Annons
Analys

Göran Eriksson:Anderssons supergrupp oenig om svensk strategi

Magdalena Anderssons rådgivare är inte helt ense om den svenska coronastrategin.
Magdalena Anderssons rådgivare är inte helt ense om den svenska coronastrategin. Foto: Jessica Gow/TT

En grupp toppekonomer ska hjälpa finansministern att starta om Sverige. Flera i gruppen är djupt kritiska mot hur regeringen utformat den svenska coronastrategin – men överens om att det krävs stora insatser för att rädda ekonomin.

Under strecket
Publicerad

Anders Tegnell är inte populär bland alla i Anderssongruppen.

Foto: Ali Lorestani/TT

Professor Lars Calmfors är en skarp kritiker av den svenska coronastrategin, och tycker att lockdown hade varit ett bra alternativ.

Foto: Anders Wiklund/TT

Eva Mörk, professor i nationalekonomi, tycker att det är bra att Sverige inte valde lockdown. Men ogillar att det tog sån tid att komma igång med testning.

Foto: Maja Suslin/TT

Anders Tegnell är inte populär bland alla i Anderssongruppen.

Foto: Ali Lorestani/TT

Skapa en ny valuta som snabbt förlorar i värde, och dela ut den till svenskarna för att stimulera till omedelbar konsumtion.

Subventionera jobbväxling – så att företag hyr ut sin personal hellre än permitterar den.

Det är två nya tankar från ledamöterna i den referensgrupp med tunga ekonomer som Magdalena Andersson skapade i juni. Uppdraget är att ge finansministern råd om den ekonomiska politiken med anledning av ”det allvarliga ekonomiska läge som följt av virusutbrottet”.

De utvalda har tunga meriter och uppdraget är av högsta vikt.

”Vi ska lyssna på experterna” är ju principen som har väglett regeringen sedan pandemin slog till i våras. Det har också gett Folkhälsomyndigheten stor frihet att utforma den svenska coronastrategin som har blivit uppmärksammad – och kontroversiell – runt om i världen.

Anders Tegnell är inte populär bland alla i Anderssongruppen.
Anders Tegnell är inte populär bland alla i Anderssongruppen. Foto: Ali Lorestani/TT
Annons
Annons

Professor Lars Calmfors är en skarp kritiker av den svenska coronastrategin, och tycker att lockdown hade varit ett bra alternativ.

Foto: Anders Wiklund/TT

Någon lika styrande roll som FoHM kommer de här ekonomiska experterna inte att få, för när det gäller ekonomi har politikerna mycket större kompetens, och självförtroende, än när det handlar om epidemiologi.

Kanske skulle ekonomerna inte vilja ha en sådan roll heller. Professor Lars Calmfors har varit en mycket skarp kritiker av den svenska coronastrategin. Dels till hur regeringen överlät den makten till Folkhälsomyndigheten, men också till hur den svenska strategin utformades. Han har bland annat argumenterat för att en snabb ”lockdown” kunde ha gynnat Sverige också ekonomiskt.

”Hanteringen av pandemin är jag fortfarande väldigt kritisk mot”, säger Lars Calmfors till SvD.

Professor Lars Calmfors är en skarp kritiker av den svenska coronastrategin, och tycker att lockdown hade varit ett bra alternativ.
Professor Lars Calmfors är en skarp kritiker av den svenska coronastrategin, och tycker att lockdown hade varit ett bra alternativ. Foto: Anders Wiklund/TT

Docent Robert Östling hör också till FHM-kritikerna: ”Jag har tyckt att väldigt mycket har varit väldigt konstigt. Att regeringen gav intryck av att delegera allting till Folkhälsomyndigheten.”

Professor Eva Mörk anser att strategin i vissa delar har varit rätt, som att skolorna hållit öppna och att Sverige inte valde en total lockdown. Men tycker också att regeringen borde ha haft en självständig linje exempelvis när det gäller munskydd. Och att det är ”helt obegripligt att man inte tidigare kom igång med testning” för att få en bättre bild av smittoläget.

Annons
Annons

Eva Mörk, professor i nationalekonomi, tycker att det är bra att Sverige inte valde lockdown. Men ogillar att det tog sån tid att komma igång med testning.

Foto: Maja Suslin/TT
Eva Mörk, professor i nationalekonomi, tycker att det är bra att Sverige inte valde lockdown. Men ogillar att det tog sån tid att komma igång med testning.
Eva Mörk, professor i nationalekonomi, tycker att det är bra att Sverige inte valde lockdown. Men ogillar att det tog sån tid att komma igång med testning. Foto: Maja Suslin/TT

De tre kan i olika utsträckning alltså räknas till det läger som tycker att Sverige gjort för lite för att stoppa smittspridningen. Professor Daniel Waldenström hör i stället till dem som har varnat för att de ekonomiska konsekvenserna av åtgärderna mot pandemin blir för stora.

”De negativa effekterna av en fortsatt nedstängning blir större och större” säger Waldenström som menar att ekonomisk nedstängning också kostar liv: ”Man kan se i hälsostatistiken att människor som inte fungerar ekonomiskt lever kortare.”

Waldenström säger att ”det är uppenbart” att ekonomerna i Anderssongruppen inte har samma syn på hur själva pandemin borde bekämpas – men att det blev ”ganska bra diskussioner” på det första mötet i juni.

Gruppen måste inte bli överens, och man kan förstås ha olika syn på den svenska coronastrategin men ändå ha en samsyn om vilka politiska åtgärder som bör sättas in i nästa fas.

Budgetarbetet i regeringskansliet börjar på allvar nästa vecka, efter en sommar som har präglats av utmattning hos beslutsfattarna. Inte mycket har hänt i juni och juli, men i våras lade regeringen fram nio ändringsbudgetar och spenderade i storleksordningen 250 miljarder kronor i en ekonomisk-politisk krisreaktion som saknar motstycke.

Finansministern har i olika intervjuer i sommar talat om en ”kickstart” eller ”omstart” för svensk ekonomi under hösten, och bland annat lyft fram att ekonomin ska stimuleras med ökade offentliga investeringar.

Annons
Annons

Inifrån finansdepartementet låter det också som att man helst vill utforma politiken som ett ganska klassiskt S-program för lågkonjunktur. Genom att lägga pengarna på den offentliga sektorn, särskilt sjukvård och äldreomsorg, på utbildning och på arbetsmarknadspolitik. Vilket kommer att mötas av krav på stimulerande skattesänkningar från Centern och Liberalerna.

Anderssongruppen har förstås möjlighet att tänka friare och större och har redan haft ett digitalt sammanträde – av ”brainstormingkaraktär” enligt en deltagare – och ska ha regelbundna träffar med finansministern under hösten.

Till exempel pekar Daniel Waldenström på behovet av att snabbt stimulera konsumtionen, och nämner ett förslag om Gesell-pengar från ekonomkollegan Roger Svensson. Det handlar om att skapa en tillfällig valuta, och dela ut en summa till medborgarna. Det speciella är att valutan snabbt avtar i värde, vilket gör att det inte går att spara pengarna – om de inte konsumeras blir de värdelösa.

En halv miljon svenskar är nu korttidspermitterade. Lars Calmfors säger att det var nödvändigt för att hindra arbetslösheten från att explodera i våras, men pekar på att stödet också kan motverka ekonomisk anpassning. Arbetskraft hålls kvar i verksamheter som borde krympa – på kort sikt eller permanent – till följd av pandemin.

Både Calmfors och Eva Mörk understryker att stöden måste utformas så att de inte räddar företag som skulle ha haft problem också utan coronan. ”Det som oroar mig med permitteringarna är att vi inte producerar samhällsekonomisk nytta”, säger Lars Calmfors.

Han vill att permitterade i högre grad ska ägna sig åt utbildning, och nämner konkreta förslag, som att sänka arbetsgivaravgifterna för företag som låter korttidspermitterade återvända till arbetet. Och en tidsbegränsad subvention för att uppmuntra ”jobbväxling” – att företag hyr ut sin personal hellre än permitterar den.

Det är alltså några konkreta förslag som finansministern kan komma att få ta ställning till i kommande möten med Anderssongruppen. Samtidigt lär det också i fortsättningen vara viruset som har makten. Vad som händer mer smittspridningen efter semestrarna blir avgörande också för den ekonomiska politiken.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons