”Anarkistisk teknik ändrar hur vi röstar i Sverige”

En teknik som under 2020-talet tvingar makthavare att ta ansvar – både för ekonomin och det demokratiska systemet. Det spår Tove Andersson, kommunikatör och grundare av nätverket Kryptogäris, om blockkedjans roll i framtiden.

Publicerad

Filosofin bakom tekniken har beskrivits som anarkistisk. Men historiskt bottnar ideologin i att decentralisera det som i dag är centraliserat, vare sig det handlar om banker, valutor, techjättar eller andra system.

Under 2020-talet kan blockkedjan snarare göra för värde vad internet har gjort för information – demokratisera och lägga makten i händerna på medborgarna.

Blockkedjan kommer att revolutionera framtidens röstsystem

I dag laborerar nästintill alla branscher med blockkedjeteknik på olika sätt.

Men den kanske mest spännande aspekten för tekniken är blockchain som svar på den tillitskris vi ser i världen i dag. Med den kan tillit byggas in i systemet, eftersom det inte finns en enda aktör som har kontrollen. Den är i stället fördelad över alla noder. Alla användare som vill kan därmed kontrollera systemet.

Decentraliseringen gör också att informationen kan lagras permanent och tidstämplas – när något lagrades mot ett visst register går alltid att kontrollera.

Kryptovalutan bitcoin är ett konkret exempel på säkerheten i systemet. Det var det första användningsområdet för blockkedjan. När kursen stod som allra högst arbetade programmerare världen över dag och natt för att hacka bitcoin och kunna plocka hem enorma rikedomar.

Foto: Simon Rehnström
Annons

Ingen lyckades.

Därför tror jag att blockkedjan kan bli viktig för alla områden i samhället där tilliten sviktar under 2020-talet. Får världen fler ekonomier med skenande inflation – som Venezuela – blir kryptovalutor en viktig tillgång utanför det befintliga systemet.

Jag ser också att blockkedjan har potential att revolutionera framtidens röstsystem.

Det har redan gjorts testpiloter i amerikanska delstater som Texas och Colorado, liksom i Estland. Röstsystemet bygger på en öppen källkod – alltså att alla som kan läsa kod kan kontrollera den och se vilka regler som appliceras.

Inom de närmsta tio åren hoppas jag att fler länder i världen experimenterar med ett blockkedjebaserat röstsystem. En svensk medborgare över 18 år röstar då genom att logga in med sitt tumavtryck eller pass, lägger sin röst och ser att den lagras i blocket på blockkedjan – helt transparent för alla som kan läsa kod. Själva rösten lagras men identiteten sparas inte. Det bockas bara av. Tänk som ett långt exceldokument men utan möjligheten att ändra. Till en början vore det intressant med ett parallellt system till vårt stängda analoga, och skulle röstresultaten skilja kan vi veta säkert att allt gått rätt till.

Visserligen finns en hel del kvar i arbetet med blockkedjans infrastruktur. Men under 2020-talet kommer teknikens spridning att tvinga makthavare att ta ansvar och bli mer transparenta.

20 visioner om framtiden – en tanke per dag. I morgon: Joel Hellermark, vd Sana Labs, om framtidens utbildning.

Foto: Simon Rehnström
Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 2
Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 2