Annons

Andras förväntan viktig för hur bra vi blir på matte

”Säger man till en klass ’ni är bäst på hela skolan’ så får de också högre resultat”, säger Anna Palmer.
”Säger man till en klass ’ni är bäst på hela skolan’ så får de också högre resultat”, säger Anna Palmer. Foto: Malin Hoelstad

Sjukskriven på grund av matteångest med ont i magen och huvudvärk. Så illa var det för en del av Anna Palmers elever på utbildningen till förskollärare. ”Vi fick göra om undervisningen och börja kursen med att prata om deras minnen från skoltiden”, säger hon.

Under strecket
Publicerad

”Att vara matematisk associeras med förnuft, intelligens och begåvning”, säger Anna Palmer.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 2

”Tänk om vi kunde bemöta varje förskolebarn som en potentiell matematiker”, säger Anna Palmer.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 2

Anna Palmer mötte fenomenet matteångest för första gången när hon började undervisa i matematik på utbildningen till förskollärare för drygt tio år sedan. Det tidigare valfria ämnet matematik hade blivit obligatoriskt på utbildningen år 2005 och hennes lärarstudenter hade huvudvärk, ont i magen, satt med armarna i kors längst bak i klassrummet och kunde till och med sjukskriva sig för att slippa undervisningen.

– Vi bestämde oss för att göra om undervisningen och började i stället kursen med att studenterna fick berätta om sina minnen av matematiken från skoltiden, säger Anna Palmer som är docent och föreståndare för avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet.

Känslor av att vara dålig och inte fatta kom upp liksom minnen av yrsel, svettningar, rödpennan i boken och misslyckanden på prov. En del hade fått höra ”du har ju hål i huvudet” eller ”det är ingen idé att du försöker”.

– Att vara matematisk associeras med förnuft, intelligens och begåvning. Man säger inte ”vad duktig du är på engelska, du är verkligen smart!” men det gör man med matte.

Annons
Annons

”Att vara matematisk associeras med förnuft, intelligens och begåvning”, säger Anna Palmer.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1
”Att vara matematisk associeras med förnuft, intelligens och begåvning”, säger Anna Palmer.
”Att vara matematisk associeras med förnuft, intelligens och begåvning”, säger Anna Palmer. Foto: Malin Hoelstad

Studenterna fick skriva mattedagböcker för att få syn på hur mycket matematik de använder utan att tänka på det när de handlar, lagar mat, sorterar tvätt eller kollar hur lång tid det är kvar tills bussen går. Och sedan fick de börja närma sig ämnet matematik genom estetiska ämnen som dans, musik och arkitektur.

– Vi ville tillföra lust och glädje. Studenterna blev överraskade och sa ”varför har ingen sagt att matte kan vara roligt?” eller ”jag är ju bra på matte”.

Anna Palmer blev fascinerad och började fördjupa sig i matematik vilket resulterade i en doktorsavhandling och en bok om hur man blir matematisk. För det, menar hon, är något man kan bli, inte något man är.

Oavsett vilka biologiska förutsättningar vi har så kan alla komma bra mycket längre med matematiken än vad vi tror.

– Jag vet ju att vi enligt neuroforskningen har lite olika förutsättningar att tänka logiskt och abstrakt, vilket är viktigt för att kunna behärska matematiken. Men oavsett vilka biologiska förutsättningar vi har så kan alla komma bra mycket längre med matematiken än vad vi tror.

I sin bok hänvisar hon till forskning som visar att upprepat bemötande från omgivningen är av största betydelse när man formas som matematisk individ. Blir vi ständigt bekräftade och uppmuntrade eller nedvärderade och ignorerade?

Annons
Annons

”Tänk om vi kunde bemöta varje förskolebarn som en potentiell matematiker”, säger Anna Palmer.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1

– Tänk om vi kunde bemöta varje förskolebarn som en potentiell matematiker. Tänk om barn fick uppleva sig själva som matematiska redan tidigt. I stället finns det sexåringar med matteångest som tänker att de är dåliga och hatar matte.

”Tänk om vi kunde bemöta varje förskolebarn som en potentiell matematiker”, säger Anna Palmer.
”Tänk om vi kunde bemöta varje förskolebarn som en potentiell matematiker”, säger Anna Palmer. Foto: Malin Hoelstad

Även den egna och omgivningens förväntan påverkar hur bra vi är på matte.

