Annons
Kommentar

Henrik Ennart:Äntligen begränsning av transfetter – vi ligger efter

Vi har vant oss vid bilden av att Sverige ligger i frontlinjen när det gäller konsumentskydd. Men när halterna av transfett äntligen begränsas är det pinsamt nog USA vi får tacka för hjälpen.

Under strecket
Publicerad

I Sverige går det fortfarande inte ens att utläsa på etiketten om varan innehåller transfett, istället får man leta efter ”partiellt härdat fett”.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1

I Sverige går det fortfarande inte ens att utläsa på etiketten om varan innehåller transfett, istället får man leta efter ”partiellt härdat fett”.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Farliga transfettet förbjuds – nästan

Den 7 januari skickade Livsmedelsverket ut ett pressmeddelande om att EU-kommissionen har föreslagit en maxgräns för transfett i maten. Transfett ska inte får svara för mer än 2 procent av fettet i maten.

Det var ett välkommet, om än extremt senkommet, besked.

Redan 2011 beslutade en majoritet i Sveriges Riksdag att införa en maxgräns för transfett av samma slag som i Danmark, Island och Österrike. Men riksdagsbeslutet genomfördes aldrig eftersom både den tidigare Alliansregeringen och den följande S-MP-regeringen valde att förhala frågan.

I Sverige går det fortfarande inte ens att utläsa på etiketten om varan innehåller transfett, istället får man leta efter ”partiellt härdat fett”.
I Sverige går det fortfarande inte ens att utläsa på etiketten om varan innehåller transfett, istället får man leta efter ”partiellt härdat fett”. Foto: Yvonne Åsell

Det hälsofarliga transfettet skapades för att härda fleromättat valfett så att det inte skulle härskna under de långa transporterna från fångstplatserna, en upptäckt som belönades med Nobelpriset 1912.

Annons
Annons

Det har sedan dess använts för att ge en fastare mer smörliknande konsistens åt vegetabiliska oljor, men alltså även för att öka hållbarhetstiden.

De första varningarna om risker kom redan på 1970-talet. De möttes till en början med en skepsis men sedan tidigt 00-tal råder en närmast total samsyn bland forskare om att transfett är avsevärt mycket farligare för hjärtat än någon annan typ av fett.

I dag gör Världshälsoorganisationen WHO uppskattningen att transfett orsakar 500 000 dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar varje år, nu för tiden mest, men inte bara, i utvecklingsländer. I våras sjösatte WHO en kampanj för att helt avskaffa industriellt framställt transfett senast 2023.

Totalt har 23 länder runt om i världen, inklusive Ryssland, USA och exempelvis Kirgizistan men alltså inte Sverige, infört olika sorters tvingande restriktioner mot transfett.

WHO lyfter särskilt fram Danmark som ett positivt exempel. 2003 var Danmark det första land som införde maxtak. Det ledde till kraftigt minskad konsumtion och sammanföll, påpekar WHO, med att dödligheten i hjärtsjukdomar sjönk mer än i jämförbara OECD-länder och är i dag lägre än i Sverige.

Men i Sverige går det fortfarande inte ens att utläsa på etiketten om varan innehåller transfett, istället får man leta efter ”partiellt härdat fett”.

En bärande orsak är förstås att Sverige – till skillnad från flera andra EU-länder – ogärna går före EU i frågor som gäller konsumentskydd.

Men det som efter 15 års långbänk tycks ha fått fart på EU-kommissionen är att den amerikanska livsmedelsmyndigheten Food and drug administration, FDA, på egen hand, beslutat att totaltförbjuda industriellt framställt transfett i livsmedel.

Annons
Annons

Beslutet togs redan för tre år sedan, men träder i full kraft den 1 januari 2020, och innebär att transfett inte längre får betecknas som GRAS, en förkortningen som står för generally recognized as safe. Utan en sådan beteckning får inga ämnen förekomma i livsmedel som säljs i USA. Även Kanada har gjort en motsvarande åtstramning.

Den maxgräns som EU-kommissionen nu vill införa är inte fullt lika långtgående. Uppenbarligen ska fortfarande låga halter tillåtas, motsvarande de som sedan 2009 gäller för varor som är Nyckelhålsmärkta. Livsmedelsverket välkomnar nu ändå beskedet och förklarar att man länge önskat regler som begränsar mängden transfett i alla livsmedel.

Tidigare har dock Livsmedelsverket förklarat att de svenska halterna i medeltal nått lika lågt som i Danmark på frivillig väg. Just detta har också regeringen angett som skäl till att inte verkställa riksdagens beslut om att snarast införa ett förbud av dansk typ.

Det kan också noteras att i Livsmedelsverkets bedömning av svenskarnas intag ingick kakor men inte godis, trots att chokladbitar och praliner är en minst lika sannolik källa.

För att pröva påståendet om den låga exponeringen testade SvD, med hjälp av den danske fettforskaren Steen Stender, för fem år sedan varor som såldes i ledande matkedjor i Skåne. Även om nivåerna generellt minskat visade sig många, särskilt importerade produkter, innehålla höga halter av transfettsyror. Nivåerna i vissa prover tillhörde faktiskt de högsta som uppmätts inom EU. Malmö slog sig in i tätklungan, efter Sarajevo och Skopje men före Podgorica och Ljubljana.

Slutsatsen var att även om de flesta i Sverige får i sig ganska små mängder så finns det minoritetsgrupper i det svenska samhället som fortfarande exponeras för hälsofarliga halter av transfettsyror.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons