Annons

”Anonymisering främjar främlingsfientlighet”

Öppenhet om brottslingars härkomst är viktigt för att slå hål på myter om kriminalitet, anser Poul Madsen, chefredaktör vid danska Ekstrabladet.

”Man främjar främlingsfientligheten genom att anonymisera”, säger han till SvD.

Under strecket
Publicerad
Foto: Hasse Holmberg/TT

Rubrik på Ekstrabladets hemsida. ”Indvandrar-ligister skapar fruktan i staden: Kärlekspar överfallet och jagat framför McDonalds”

Foto: Screenshot: ekstrabladet.dk

Stina Holmberg, forskningsledare på Brottsförebyggande rådet.

Foto: Henrik Montgommery/TT
Foto: Hasse Holmberg/TT
Brott och härkomst kan granskas av Brått.omni.se
Foto: Hasse Holmberg/TT

Aftonbladet publicerade i måndags en granskning av gruppvåldtäkter i Sverige – den visar att en klar majoritet av gärningsmännen är födda utanför Europa. Expressen gjorde en liknande granskning tidigare i vår och frågan har nu lyfts till högsta nivå.

Statsminister Stefan Löfven (S) har kommenterat och Brottsförebyggande rådet (Brå) har nu gått ut med att det kan bli aktuellt att kartlägga sexbrottslingars härkomst.

Annons
Annons

Rubrik på Ekstrabladets hemsida. ”Indvandrar-ligister skapar fruktan i staden: Kärlekspar överfallet och jagat framför McDonalds”

Foto: Screenshot: ekstrabladet.dk

Svenska tidningar är i normalfallet restriktiva med att publicera brottslingars etniska härkomst men i Danmark ser det helt annorlunda ut.

– Vi berättar alltid om personen har en annan etnisk bakgrund än dansk om någon begått allvarliga brott. Vi har alltid gjort det, i alla fall så länge jag har varit här, säger Poul Madsen på Ekstrabladet.

Han säger att det delvis är kopplat till tidningens policy när det gäller namnpubliceringar. I Sverige publicerar medier endast namn på personer som begått mycket allvarliga brott, som mord eller terrorbrott, eller om brottslingen är en offentlig person. Ekstrabladet har en klart lägre tröskel.

– Om man får minst två års fängelse så upplyser vi om namn. Och utifrån namnet går det ju att se om de har en annan etnisk härkomst, säger Poul Madsen.

Tidningen skriver också ut vilket land brottslingen härstammar från. Madsen hävdar att det hindrar mytbildningar om vilka som begår brott.

– Det är för att avliva osäkerheten om vad det är för en person som begått brottet. Vi ska inte ha myter om vilka som begår kriminalitet.

Han anser att den restriktiva svenska modellen fungerar som ”bensin på brasan” för de som vill måla upp invandrares kriminalitet som större än vad den egentligen är.

Madsen säger att det finns andra stora medier i Danmark som är mer restriktiva än Ekstrabladet. Kvällstidningen kan samtidigt ha rubriker som ”Invandrar-ligister skapar fruktan i staden”.

Rubrik på Ekstrabladets hemsida. ”Indvandrar-ligister skapar fruktan i staden: Kärlekspar överfallet och jagat framför McDonalds”
Rubrik på Ekstrabladets hemsida. ”Indvandrar-ligister skapar fruktan i staden: Kärlekspar överfallet och jagat framför McDonalds” Foto: Screenshot: ekstrabladet.dk
Annons
Annons

Stina Holmberg, forskningsledare på Brottsförebyggande rådet.

Foto: Henrik Montgommery/TT

Finns det en risk att er modell förstärker främlingsfientliga åsikter?

– Ja, den finns, men min hållning är den rakt mottsatta. Man främjar främlingsfientligheten genom att anonymisera för då ger man de människor som är främlingsfientliga möjligheten att påstå att icke etniska danskar begår långt mer kriminalitet än de verkligen begår, säger han.

Under tisdagen vände alltså Brottsförebyggande rådet (Brå) i frågan om kartläggningar om brottslingars härkomst och gick ut med att det kan behövas en ny studie på området.

– Det finns ett intresse för frågan uppenbarligen i stora grupper, har Stina Holmberg, forskningsledare på Brå, sagt till TT.

Det är något den danska motsvarigheten, Det kriminalpreventive råd, redan gör enligt Madsen.

– Ja. Deras statistik visar precis inom bestämda landsgrupper var de kriminella kommer ifrån, säger han.

Frågan om kartläggning av brottslingars härkomst har väckt diskussion de senaste dagarna – och kritiska röster finns också till Brås vändning i frågan.

Ny kartläggning av brott kopplad till utländsk härkomst kommer inte bidra med någon ny kunskap, har exempelvis Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi, sagt till TT.

– Vi har haft ganska många sådana undersökningar och de pekar på ungefär samma sak. Det finns en överrisk generellt oavsett om det är arbetskraftsinvandring, flyktinginvandring eller annan invandring, och oavsett vilken del av världen de kommer ifrån. Det visar att det inte är något specifikt för en viss grupp människor från ett visst land, säger Henrik Tham.

Stina Holmberg, forskningsledare på Brottsförebyggande rådet.
Stina Holmberg, forskningsledare på Brottsförebyggande rådet. Foto: Henrik Montgommery/TT

Ola Sigvardsson, Allmänhetens pressombudsman, tycker att medier bör ha den hållning som beskrivs i de pressetiska reglerna. Det innebär att om information om någons ursprungsland har betydelse i sammanhanget och kan anses ha allmänintresse bör det anges - annars inte.

– Man ska inte låta bli att ange ursprungsland av någon slags politiska skäl eller rädsla för främlingsfientlighet.

Poul Madsens resonemang kring huruvida publicering av etnisk härkomst bidrar till ökad främlingsfientlighet köper Ola Sigvardsson inte.

– Ur mitt perspektiv, som är ett pressetiskt perspektiv, så bryr jag mig inte om det eldar på brasan eller inte. Att säga att det eldar på brasan är att göra en politisk bedömning.

Ola Sigvardsson säger att anmälningar till PO som rör publiceringar av uppgifter om någons ursprungsland är ovanliga.

– Jag kan inte säga att jag upplever att personer med ett annat ursprung har blivit störda av det som publiceras i svenska tidningar och det kan möjligen tas som intäkt för att man är ganska försiktig i media.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons