Annons

Äntligen – museets bilar ska börja rulla

En ny policy öppnar nya möjligheter för Tekniska museet i Stockholm. Museibilar ska användas och inte bara samla damm. Under den parollen fixar Tekniska museet flera av sina gamla fordon i skick så att de kan köras.

Under strecket
Publicerad

Christian Stadius är chef för Tekniska museets samlingar. Här i förarsätet på en fransk Bailleau Voiturette från 1902. Bilmärket Bailleau levde 1901–1914.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 9

Detalj, Bailleau Voiturette från 1902.

Foto: Jessica Gow/TTBild 2 av 9

Hillman Saloon är en fyradörrars engelsk småbil med lådram, stela axlar och mekaniska bromsar. Den har takräcke för gengassäckar.

Foto: Jessica Gow/TTBild 3 av 9

Tekniska museet håller till på Museivägen på Gärdet i Stockholm.

Foto: Jessica Gow/TTBild 4 av 9

Volvo P1800, eller 1800S som den hette när tillverkningen flyttade från England till Sverige, är en av klenoderna som Christian Stadius vid Tekniska museet hoppas kunna använda i veteranrallyn och andra aktiviteter.

Foto: Jessica Gow/TTBild 5 av 9

Heinkel Kabine var en av de många motorcykelbilar som såldes i Europa på 1950-talet. Billiga, enkla och åtminstone med dagens ögon väldigt charmiga.

Foto: Jessica Gow/TTBild 6 av 9

Asea tillverkade eldrivna lastbilar i Eskilstuna med början redan 1943. Tekniska museets exemplar är från 1945.

Foto: Jessica Gow/TTBild 7 av 9

En Volvo PV 444 från 1947 sussar gott i Tekniska museets förvaringsdepå. Chefen för samlingarna, Christian Stadius, kollar till B4B-motorn.

Foto: Jessica Gow/TTBild 8 av 9

Den bedårande interiören i en Volvo PV 444 från 1947, modellen lanserades 1944 och började levereras 1947.

Foto: Jessica Gow/TTBild 9 av 9

Christian Stadius är chef för Tekniska museets samlingar. Här i förarsätet på en fransk Bailleau Voiturette från 1902. Bilmärket Bailleau levde 1901–1914.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 4

Detalj, Bailleau Voiturette från 1902.

Foto: Jessica Gow/TTBild 2 av 4

Hillman Saloon är en fyradörrars engelsk småbil med lådram, stela axlar och mekaniska bromsar. Den har takräcke för gengassäckar.

Foto: Jessica Gow/TTBild 3 av 4

Tekniska museet håller till på Museivägen på Gärdet i Stockholm.

Foto: Jessica Gow/TTBild 4 av 4
1/2

Christian Stadius är chef för Tekniska museets samlingar. Här i förarsätet på en fransk Bailleau Voiturette från 1902. Bilmärket Bailleau levde 1901–1914.

Foto: Jessica Gow/TT
2/2

Detalj, Bailleau Voiturette från 1902.

Foto: Jessica Gow/TT

Ett föremål som ingår i ett statligt museums samlingar ska ställas ut eller finnas till hands för forskningens skull. Men får sakerna användas? Det är inte alls säkert. Om objekten används kan de degraderas från museiföremål till rekvisita, vilket innebär att de förlorar skyddet och kraven på korrekt omvårdnad.

Samtidigt blir det rätt enahanda med exempelvis bilar som bara står och inte får köras. Vore det inte möjligt att bevara regeln men låta fordonen rulla under kontrollerade former?

Den tanken slog konservatorn Christian Stadius när han för drygt två år sedan anställdes som chef för samlingarna vid Tekniska museet i Stockholm.

– Jag såg bilarna i våra samlingar och tänkte att de bättre skulle bidra till museets verksamhet om de kan användas. Det ledde till att jag fick i uppdrag att skapa en ny policy, säger Christian Stadius.

1/2

Hillman Saloon är en fyradörrars engelsk småbil med lådram, stela axlar och mekaniska bromsar. Den har takräcke för gengassäckar.

Foto: Jessica Gow/TT
2/2

Tekniska museet håller till på Museivägen på Gärdet i Stockholm.

Foto: Jessica Gow/TT

Denna policy utgår från något som kallas ”handling collection”, det vill säga samling som får hanteras och brukas. I den brittiska museivärlden, ofta en föregångare i branschen, har systemet etablerats men i Sverige har det hittills inte varit vanligt.

Annons
Annons

Volvo P1800, eller 1800S som den hette när tillverkningen flyttade från England till Sverige, är en av klenoderna som Christian Stadius vid Tekniska museet hoppas kunna använda i veteranrallyn och andra aktiviteter.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 5

Heinkel Kabine var en av de många motorcykelbilar som såldes i Europa på 1950-talet. Billiga, enkla och åtminstone med dagens ögon väldigt charmiga.

Foto: Jessica Gow/TTBild 2 av 5

Asea tillverkade eldrivna lastbilar i Eskilstuna med början redan 1943. Tekniska museets exemplar är från 1945.

Foto: Jessica Gow/TTBild 3 av 5

En Volvo PV 444 från 1947 sussar gott i Tekniska museets förvaringsdepå. Chefen för samlingarna, Christian Stadius, kollar till B4B-motorn.

Foto: Jessica Gow/TTBild 4 av 5

Den bedårande interiören i en Volvo PV 444 från 1947, modellen lanserades 1944 och började levereras 1947.

Foto: Jessica Gow/TTBild 5 av 5

– Det här är viktigt att få in i vårt tänkande. Bevarandet är viktigt för museum, men bevarandet står på ett fundament av tillgänglighet, säger Christian Stadius.

Volvo P1800, eller 1800S som den hette när tillverkningen flyttade från England till Sverige, är en av klenoderna som Christian Stadius vid Tekniska museet hoppas kunna använda i veteranrallyn och andra aktiviteter.
Volvo P1800, eller 1800S som den hette när tillverkningen flyttade från England till Sverige, är en av klenoderna som Christian Stadius vid Tekniska museet hoppas kunna använda i veteranrallyn och andra aktiviteter. Foto: Jessica Gow/TT

En pusselbit i detta arbete är en rapport som Riksantikvarieämbetet skrivit på uppdrag av regeringen, kallad ”Det rörliga kulturarvet”. I den understryks betydelsen av att äldre fordon och farkoster hålls i sådant skick att de bidrar till ett levande kulturarv.

Men det är inte givet att ett museum på egen hand har kunskap eller resurser att hålla fordon i körbart skick. För Tekniska museet har det lett fram till ett givande samarbete med ett privat museum, Autoseum i Simrishamn.

– Samarbetet med entusiastiska och kunniga personer utanför museivärlden är mycket värdefullt. Tekniska museet har deponerat några fordon hos Autoseum, som sköter underhåll och även deltar i aktiviteter med bilarna, säger Christian Stadius.

Heinkel Kabine var en av de många motorcykelbilar som såldes i Europa på 1950-talet. Billiga, enkla och åtminstone med dagens ögon väldigt charmiga.
Heinkel Kabine var en av de många motorcykelbilar som såldes i Europa på 1950-talet. Billiga, enkla och åtminstone med dagens ögon väldigt charmiga. Foto: Jessica Gow/TT

Det första var en Dion från 1910 som kördes i veteranrallyt London–Brighton 2017. I fjol deltog Autoseum i samma lopp med två bilar från Tekniska museet och i år ska även det svenska Gärdesloppet på Djurgården i Stockholm köras.

– På det här viset når vi ut till betydligt fler människor än om bilarna bara står i vår samling.

Asea tillverkade eldrivna lastbilar i Eskilstuna med början redan 1943. Tekniska museets exemplar är från 1945.
Asea tillverkade eldrivna lastbilar i Eskilstuna med början redan 1943. Tekniska museets exemplar är från 1945. Foto: Jessica Gow/TT

Men vad händer om bilarna skadas eller går sönder? Reservdelar till prylar som i vissa fall är långt över hundra år gamla köper man inte över disk.

Det är så klart tråkigt, men man måste också fråga sig om det verkligen gör något. Om en motor går sönder och inte kan repareras finns föremålet ändå kvar.

– Om det ändå bara ska stå parkerat i en utställning, som museiföremål normalt gör, spelar det ingen roll, säger Christian Stadius.

1/2

En Volvo PV 444 från 1947 sussar gott i Tekniska museets förvaringsdepå. Chefen för samlingarna, Christian Stadius, kollar till B4B-motorn.

Foto: Jessica Gow/TT
2/2

Den bedårande interiören i en Volvo PV 444 från 1947, modellen lanserades 1944 och började levereras 1947.

Foto: Jessica Gow/TT
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons