Danske banks vd Thomas Borgen är hårt pressad av skandalen i banken. Han har spelat två viktiga roller under de kritiska åren.
Danske banks vd Thomas Borgen är hårt pressad av skandalen i banken. Han har spelat två viktiga roller under de kritiska åren. Foto: Malin Hoelstad

Miljoner olästa mejl – kan de förklara 274 miljarder tvättade kronor?

Gangsters, ryska agenter, och svarta pengar för flera hundra miljarder kronor. Skandalen som skakar Danske Bank beskrivs som en av världens största penningtvätthärvor. Allt började med ett mejl från en visselblåsare.

Uppdaterad
Publicerad
Efter reklamen visas:
Ekonomistudion 2018-09-05 05:52 danske bank

Penningtvättskandalen i Danske Bank inleddes med ett diskret surr i Blackberrytelefonerna i det stora bankpalatset vid Kongens Nytorv i december 2013. Sedan kom plinget i mejlkorgarna bakom bankens klassiska pelarfasad.

Alla som fått det hemlighetsfulla mejlet hade en sak gemensamt. De hade chefsbefattningar på Danske Banks huvudkontor i Köpenhamn.

Avsändaren var en försiktig medarbetare knuten till bankkoncernens oansenliga kontor på Narvavägen i Tallinn. I det här reportaget kallas han kort och gott för visselblåsaren.

När han mejlade de första cheferna vid huvudkontoret bad han dem att skydda hans identitet.

Och redan där måste några av dem ha tyckt att det hela var märkligt, Estlandsfilialen brukade alltid sköta sig själv utan styrning från Köpenhamn.

Om någon av dem tittat på sändlistan måste den ha tett sig nästan märklig som innehållet.

Det är i så fall den största kända penningtvättskandalen i modern tid.

Mejlet var ställt till bankens chief risk officer och ett antal andra personer med liknande roller vid huvudkontoret.

Men ingen i den estniska filialens ledning stod med bland mottagarna. Inte heller fanns koncernens vd Thomas Borgen med. Han var annars en av dem i koncernen som hade störst kännedom om Estlandskontoret, eftersom det legat under hans ansvarsområde innan han befordrades till vd för hela banken.

När visselblåsarens hemliga mejl om misstänkt penningtvätt nådde huvudkontoret hade Thomas Borgen suttit på vd-stolen i knappt två månader.

Trådarna som löper ut från mejlet har i dag växt till en penningtvätthärva som uppges involvera gangsters, den ryska säkerhetstjänsten FSB, medlemmar i president Vladimir Putins egen familj – och över 270 miljarder kronor.

Annons

Det är i så fall den största kända penningtvättskandalen i modern tid. Den har satt hela Danske Bank i gungning och skapar nu ringar på vattnet långt utanför Danmark och Estland där allt började.

Berit Behring är Sverigechef i Danske Bank.
Berit Behring är Sverigechef i Danske Bank. Foto: Tomas Oneborg

Skandalen når Sverige

Danske Banks svenska huvudkontor i Stockholm, fem år senare.

Sverigechefen Berit Behring tar emot på åttonde våningen i glaskomplexet vid Norrmalmstorg.

Det är henne vi får träffa när vi ber att få ställa frågor till vd Thomas Borgen. Hon har bankens kommunikationschef med sig till mötet.

– Thomas har varit tydlig med att vi borde gjort mer och att vi borde satt in åtgärder tidigare, säger Berit Behring.

Varför får vi inte träffa Thomas Borgen?

– (Tystnad).

Frågan får inget svar. Kommunikationschefen bryter in och förklarar att Thomas Borgen inte är tillgänglig för en intervju.

Annons

Krishantering och ”damage control” är ledord inom koncernen. Penningtvätthärvan har skadat hela Danske Banks trovärdighet. Men den har också slagit hårt mot aktieägarna. Aktiekursen är ner 25 procent det senaste året. Börsvärdet har gått från 224 miljarder till 168 miljarder svenska kronor.

Danske Banks svenska verksamhet har länge varit en lysande stjärna i koncernen. Tillväxten har legat på 10 procent årligen. Nu är risken uppenbar att fokus kommer att ligga på krishantering istället för expansion. Berit Behring utesluter inte kopplingar till Sverige.

Thomas Borgen har ju haft en mycket speciell roll, vad kan du säga om den?

– Ja, vad kan man säga om det? Det är svårt att kommentera något som man ännu inte tagit del av, säger Berit Behring med en nervös blick på kommunikationsdirektören.

Det är den 3 september 2018. På andra sidan torget visar klockan på Svenska Livförsäkringsbolagets antika gaveltorn halv fem.

Danske Bank har gamla anor som sträcker sig tillbaka till 1870-talet. Huvudkontorets fasad för tankarna till ett grekiskt tempel.
Danske Bank har gamla anor som sträcker sig tillbaka till 1870-talet. Huvudkontorets fasad för tankarna till ett grekiskt tempel. Foto: Kim Petersen/IBL
Annons

Visselblåsarens avslöjanden

– Det råder ingen tvekan om att vi borde ha förstått vidden av problemen i Estland bättre och snabbare, medgav Thomas Borgen för nyhetsbyrån Bloomberg i början av maj i år.

Efter det ville han inte uttala sig mer. Han sa sig avvakta bankens egen advokatutredning av penningströmmarna genom Estland under åren 2007–2015. Den ska ligga färdig i september, enligt bankens pressavdelning.

Men faktum kvarstår: Thomas Borgen har två nyckelroller i penningtvätthärvan. Först som ansvarig för Estlandsfilialen 2009–2012. Nu som högsta chef i den koncernledning som måste förklara för kunderna hur de ska kunna lita på Danske Bank igen.

Det sista kommer inte att bli någon lätt uppgift, oavsett vad advokatutredningen visar.

Redan den 3 maj i år slog Finanstilsynet – alltså danska Finansinspektionen – fast att banken inte tagit visselblåsaren på allvar när han slog larm. Det var efter den kritiken som Thomas Borgen pratade med Bloomberg.

Det här är vad som hände i Danske Bank 2013–2015, enligt Finanstilsynet.

Annons

Det första mejlet från visselblåsaren gällde ett engelskt företag som registrerat sig som ”vilande” hos bolagsverket i Storbritannien. På bolagets konton i Estland strömmade det samtidigt in nästan en miljon dollar.

Men Danske Bank ignorerade den första varningen.

Enligt visselblåsaren hade någon på Estlandsfilialen manipulerat bankens bokföring. Kontoutdragen visade att det fanns 25 000 dollar på det vilande kontot, när där bevisligen fanns nästan en hel miljon.

”Banken har medvetet valt att samarbeta med ett företag som har begått ett brott /.../en anställd vid banken samarbetade med företaget för att ’fixa till’ felet” skrev visselblåsaren.

Mejlet ingår i Finanstilsynet utredning. De har i efterhand konstaterat att visselblåsaren hade rätt och att många fler konton uppvisade samma avvikelser.

Men Danske Bank ignorerade den första varningen. I februari 2014 hörde visselblåsaren av sig igen, med nya exempel på misstänkt penningtvätt.

Från den här tidpunkten vet man också att Thomas Borgen och ledningen haft insyn i ärendet. Det framgår också av Finanstilsynets rapport. Hur omfattande den informationen var är dock oklart.

Annons

Ändå tog det ett år till innan Danske Bank fick stopp på penningströmmarna genom Estlandsfilialen. Det sista misstänkta kontot stängdes först 2015.

Det skulle komma att ta ytterligare två år innan penningtvätten blev känd utanför Finanstilsynet och Danske Bank.

Tidigare riksbankschefen Urban Bäckström satt i Danske Banks styrelse 2012–2018.
Tidigare riksbankschefen Urban Bäckström satt i Danske Banks styrelse 2012–2018. Foto: Claudio Bresciani/TT

Tunga svenska finanskändisar i styrelsen

Man behöver inte gå till Norrmalmstorg för att hitta kopplingar mellan Danske Bank och Sverige. Flera tunga svenska finansprofiler har suttit eller sitter i bankens styrelse under de kritiska åren:

• Urban Bäckström, före detta riksbankschef. Han satt i styrelsen 2012–2018, och var vice ordförande det sista året.

• Lars Förberg, partner i Cevian Capital och finansmannen Christer Gardells närmaste man. Satt i styrelsen 2013–2015.

Annons

• Ingrid Bonde, före detta generaldirektör för Finansinspektionen. Sitter i styrelsen sedan 2018.

Två av dem satt i styrelsen medan penningtvätten pågick. En av dem sitter i styrelsen när härvan utreds.

En sak förenar de tre i dag.

Tystnad.

Ingen av dem vill uttala sig om penningtvätthärvan när SvD kontaktar dem.

– Som du förstår kan jag inte kommentera vad som sagts i styrelserummet, säger Lars Förberg.

Ingrid Bonde, före detta generaldirektör för Finansinspektionen, sitter i Danske Banks styrelse sedan 2018.
Ingrid Bonde, före detta generaldirektör för Finansinspektionen, sitter i Danske Banks styrelse sedan 2018. Foto: Maja Suslin/TT

Nordkoreanska vapensmugglare och Putin-kopplingar

I mars 2017 publicerade den danska tidningen Berlingske sin första story om hur Danske Banks Estlandsfilial verkade ha använts för att tvätta pengar i större skala än någon kunnat ana.

Avslöjandet, som först handlade om 10 miljarder kronor från Moldavien, växte snabbt när 25 miljarder från Azerbajdzjan och 40 miljarder från Ryssland kopplades till härvan.

Annons

Berlingske uppgav, efter över ett års granskning i samarbete med ryska tidningen Novaja Gazeta och det internationella journalistnätverket OCCRP, att pengarna kommer från nordkoreanska vapensmugglare, organiserad kriminalitet i Östeuropa och korrupta politiker i det forna östblocket.

Mycket tyder på att den verkliga summan är avsevärt mycket högre.

På ren svenska: penningströmmarna misstänks komma från mångmiljonärer som levt på olagliga inkomster. Deras pengar måste därför slussas genom en legitim bank innan de kan användas på den öppna marknaden.

Berlingske lyfter fram president Vladimir Putins kusin Igor Putin och den ryska säkerhetstjänsten FSB som två av aktörerna bakom penningtvätten.

Fram till i augusti i år uppskattades totalsummorna som tvättats i Danske Banks estniska filial till 75 miljarder svenska kronor, enligt Berglingske.

Mycket tyder på att den verkliga summan är avsevärt mycket högre.

Financial Times, som tagit del av Danske Banks ännu opublicerade advokatutredning, uppger att så mycket som 274 miljarder svenska kronor kan ha slussats genom Estlandsfilialen i samband med penningtvättskandalen.

Annons

Enligt Wall Street Journal kan flödet av pengar ha varit ännu större.

Totalsummorna som måste granskas för att kunna utesluta penningtvätt ligger på svindlande 1 300 miljarder svenska kronor, skriver tidningen.

Det är de totala beloppen som ska ha flödat genom bankens estniska filial under de kritiska åren 2007-2015.

Uppgifterna får omedelbart börskursen att falla mer än sex procent.

Finansmannen Bill Browder har kallat penningtvätthärvan i Danske Bank för världens största.
Finansmannen Bill Browder har kallat penningtvätthärvan i Danske Bank för världens största. Foto: Tomas Oneborg

Mardrömscenario hänger över banken

Sommarvärmen är fortfarande tryckande het i månadsskiftet juli-augusti 2018. Värmen ligger som ett täcke över både Tallin och Köpenhamn.

Här stiger också temperaturen i penningtvätthärvan till tidigare okända nivåer.

Inom loppet av några dagar meddelar åklagare i såväl Estland som Danmark att de inleder förundersökningar om misstänkt penningtvättbrottslighet i banken.

Annons

Estlands justitieminister Urmas Reinsalu stannar till framför pressuppbådet på väg ut från ett möte i justitieutskottet.

– Myndigheterna har nolltolerans mot penningtvätt. Riksåklagaren har beslutat att starta en straffrättslig undersökning, säger han.

Den estniska förundersökningen har startats efter en anmälan från den kände finansmannen Bill Browder, som anser att 26 anställda vid Danske Bank i Estland bör åtalas för sin inblandning i penningtvätthärvan.

Ju större belopp det är frågan om, desto värre är det.

Browder, som en gång var en av de största investerarna i Ryssland, uppger att han genom privata undersökningar lyckats spåra hur 9 miljarder dollar slussats ut genom Estland via konton hos Danske Bank.

I en intervju i Dagens Industri kallade han nyligen skandalen för ”historiens största penningtvättskandal”.

En vecka efter utspelet och den estniske åklagarens beslut senare skickar danske åklagaren Morten Jakobsen ut ett pressmeddelande med liknande innebörd.

– Ju större belopp det är frågan om, desto värre är det. Därför är det viktigt att få belyst om det finns underlag för straffrättsligt ansvar, säger Morten Jakobsen.

Annons

Den danska utredningen stöder sig på Finanstilsynets rapport.

I Danmark är det finanspolisen Søik som ska sköta utredandet. Att arbetet leds från Köpenhamn ger en tydlig fingervisning om att misstankarna inte längre begränsar sig till brott begångna i Estland.

Ingen enskild person har ännu delgivits misstanke om brott i någon av de två förundersökningarna.

Men för Danske Bank har ett rättsliga efterspel varit ett möjligt mardrömsscenario i ett års tid.

Det förklarar i viss mån bankens nuvarande kommunikationsstrategi.

Alla intervjufrågningar besvaras från detta datum med att banken väntar på sin advokatrapport, som beställts av advokatfirman Bruun & Hjelje i Köpenhamn.

Den ska ligga klar innan september är slut och först därefter blir Thomas Borgen tillgänglig för en intervju, lyder standardsvaret.

Under tiden sker nästan all kommunikation om skandalen via koncernens hemsida. Där tonas de båda brottsutredningarna ner.

"Det här betyder att Estlandsfallet nu blir föremål för en formell utredning från myndigheterna. Det är ett naturligt steg. Inga anklagelser har ännu riktats mot Danske Bank" skriver banken på hemsidan.

Annons

Finansmannen Bill Browders detaljerade anklagelse mot 26 personer som jobbat i koncernen avböjer man helt att kommentera, enligt danska tidningsuppgifter.

Danske Banks börskurs rasar neråt varje gång nya uppgifter kommer fram i härvan.
Danske Banks börskurs rasar neråt varje gång nya uppgifter kommer fram i härvan. Foto: Tomas Oneborg

Finns svaren i miljontals olästa mejl?

Stockholm, 3 september 2018.

Den gamla klockan utanför Danske Bank på Norrmalmstorg slår fem och huvudkontoret stängs.

Några timmar senare publicerar Financial Times uppgiften att summorna som tvättats kan vara 274 miljarder kronor, snarare än 75 miljarder.

När Köpenhamnsbörsen öppnar på morgonen störtdyker aktien nästan 7 procent.

I vilken riktning kurvan kommer att peka från och med nu beror till stora delar på vad det kommer att stå i advokatrapporten från Bruun & Hjelje.

Den största anledningen till att rapporten dröjer är den stora mängd dokument som måste läsas. Advokatbyrån har 80 000 transaktioner från 2007–2015 och flera miljoner mejl mellan olika bankanställda att gå igenom innan slutrapport kan lämnas.

Annons

Men vi har sedan länge sagt att vi ser en risk för förändringar i ledningen.

Flera danska finansanalytiker utgår ifrån att det blir ett vd-byte på Danske Bank inom kort. Thomas Borgens förtroende anses förbrukat i stora kretsar.

Andreas Håkansson, välkänd svensk bankanalytiker på franska banken BNP Paribas, är mer försiktig:

– Vilket ansvar Thomas Borgen har och vilka följder det här får för honom återstår att se. Men vi har sedan länge sagt att vi ser en risk för förändringar i ledningen, säger han.

Det är inte bara Danske Banks ledning som, med viss oro, väntar på advokatrapporten. Sveriges mest kände finansman Christer Gardell hörde till storägarna i Danske Bank, via sin fond Cevian Capital, när visselblåsarens mejl kom 2013.

Genom sin närmaste man Lars Förberg hade Cevian också en egen representant i styrelsen.

Christer Gardell är fåordig när det gäller vem som bär ansvaret för världens kanske största penningtvättskandal.

Men som av en händelse började Cevian sälja ut alla sina aktier i Danske Bank 2016, och lämnade helt som ägare ett halvår efter att Berlingske avslöjat penningtvätthärvan 2017.

Christer Gardell förnekar att Cevians försäljning hade med penningtvätthärvan att göra:

– Vi hade ägt Danske Bank i sex år och det stora förbättringsarbetet hade närmat sig slutet – bankens lönsamhet hade stärkts och nått konkurrenternas nivåer, säger han.

Christer Gardell är fåordig när det gäller vem som bär ansvaret för världens kanske största penningtvättskandal.

– Jag avvaktar bankens pågående utredning som bör ge mer information, säger Christer Gardell.

Berit Behring är Sverigechef i Danske Bank.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 6

Danske Bank har gamla anor som sträcker sig tillbaka till 1870-talet. Huvudkontorets fasad för tankarna till ett grekiskt tempel.

Foto: Kim Petersen/IBL Bild 2 av 6

Tidigare riksbankschefen Urban Bäckström satt i Danske Banks styrelse 2012–2018.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 3 av 6

Ingrid Bonde, före detta generaldirektör för Finansinspektionen, sitter i Danske Banks styrelse sedan 2018.

Foto: Maja Suslin/TT Bild 4 av 6

Finansmannen Bill Browder har kallat penningtvätthärvan i Danske Bank för världens största.

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 6

Danske Banks börskurs rasar neråt varje gång nya uppgifter kommer fram i härvan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 6 av 6