– Det finns forskningsstudier som visar att de kvinnor som fått höra inför ett matteprov att ”just det här provet är extra svårt för kvinnor” presterar sämre än den grupp kvinnor som inte fått höra det. Och säger man till en klass ”ni är bäst på hela skolan” så får de också högre resultat.

Säger man till en klass ”ni är bäst på hela skolan” så får de också högre resultat.

Historiskt sett är ämnet matematik manligt kodat, förklarar hon. I föräldrahandböcker från 1913 varnas föräldrar från att låta sina flickor läsa matematik – de kunde bli plattbröstade, infertila och blinda.

– Idéer om att pojkar är bättre än flickor på logiskt tänkande och naturligt begåvade i matematik förekommer fortfarande.

Men ny forskning visar att det inte finns någon biologisk könsskillnad när det gäller matematisk prestation och resultat, skriver Anna Palmer i sin bok, och hänvisar bland annat till en studie på 7 miljoner amerikanska skolbarn som inte visade på några skillnader på flickor och pojkars matematikkunskaper.

Annons
Annons
Fortsätt läsa…

Däremot visade studien att lärares och föräldrars föreställningar om pojkar och flickor i relation till matematik fortfarande finns kvar.

– I Sverige har flickorna i genomsnitt högre betyg än pojkarna under både högstadiet och gymnasiet, men attityden till ämnet förändras i högstadiet. Vi vet inte varför men färre unga kvinnor än män väljer att studera vidare inom matematik. Här förlorar vi en stor mängd matematiska personer.

Men åter till Anna Palmers förskollärarstudenter med matteångest som fick testa på matte kopplat till estetiska ämnen.

– Genom exempelvis dans upplever man rummet – avstånd, höjd, längd – som kan förstås som matematik.

Hon beskriver en övning i dansmatte där alla i klassen ska röra sig från ena väggen till den andra men först får var och en veta – utan att någon annan hör – ”du ska stanna på 25 procent av sträckan”, ”du ska stanna på en fjärdedel” eller ”du ska stanna på 0,25”.

– När alla stannat på samma punkt upplever de relationen mellan de här olika matematiska begreppen och förstår att de beskriver samma sak.

Hon tar upp ett annat exempel kopplat till arkitektur då två förskollärare utforskade S:t Görans kyrka i Stockholm tillsammans med en barngrupp.

– Barnen ville veta hur högt tornet var, hur många trappsteg det var dit upp och hur långt det var runt kyrkan. Ett sätt att mäta avståndet som de kom på var att räkna hur många gånger de hann sjunga ”I will be popular” medan de gick runt kyrkan. Det blir minnen av matematik som sätter sig i kroppen.

Men visst, det går inte bara att lära sig matte genom estetiska ämnen, man måste också nöta in vissa kunskaper.

Annons
Annons

– Enligt ny hjärnforskning så är det upprepning, motivation och grit – man kan väl säga ihärdighet – som gör att man lär sig. Man behöver räkna tal, många tal. Men för att bli bra behöver man även peppande lärare, variation, bra läromedel och en miljö som är inbjudande och kul.

Och för att väcka lust är det också bra att jobba med matteuppgifter där det inte finns ett rätt eller ett fel.

– Som en uppgift jag gjorde med en grupp femåringar. De fick rita helt fritt hur många bullar de tyckte att Olle och hans pappa hade bakat. Sedan fick de ringa in bullarna i ”påsar” och efter det började vi räkna tillsammans – hur många bullar fanns det, hur många påsar hade tre bullar i sig, hur många hade två. Då kan alla lyckas samtidigt som de lär sig.

Anna Palmer återkommer till lusten. Hur viktigt det är att även som förälder visa intresse och lust för matte tillsammans med sina barn. Det kan vara genom att låta barnen vara med och mäta när man ska bygga en altan på landet eller mäta upp ingredienserna när man bakar. Man kan också räkna hur många steg det är att gå till skolan eller gå ut i skogen med ett måttband och mäta saker.

– Jag vill förbjuda föräldrar att säga ”jag är så dålig på matte”, eller ”fråga mamma, jag fattar inget av det här”. Det lär barnet att matte är för svårt för den här familjen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons