Annons

Anmälningarna ökar – trots att få berättar

En stor del av de könsstympade kvinnorna i Sverige kommer från Somalia, Eritrea och Etiopien. Illustrationsbild.
En stor del av de könsstympade kvinnorna i Sverige kommer från Somalia, Eritrea och Etiopien. Illustrationsbild. Foto: Nariman El-Mofty/AP

Polisanmälningarna om misstänkt kvinnlig könsstympning har ökat de senaste åren, men fortfarande leder få fall till åtal.

– De yrkesverksamma har fått upp ögonen för problemet, säger barnmorskan Anna-Lena Näsström.

Under strecket
Publicerad

Anna-Lena Näsström på Origo.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 2

Personer som kontaktar Origo kan vara anonyma, och telefonsamtalen syns inte på telefonräkningen.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 2 av 2

De senaste fem åren har antalet polisanmälningar om misstänkt kvinnlig könsstympning mer än fördubblats. 2015 gjordes 14 polisanmälningar, vilket kan jämföras med 38 stycken förra året. Ökningen håller i sig även i år, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.

De experter som SvD pratat med tror att socialtjänsten, sjukvården och skolorna blivit mer medvetna om problemen kring könsstympning de senaste åren.

Anna-Lena Näsström, barnmorska vid Origo – Stockholms läns resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld – tror att den ökade medvetenheten lett till fler anmälningar.

– De yrkesverksamma har fått upp ögonen för problemet. I Stockholms län har det pratats mer om det här, och det har hållits utbildningar, säger hon.

Origo erbjuder stöd både till ungdomar som är utsatta för hedersförtryck och våld, exempelvis könsstympning, och yrkesverksamma som möter utsatta ungdomar.

– Vi hjälper till med samtal och med kontakter till socialtjänsten eller psykiatrin. Ungdomarna är ibland i en process där de måste bryta med sin familj, och då behöver insatserna samordnas, säger Anna-Lena Näsström.

Annons
Annons

Anna-Lena Näsström på Origo.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 1

Enligt Socialstyrelsen finns omkring 40 000 kvinnor och flickor i Sverige som kan ha utsatts för könsstympning. Trots att fenomenet varit förbjudet enligt svensk lag sedan 1982 finns hittills bara två fällande domar om kvinnlig könsstympning.

För att det ska gå att väcka åtal måste både offret och förövaren ha någon koppling till Sverige.

Sara Johnsdotter, professor vid Malmö universitet, har studerat frågan i 20 år, och säger att det inte är så konstigt att så få ärenden lett till åtal.

– Det finns många omskurna flickor och kvinnor i Sverige, men i de flesta fallen har utredningarna visat att flickan omskurits innan hon kom hit, säger hon.

Anna-Lena Näsström på Origo.
Anna-Lena Näsström på Origo. Foto: Emma-Sofia Olsson

I sin forskning har Sara Johnsdotter granskat 122 polisärenden om misstänkt kvinnlig könsstympning. Av dem har bara fem fall rört flickor som vuxit upp i Sverige, och där ingreppet misstänks ha utförts efter ankomsten hit. I inget av fallen tros könsstympningen ha gjorts i Sverige.

– För att det ska gå att väcka åtal måste både offret och förövaren ha någon koppling till Sverige. I de här fem fallen har det varit flickor som könsstympats hos släktingar i flickornas hemland. Två av fallen ledde till åtal och fällande dom, säger Sara Johnsdotter.

En stor del av de könsstympade kvinnorna i Sverige kommer från Somalia, Eritrea och Etiopien. Sara Johnsdotter säger att personer från länderna oftast tar avstånd från könsstympning när de väl kommit hit.

Annons
Annons

Personer som kontaktar Origo kan vara anonyma, och telefonsamtalen syns inte på telefonräkningen.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 1

– När de flyttar till ett land som Sverige så slipper de upprätthålla den här smärtsamma traditionen. Det finns en myt om att de här afrikanska grupperna skickar tillbaka sina flickor för omskärelse efter att de kommit till Sverige, men det fenomenet har jag inte stött på i min forskning, säger hon.

Personer som kontaktar Origo kan vara anonyma, och telefonsamtalen syns inte på telefonräkningen.
Personer som kontaktar Origo kan vara anonyma, och telefonsamtalen syns inte på telefonräkningen. Foto: Emma-Sofia Olsson

Även Sonja Åhman, som jobbar med ett specialistteam i Vänersborgs kommun med inriktning på vålds- och hedersärenden, säger att det finns naturliga förklaringar till att så få av polisanmälningarna leder till åtal.

– Jag har själv gjort polisanmälningar om detta. Ibland är det svårt att se om det verkligen har skett en könsstympning eller inte. Om det inte finns tydliga ärr är det svårt att bevisa brott. Och väldigt få berättar om vad de utsatts för, säger hon.

Vi märker att det hjälper att vi är ute och föreläser om den här frågan.

Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm hjälper kvinnor som utsatts för könsstympning. Förra året besökte 286 kvinnor mottagningen, vilket var 80 procent fler än under 2016. Projektledaren Petra Sjunnesson tror att ökningen även i det här fallet beror på ökad informationsspridning.

– Vi märker att det hjälper att vi är ute och föreläser om den här frågan, för då blir vårdpersonal mer uppmärksamma och ställer fler frågor till sina patienter, säger hon.

Sedan 2014 finns en nationell stödlinje för yrkespersoner som kommer i kontakt med misstänkt könsstympning och andra sorters hedersvåld i sitt arbete. Förra året fick stödlinjen 59 samtal om könsstympning, vilket är dubbelt så många jämfört med genomsnittet de tre tidigare åren.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons