Annons

Antogs till sjättevalet – bor nära populära skolor

Christan Darnelius och dottern Sigrid.
Christan Darnelius och dottern Sigrid. Foto: Ari Luostarinen

Föräldrar över hela landet rasar mot en matematisk formel som används vid skolplaceringar i många kommuner. Metoden missgynnar elever som bor nära flera populära skolor.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Familjen Darnelius i Stuvsta utanför Stockholm är en av många familjer på olika håll i landet som anser att de missgynnas av den princip som flera kommuner använder för att fördela elever till sina skolor.

Det handlar om principen om relativ närhet. Metoden är ett av sätten att lösa det utbredda fenomenet att vissa skolor har fler sökande än antalet platser.

Principen innebär att om två elever som tävlar om samma skolplats har lika långt till skolan de valt som förstaval, så kommer den elev som har längst till andravalet att få platsen. Men det här sättet att räkna ställer till problem i områden med högt söktryck på skolorna.

För familjen Darnelius bidrog det till att dottern Sigrid fick plats på sitt sjätteval när hon börjar i förskoleklass i höst.

– Systemet flippar för oss som bor nära flera skolor, säger pappan Christian.

Han syftar på att den relativa närhetsprincipen inte tar hänsyn till om eleverna får plats på skolorna som används för jämförelsen eller inte. För Sigrids del innebär det att hon inte får en plats på sin närmsta skola eftersom hon bor nära den näst närmsta skolan, och inte plats på den näst närmsta skolan eftersom hon bor nära den närmsta skolan – trots att hon alltså nekats plats på den.

Annons
Annons

Problemet har lett till en proteströrelse som engagerat föräldrar över hela landet. Åsa Bertze, civilingenjör och förälder, är med och driver en sajt som försöker förändra systemet. Hon har själv tagit fram en lösning som hon anser fördelar eleverna mer rättvist.

Vi vet att det alltid är samma personer som drabbas.

Hon säger att kommunerna inte vill erkänna problemen som uppstår med den relativa närhetsprincipen.

– Kommunerna säger att några alltid kommer i kläm, men vi vet att det alltid är samma personer som drabbas. Varför ska de som bor mellan två skolor systematiskt placeras extremt långt bort från sina hem? säger hon.

I Stuvsta, som ligger i Huddinge kommun, har situationen lett till att invånarna förra veckan ordnade ett protestmöte där politiker och tjänstemän bjöds in.

Joakim Östling, biträdande verksamhetschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge, vill inte ställa upp på en intervju, men skriver i ett mejl till SvD att förvaltningsrätten nyligen konstaterade att kommunen inte särbehandlar eleverna i skolvalsprocessen.

”När årets skolval är slut kommer dock Huddinge kommun att göra en utvärdering för att se om det finns behov att se över vårt system”, skriver han.

SvD har pratat med flera familjer i Huddinge kommun som överklagat sina skolplaceringar. Men enligt Joakim Östling har inte kommunen fått in fler klagomål i år än tidigare.

”Nej, vi ser en viss ökning från föregående års skolplaceringsarbete. Däremot ligger vi i år på en relativt låg nivå jämfört med tidigare år”, skriver han.

Skolplaceringssystemet i Huddinge har skapats av företaget Optiplan. Jonas Åhlin, grundare och konsult på företaget, säger att kritiken mot hur den relativa närhetsprincipen används för att räkna avstånd till alternativa skolor är missriktad. Enligt honom beror problemen på att det inte finns tillräckligt många skolplatser på vissa håll.

– I vårt system finns kompletterande regler som säkerställer att eleverna placeras på en skola i närheten av hemmet, men det är upp till kommunen att definiera vilka avstånd det handlar om, och om skolplaceringarna i någon omfattning ska styras av detta, säger han.

Han säger att inte heller den lösning som Åsa Bertze varit med och tagit fram är optimal. Enligt Jonas Åhlin testades en liknande modell i Örebro kommun inför förra årets skolval.

En sådan lösning förhindrar inte att vissa elever placeras på skolor som upplevs vara långt från hemmet, menar han. Dessutom har många föräldrar svårt att förstå beräkningsmodellen eftersom den är mer komplicerad än den som används i bland annat Huddinge kommun.

Åsa Bertze har varit med och gjort en anmälan till Skolinspektionen mot Stockholms stads användning av den relativa närhetsprincipen. Myndigheten har valt att inleda en så kallad riktad tillsyn efter anmälan, men är ännu inte klar med sin granskning.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons