Annons

Viktor Lundquist:Aningslösa influencers?

Flera svenska artister och idrottsprofiler samarbetar med kritiserade Huawei.

Under strecket
Publicerad

Frågor kvarstår kring hur frikopplat Huawei egentligen är från den kinesiska regimen.

Foto: Ng Han Guan/TT Bild 1 av 1

Frågor kvarstår kring hur frikopplat Huawei egentligen är från den kinesiska regimen.

Foto: Ng Han Guan/TT Bild 1 av 1
Frågor kvarstår kring hur frikopplat Huawei egentligen är från den kinesiska regimen.
Frågor kvarstår kring hur frikopplat Huawei egentligen är från den kinesiska regimen. Foto: Ng Han Guan/TT

I början av april släppte det kinesiska telekomföretaget Huawei sin senaste mobiltelefon, och på röda mattan vid lanseringen i Stockholm syntes bland andra artisten Zara Larsson, simmerskan Sarah Sjöström och komikern Jonas Fagerström.

Förutom att delta vid lanseringen har samtliga dessa även postat betalda samarbeten med Huawei i sina sociala medier, där de berättar om hur nöjda de är med sina nya mobiltelefoner.

Huaweis och de samarbetande kändisarnas två främsta hashtags, #rewritetherules och #daretochallenge, är möjligen passande beskrivningar för företagets senaste mobiltelefon, men kan också användas för att beskriva de anklagelser som riktats mot Huawei den senaste tiden.

Först bör det sägas att Huawei inte är dömda för några brott, men det finns en global utbredd misstänksamhet och oro för kopplingar mellan företaget och den kinesiska diktaturen. Företagets grundare, Ren Zhengfei anslöt sig till Kinas kommunistiska parti i slutet av 70-talet och är tidigare officer inom Kinas militära styrkor, Folkets befrielsearmé.

Annons
Annons

Huawei hävdar att företaget är helt fristående och inte har någonting med den kinesiska regimen att göra. Trots detta kvarstår misstankarna kring att Huawei möjligen kan användas som en proxy av regimen för att spionera på andra länders medborgare och företag och på så sätt inhämta användbar och känslig information.

I Kina använder Xi Jinping data och teknik för att övervaka den egna befolkningen, och frågan är varför man skulle agera annorlunda globalt. Kritiker ifrågasätter hur troligt det är att Kina skulle tillåta ett företag som är så djupt rotat i andra länders infrastruktur att agera fritt utan yttre påverkan.

Huawei går bra på det globala planet och uppskattas äga 16 procent av telekommarknaden, men anklagelserna och misstankarna har de facto lett till flera bakslag för företaget.

USA och Australien är några av de länder som har förbjudit Huawei från att vara del i utvecklingen kring nästa generations mobilnät, 5G-nätverket, och brittiska telekombolaget BT har uteslutit Huawei från nyckeldelar inom 4G-nätverket.

Huawei har också anklagats för att ha stulit företagshemligheter i USA, och Meng Wanzhou, finanschef och dotter till grundaren Ren, sitter sedan en tid tillbaka arresterad i Kanada, då hon av USA misstänks för bedrägeri kopplat till Iransanktionerna.

Men det som orsakar allra mest oro och misstanke mot Huawei gäller egentligen inte företaget och dess anställda i sig, utan det faktum att företaget lyder under kinesisk lag, där vissa lagar är mer problematiska än andra. 2017 infördes en lag som innebär att kinesiska medborgare och företag är tvungna att samarbeta och dela med sig av information till statens underrättelsearbete.

Annons
Annons

Lagen säger även att sådant samarbete ska hållas sekretessbelagt, vilket gör att företag kan tvingas dela med sig av potentiellt känslig information, men inte ha möjlighet att utåt berätta att de gjort det.

Så även om vi ponerar att Huawei har en vilja att vara frikopplat från den kinesiska regimen finns det alltså lagstiftning som kan tvinga företaget att samarbeta och delge information, utan att omvärlden får veta det.

Och vad representanter för Huawei än må säga så tyder allt mer på att företaget knappast är att betrakta som fristående, utan att det med eller motvilligt har behövt anpassa sig efter Kinas lagstiftning.

I veckan uppgav brittiska The Times att CIA har bevis för att Huawei tar emot stöd från den statliga säkerhetsapparaten och landets militär. Och en nyligen publicerad forskningsrapport framhåller att Huawei i praktiken är att betrakta som ett statligt företag, snarare än något annat.

Ren hävdar att Huawei inte ägnar sig åt spionage och olovlig informationsinsamling, och att även i det fall kinesiska myndigheter rent hypotetiskt skulle kräva sådant samarbete hade företaget motsatt sig detta. Det är dock värt att påpeka att det är högst osannolikt att ett kinesiskt företag skulle stå upp mot kommunistpartiet på det sättet.

Utan att bli allt för alarmistisk kan man alltså åtminstone kosta på sig att konstatera att det finns fog för att misstänka att det pågår en del oegentligheter kring Huawei. Företaget är tillsammans med Apple en av de absolut största på telekommarknaden, och att man på flera håll utesluts från 5G-samarbetet är anmärkningsvärt.

Så den fråga man kan ställa sig gäller hur pålästa kring anklagelserna de kändisar som väljer att samarbeta med Huawei är, och hur de i så fall ställer sig till dessa.

Att västvärlden väljer att vidta försiktighetsåtgärder med hänvisning till landets lagar bör egentligen ses som en garanti för den egna säkerheten, snarare än en fällande dom. Skulle det dock visa sig att Huawei är skyldigt till några av de anklagelser som har riktats mot företaget skulle det åtminstone fortsatt kunna använda samma marknadsföring som tidigare.

Rewrite the Rules och Dare to Challenge.

VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet och projektledare på tankesmedjan Frivärld.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons