Annons

Anställda på EU-museum slår larm om ”slavarbete”

De får inte dricka vatten, inte svara på frågor och toalettbesöken är tidtagna. Anställda på Europeiska historiens hus i Bryssel – ett museum om EU:s historia – har slagit larm om sina arbetsförhållanden.

Under strecket
Publicerad

Europeiska historiens hus i Bryssel, ett museum om EU:s historia.

Foto: EU-parlamentet/Benoit BourgeoisBild 1 av 1

Europeiska historiens hus i Bryssel, ett museum om EU:s historia.

Foto: EU-parlamentet/Benoit BourgeoisBild 1 av 1
Europeiska historiens hus i Bryssel, ett museum om EU:s historia.
Europeiska historiens hus i Bryssel, ett museum om EU:s historia. Foto: EU-parlamentet/Benoit Bourgeois

BRYSSEL På Europeiska historiens hus i parken intill EU-parlamentet, ett museum som bland annat ska visa besökare vilken roll EU-samarbetet spelat för att förvandla ett konfliktfylld Europa till en fredfull och välmående union, finns det två slags personal: EU-tjänstemän som åtnjuter EU-institutionernas löner och anställningsförmåner, och bemanningspersonal utifrån, som har långt lägre löner.

I höstas slog visselblåsare inom bemanningspersonalen på museet anonymt larm om förödmjukande arbetsförhållanden: toalettbesöken var klockade, de skulle fråga sina chefer om lov att dricka vatten under 10-timmarsarbetsdagen, fick inte sitta ner och hade ofta inte ens adekvata arbetskläder. Kvinnlig personal hade blivit tillsagda av bemanningsföretaget som anställer dem att själva laga trasiga arbetsuniformer, eftersom de som kvinnor ”borde veta hur man syr”, berättade personalen.

Annons
Annons

En nederländsk EU-parlamentariker, vänsterpolitikern Dennis de Jong, bad om att få träffa den larmande museipersonalens representant. Men denne vågade inte träda fram öppet i rädsla för repressalier och avsked. Ett möte mellan museiarbetaren, parlamentarikern och en journalist ägde till slut rum mitt i natten helt nyligen, i ett släckt kontor i EU-parlamentet.

– Det kom fram att de bemanningsanställda fått order att inte svara på frågor om museets utställningar från besökare, för det får bara EU-anställda göra. Samtidigt läser man att många besökare klagat just över att personalen är otrevlig och avvisande, säger De Jong till SvD.

– De tjänar också långt under vad museipersonal i exempelvis mitt hemland Nederländerna gör – de får ut långt under 1500 euro i månaden – och då är de i många fall kvalificerade och måste till exempel tala flera språk, fortsätter EU-parlamentarikern.

Han säger också:

– När vi vände oss till EU-parlamentets generalsekreterare (den högste tjänstemannen), svarade han att museipersonalen var anställd enligt belgisk lag. Det är sant, det är inte olagligt att bemanningsföretagen här betalar så lite. Men vill EU-parlamentet visa upp den bilden av sig själv – att man har personal som tjänar absolut lägstalöner? säger Dennis de Jong.

I förra veckan klubbade EU-parlamentarikerna ett krav om att husets administration, när den går igenom parlamentets budgetposter och offentliga upphandlingar med bemanningsföretag, också går på djupet med förhållandena på Europeiska historiens hus.

EU-parlamentets taleskvinna Marjorie van den Broeke säger att uppgifterna från visselblåsarna är felaktiga.
”Artikeln, som är baserad på en anonym person som hävdar att han jobbar i Europeiska historiens hus, är fullkomligt felaktig. Personalen har normala arbetsförhållanden”, skriver taleskvinnan till SvD.
”Golvpersonalen i Europeiska historiens hus har rekryterats från ett externt företag som måste följa belgiska lagar om löner och arbetsvillkor. Europeiska historiens hus granskar regelbundet att dessa skyldigheter upprätthålls”, fortsätter hon.

Europeiska historiens hus invigdes för två år sedan, efter att EU-parlamentet länge kämpat för att det skulle bli till. Det kostade över 600 miljoner kronor att färdigställa, och omkring 115 miljoner kronor om året att driva.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons