Utifrån ter det sig obegripligt.

Hur kan regeringsbildande bli en fråga om matematik istället för prioritering? Har vi förlorat ett språk? Svenskarna ter sig radikaliserade. För nog är det extremt att bara kunna vara för eller emot, svart eller vitt.

Medan övriga världen talar om Säkerhet, är vi i Sverige besatta av Tryggheten. Associationerna går från stridsvagnar till snuttefiltar. Finns det möjligen ett mellanting?

Ibland när jag är riktigt sur på Sverige tänker jag att jag är en politisk flykting.

Jag fick dålig intellektuell näring. Tyckte att jag simmade i en damm.

Min tanke och längtan efter bildning och inte bara utbildning fick inte plats. Jag blev inte dödad, men stympad på det där sättet man upplever när man är ensam.

När folk som har 300 000 över hellre bygger om sitt kök än sätter sina barn i en bra skola. Där folk hellre går över röda mattor än ber sin chef fara åt helvete. Där folk tycker att barmhärtighet ska skyfflas in i kyrkan tills vi har politiska beslut som lagstadgar hur våra händer ska hjälpa.

Jag fick dålig intellektuell näring. Tyckte att jag simmade i en damm. Satt i en sandlåda.

Ja, ni kan metaforerna.

Kanske är det kokett att tänka så. Världen är i jämförelse så mycket grymmare, trängre och konstigare, att den politiska flykten måste vara förbehållet dem som verkligen riskerar något. Mer än sitt förstånd.

Är jag då en ekonomisk flykting? Är det inte så det heter om man lämnar sitt land för att man får bättre möjligheter? En jävel som sticker när det inte passar och profiterar på någon annans infrastruktur – en EU-migrant.

Vad skulle få mig att åka hem? Jag leker med tanken. Vad skulle få mig att aldrig åka hem?

Varför kallar jag det fortfarande hem?

Jo, för 84,4 procent av svenskarna gick till valurnorna, och av dem röstade 82,4 procent på ett någorlunda anständigt parti. Det måste ändå vara något slags världsrekord. Och förtjänar fortfarande att kallas hemma.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons