Annons

Amnesty: Mänskliga rättigheter på tillbakagång

Mänskliga rättigheter är på tillbakagång i stora delar av världen. Det konstaterar Amnesty International i sin årsrapport som släpptes på torsdagen. Så här beskriver människorättsorganisationen läget i fem av världens just nu värsta konflikter.

Under strecket
Publicerad

Fem av världens värsta konflikter just nu: Syrien, Afghanistan, Burma, Sydsudan och Jemen.

Foto: Google MapsBild 1 av 1

1 / 6

Fem av världens värsta konflikter just nu: Syrien, Afghanistan, Burma, Sydsudan och Jemen.
Fem av världens värsta konflikter just nu: Syrien, Afghanistan, Burma, Sydsudan och Jemen. Foto: Google Maps
Annons
Annons

En lokal hjälparbetare räddar ett barn i Ghouta, Syrien, strax nordost om huvudstaden Damaskus.

Foto: APBild 1 av 1

2 / 6

Syrien: Våldet mot civila trappas upp

En lokal hjälparbetare räddar ett barn i Ghouta, Syrien, strax nordost om huvudstaden Damaskus.
En lokal hjälparbetare räddar ett barn i Ghouta, Syrien, strax nordost om huvudstaden Damaskus. Foto: AP

Helgen innan Amnestys rapport släpptes tog våldet ny fart i det nära sju år långa inbördeskriget, när civila besköts och både barn och vuxna dog i hundratal i Ghouta, ett rebellfäste nordost om huvudstaden Damaskus.

Regeringsstyrkor, i samarbete med allierade ryska trupper, har samlat på sig en lång lista med krigsbrott, enligt Amnesty. Civila har beskjutits och bombats. Förbjudna kemiska vapen har använts. Långa belägringar av tättbefolkade områden har stoppat nödhjälp och tvingat ännu fler på flykt. Fredsaktivister, hjälparbetare, journalister och människorättsjurister har gripits eller helt enkelt försvunnit, konstaterar Amnesty.

Efter sju års krig förblir Syrien en av världens just nu absolut mest eländiga konflikter, utan någon snar fred i sikte.

Annons
Annons

En av hundratusentals flyktingar i ett läger på gränsen mellan Sydsudan och Sudan.

Foto: Magnus Wennman/IBLBild 1 av 1

3 / 6

Sydsudan: Nytt land i våldsam kollaps

En av hundratusentals flyktingar i ett läger på gränsen mellan Sydsudan och Sudan.
En av hundratusentals flyktingar i ett läger på gränsen mellan Sydsudan och Sudan. Foto: Magnus Wennman/IBL

Den väpnade konflikten mellan Sudan och nybildade Sydsudan har utökats under senaste året. Båda parter fortsätter att begå krigsbrott i strid med internationell lag och bryta mot mänskliga rättigheter, enligt Amnesty.

”Striderna mellan regerings- och oppositionsstyrkor har haft en förödande effekt på den civila befolkningen”, skriver organisationen. Konflikten i sig och efterföljande svält har tvingat hundratusentals på flykt från sina hem.

Ett säkerhetsavtal från 2015 är numera mer eller mindre överspelat, allteftersom antalet stridande grupper och fraktioner i den svåröverskådliga konflikten ökat, skriver Amnesty.

Annons
Annons

En soldat passerar ett bombat kriminaltekniskt laboratorium i Sanaa, Jemen, i februari 2018.

Foto: IBLBild 1 av 1

4 / 6

Jemen: ”Alla parter” begår krigsbrott

En soldat passerar ett bombat kriminaltekniskt laboratorium i Sanaa, Jemen, i februari 2018.
En soldat passerar ett bombat kriminaltekniskt laboratorium i Sanaa, Jemen, i februari 2018. Foto: IBL

Även i Jemen har ”alla parter i den fortsatta konflikten” gjort sig skyldiga till krigsbrott, skriver Amnesty. Det handlar om ”grova brott mot internationell lag”, bland annat hos den millitära koalitionen som leds av Saudiarabien och som backar upp regeringen.

Oppositionen har slungat granater mot civilbefolkningens bostäder och skjutit in över den saudiska gränsen, vilket resulterat i skadade och döda.

Det finns även bland annat exempel på olagliga frihetsberövanden, enligt Amnesty.

Annons
Annons

Pojkar värmer sig kring en brasa i utkanten av Kabul i januari 2018.

Foto: IBLBild 1 av 1

5 / 6

Afghanistan: Ingen fred efter 16 års krig

Pojkar värmer sig kring en brasa i utkanten av Kabul i januari 2018.
Pojkar värmer sig kring en brasa i utkanten av Kabul i januari 2018. Foto: IBL

16 år efter USA:s invasion av Afghanistan lider den civila befolkningen alltjämnt av ”vitt spridda brott mot mänskliga rättigheter”, konstaterar Amnesty. Antalet civila dödsoffer fortsätter ligga på en hög nivå. Inom Afghanistans gränser är över 2 miljoner människor på flykt, utanför landet ytterligare 2,6 miljoner, enligt Amnesty.

Nyligen kollapsade av allt att döma spirande fredsförhandlingar mellan talibanerna och regeringen och dess allierade, däribland USA.

Våldet drabbat kvinnor särskilt, enligt Amnesty, med bland annat flera fall av offentliga bestraffningar för påstådda brott enligt sharialagar. Hjälparbetare och journalister utsätts för hot eller dödas.

Annons
Annons

Rohingyer på flykt från den burmesiska militären, som under 2017 mördade, våldtog och brände deras byar.

Foto: Manish Swarup/APBild 1 av 1

6 / 6

Burma: Rohingyer mördades och våldtogs

Rohingyer på flykt från den burmesiska militären, som under 2017 mördade, våldtog och brände deras byar.
Rohingyer på flykt från den burmesiska militären, som under 2017 mördade, våldtog och brände deras byar. Foto: Manish Swarup/AP

Den burmesiska militärens attacker på rohingyerna, en muslimsk minoritet i Burma (som också kallas Myanmar), sommaren 2017 chockade världen, i takt med att runt 700 000 flydde mord och våldtäkter över gränsen i norr mot Bangladesh. Där hamnade de i läger som snabbt föll ned i kaos. På mindre än ett halvår uppstod en av världens största humanitära katastrofer.

De rohingyer som har stannat kvar i Burma lever under en situation som liknar apartheid, rapporterar Amnesty. Omvärlden har missat att ta tecken under lång tid om att etnisk rensning var på gång på allvar. Burmas armé har begått ”utbredda brott mot de mänskliga rättigheterna”, och de burmesiska myndigheterna ”fortsätter hindra nödhjälp över hela landet”, enligt Amnesty.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons