Annons

Antal ehec-sjuka når ny rekordnivå i Sverige

Antalet fall av ehec-infektion ökar. Den svåra magsjukan som ger blodig diarré drabbar främst små barn och kan orsaka livshotande njursvikt. Smittan kom till Sverige på 1990-talet och är idag etablerad bland nötboskap i södra Sverige.

Under strecket
Publicerad

Kurvan över ehec-smittan i Sverige pekar uppåt (se mer specifik grafik längre ned). Illustration: Liv Widell

Bild 1 av 3

Nötboskap är den stora reservoaren för ehec-smittan. Djuren blir inte själva sjuka men om renligheten brister på slakterier kan köttet smittas.

Foto: Lennart Nygren Bild 2 av 3

Enligt utredaren Christer Wretborn stod Jordbruksverket i vägen för arbetet mot ehec.

Foto: Ingvar Karmhed Bild 3 av 3

Kurvan över ehec-smittan i Sverige pekar uppåt (se mer specifik grafik längre ned). Illustration: Liv Widell

Bild 1 av 1
Kurvan över ehec-smittan i Sverige pekar uppåt (se mer specifik grafik längre ned). Illustration: Liv Widell
Kurvan över ehec-smittan i Sverige pekar uppåt (se mer specifik grafik längre ned). Illustration: Liv Widell

Ehec är en ganska ny typ av aggressiv magsjukebakterie som först dök upp i Mexiko och USA på 1980-talet. Det första svenska fallet noterades 1988 och när SvD 2011 i en artikelserie kunde visa hur smittan utvecklats från starten 1988 hade antalet fall stadigt ökat från noll till drygt 300 per år. En nivå som då väckte starka reaktioner.

Nu visar en ny djupdykning i statistiken att antalet människor som drabbats av ehec-smittan har fortsatt uppåt.

År 2018 rapporterades 892 sjukdomsfall. Av dessa var 240 barn under 10 år.

Andra bakterier orsakar fler sjukdomsfall men ehec ger allvarligare symtom inklusive den livshotande följdsjukdomen HUS.

Det var en solklar toppnotering, även om man räknar bort ett stort utbrott förra sommaren där totalt 116 personer insjuknade.

Annons
Annons

Nötboskap är den stora reservoaren för ehec-smittan. Djuren blir inte själva sjuka men om renligheten brister på slakterier kan köttet smittas.

Foto: Lennart Nygren Bild 1 av 1

Ökningen fortsatte de två första månaderna 2019, med totalt 93 fall, under en period då antalet ehec-smittade säsongsmässigt brukar vara lågt.

– Det är en ökning av antalet fall men siffran påverkas också av att provtagningen har blivit bättre, säger Anneli Carlander som är enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Ehec är rapporteringspliktig, men rutinerna för att rapportera in statistik varierar över landet. Efter det stora tyska utbrottet av ehec 2011, orsakat av böngroddar, har fler laboratorier blivit bättre på analyserna. Men det förklarar inte hela ökningen, och det faktum att flera landsting fortfarande har dålig rapportering talar för att den verkliga ökningen är ännu större.

Andra bakterier, inte minst campylobakter, orsakar fler sjukdomsfall men ehec ger allvarligare symtom, inklusive den livshotande följdsjukdomen HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom. HUS är i sin tur den viktigaste orsaken till akut njursvikt hos barn.

Vi gjorde simuleringar som visade att campylobakter orsakade flest fall men att ehec gav svårast sjukdom och var dyrast för samhället.

Nötboskap är den stora reservoaren för ehec-smittan. Djuren blir inte själva sjuka men om renligheten brister på slakterier kan köttet smittas. En annan risk är att grönsaker bevattnas med vatten som i har förorenats av gödsel.

Redan 1999 föreslog den dåvarande regeringen att gårdar som har testats positivt för ehec skulle behandlas som i fall med salmonella, det vill säga att gårdarna spärras och lämpliga åtgärder så som tvångsslakt vidtas.

Förslaget genomfördes aldrig.

Nötboskap är den stora reservoaren för ehec-smittan. Djuren blir inte själva sjuka men om renligheten brister på slakterier kan köttet smittas.
Nötboskap är den stora reservoaren för ehec-smittan. Djuren blir inte själva sjuka men om renligheten brister på slakterier kan köttet smittas. Foto: Lennart Nygren
Annons
Annons

Enligt utredaren Christer Wretborn stod Jordbruksverket i vägen för arbetet mot ehec.

Foto: Ingvar Karmhed Bild 1 av 1

Senare ledde förre ambassadören Christer Wretborn en treårig utredning om bekämpningen av smittsamma djursjukdomar som blev klar 2008. Enligt honom var det Jordbruksverket som stod i vägen för arbetet mot ehec.

– Det alternativ som diskuterades var att flytta resurser från salmonellakontrollen, där vi hade ett väldigt lågt smittryck, till ehec och campylobakter. Men också att ändra systemet och göra som i Finland, att bönderna får teckna privata försäkringar för den smitta som inte drabbar människor, säger Christer Wretborn.

– Vi gjorde simuleringar som visade att campylobakter orsakade flest fall men att ehec gav svårast sjukdom och var dyrast för samhället. Men det fanns inget intresse att ta tag i det då, minns Christer Wretborn som numera är pensionerad.

– På finansdepartementet var man nöjda, men Jordbruksverket som hade stöd av jordbruksdepartementet bromsade.

Enligt utredaren Christer Wretborn stod Jordbruksverket  i vägen för arbetet mot ehec.
Enligt utredaren Christer Wretborn stod Jordbruksverket i vägen för arbetet mot ehec. Foto: Ingvar Karmhed

För fyra år sedan antogs en gemensam handlingsplan för alla berörda myndigheter, som ska utvärderas i år. Fokus ligger där på rådgivning till bönder och på att utveckla analysmetoderna så att de varianter av bakterien som ger allvarligast fall kan skiljas från de som ger lindrigare symtom.

Lena Hult som är smittskyddssamordnare på Jordbruksverket håller inte med om att myndigheten har varit en bromskloss.

Annons
Annons

– Vi tycker inte att vi har sett någon direkt ökning på djursidan. När vi hittar humanfall så smittspårar man och försöker hitta den gård där smittan kommer ifrån, vilket kan vara svårt. Lyckas man med det så bistår vi med rådgivning för hur saneringen kan gå till. Det kan också handla om hur tätt djuren står, säger Lena Hult.

Hon menar att ehec har visat sig svårare att bli av med än exempelvis salmonella.

– Det finns tyvärr ingen quickfix.

Det är Statens veterinärmedicinska anstalt som ansvarar för provtagningen.

– Vi får pengar vart tredje år för att ta stickprover på slakterierna, säger Erik Eriksson, veterinär och ehec-expert på SVA.

Han menar att ehec inte har blivit vanligare än tidigare bland djuren under de senaste åren.

Det finns omkring 200 varianter av giftiga ehec-bakterier. Vid en stor kartläggning 2012 påträffades den fruktade typen O157 på mer än häften av alla besättningar. Vid provtagningar på slakterier har den mest aggressiva varianten påträffats i drygt 3 procent av proverna från träck.

Ehec är, både bland djur och människor, vanligast i djurtäta områden i södra Sverige.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons