Annons

Ann-Sofie Dahl: Ännu en dansk speciallösning

Valkampanj från nej-sidan som alltså rodde hem segern i gårdagens val.
Valkampanj från nej-sidan som alltså rodde hem segern i gårdagens val. Foto: Henning Bagger / TT NYHETSBYR N
Under strecket
Publicerad

Mere EU? Nej tak! Danskarna har gjort det igen: röstat nej i en folkomröstning om EU. I torsdags var det förslaget om att avskaffa retsforbeholdet, alltså ett av de fyra danska undantagen i EU-samarbetet, som röstades ned av danskarna.

1992 blev det ju nej till Maastricht – ett resultat som sände en mindre chockvåg genom det då euforiska Europa - och 2000 likaså nej till euron.

Med sådan statistik kan det tyckas rätt djärvt av statsminister Lars Løkke Rasmussen att återigen skicka befolkningen ut för att rösta om Danmarks förhållande till EU.

När folkröstningen utlystes i somras av den splitternya Venstreregeringen fanns det dock ingen som helst anledning till oro; i opinionsmätningarna då sade sig 58 procent av danskarna vara med på tåget om att avskaffa retsforbeholdet.

Poängen med det var att det skulle göra det möjligt för Danmark att delta fullt ut i olika polisiära och juridiska samarbeten med övriga Europa, och framför allt i Europol. För att det skulle gå måste dock de 22 så kallade retsakterne som reglerar det danska undantaget först avskaffas och ersättas av en tillvalsmodell liknande Storbritanniens.

Annons
Annons

Det var med andra ord inga enkla frågor att ta ställning till för den vanliga väljaren; däri minner det om den svenska kärnkraftsomröstningen 1980, som också ställde höga krav på väljarkåren.

Indelningen i ja- och nejsidan har skurit på kors och tvärs mellan blockgränser och format minst sagt oortodoxa allianser. På Ja-sidan har landets återigen största parti, Socialdemokraterna, kampanjat med det borgerliga regeringspartiet Venstre, Konservative, mittenpartiet Radikale Venstre och vänsterpartierna Socialistisk Folkeparti och nya Alternativet.

På stora affischer och annonser har statsministern och socialdemokratiska oppositionsledaren Mette Fredriksen tillsammans blickat mot väljarna i sällskap med Metallbasen och direktören för Dansk Industri.

På nej-sidan har det ultraliberala Liberal Alliance samsat med ex-kommunister i Enhedslisten och med invandrarkritiska Dansk Folkeparti, som återigen korats till folkomröstningens stora segerparti, liksom under sommarens folketingsval.

DF:s partiledare, Kristian Thulesen Dahl, funderar nu högt på att kanske trots allt sätta sig i regeringsställning, nu när hans partis EU-motstånd inte längre förhindrar en sådan roll.

Dansk Folkeparti och de övriga på nej-sidan gynnades av allt det som hänt sedan i somras i Europa; flyktingkrisen och Paristerrorn svängde debatten från att handla om Europol till mer teologiska frågeställningar om suveränitet (trots att Paris logiskt sett borde ha talat för ett nära Europolsamarbete).

Och när danskar börjar tala om suveränitet finns det alltid anledning till oro för EU-anhängarna. Den danska misstänksamheten är stor mot allt och alla där nere på kontinenten, med EU-byråkrater och federalism och stora länder som enligt ett klassiskt danskt perspektiv bara väntar på ett tillfälle att köra över lilla Danmark.
Nu blir det för Løkkes regering att sätta sig ner och förhandla, både i folketinget och med övriga EU-länder, för att hitta ännu en dansk speciallösning.

Justitieminister Søren Pind tog flyget från Kastrup till Bryssel redan 05:30 i morse.

ANN-SOFIE DAHL är docent i internationell politik och Senior Research Fellow vid Center for Militære Studier i Köpenhamn.
ann-sofie.dahl@mail.dk

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons