Annons

5 tajmingråd: Nappuccino bästa powerpausen

Ta beslut på morgonen, var noga med avslut av olika slag och undvik operationer på eftermiddagen. Så lyder några av Daniel Pinks råd om tajming ur boken ”När”. Både våra dygn och våra liv har sina kurvor med toppar och dalar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Grafik: Liv Widell

Bild 1 av 1

1 / 5

Grafik: Liv Widell
Grafik: Liv Widell

1. Så svänger känslorna under dagen

Våra positiva känslor stiger på morgonen, sjunker på eftermiddagen för att vända uppåt igen tidigt på kvällen. Kurvorna ser likadana ut i olika länder och kulturer. Veckodagen spelar ingen större roll även om positiva uttryck är något fler på helger. Då är morgontoppen också ungefär två timmar senare, men kurvan över dagen håller en stabil form.

Analysen bygger på en analys av inlägg på Twitter. Kan det verkligen säga något om hur människors känslor svänger under dagen? Ja, faktiskt.

Sociologiforskarna vid Cornelluniversitetet i USA undersökte känslouttrycken i 500 miljoner tweets, skrivna av 2,4 miljoner användare i 84 länder genom att mata in alla ord i ett avancerat textanalysprogram. Resultatet visade en tydlig och anmärkningsvärt konsekvent kurva över dygnen. Studien publicerades i den ansedda tidskriften Science år 2011.

Annons
Annons

2 / 5

2. Nappuccino är bästa powerpausen

Den mest effektiva tuppluren är att ta en kopp kaffe först och sedan vila i 20 minuter.

Våra kognitiva krafter förändras mycket under dagens lopp. När vi är på topp och fokuserar som bäst, för de flesta på morgonen eller förmiddagen, bör vi ta chansen att göra det som kräver mest analytiskt tänkande. Detta är också bästa tiden att ta viktiga beslut. När energinivåerna sjunker efter lunch och till mitten av eftermiddagen passar rutinartade uppgifter bäst. Under eftermiddagstimmarna görs fler misstag – i trafiken, sjukvården, skolan etcetera.

Ungefär sju timmar efter att vi vaknade har vi en dipp när vi blir extra sömniga. Den mest effektiva tuppluren (”a nap” på engelska) är att ta en kopp kaffe först och sedan vila i 20 minuter, en så kallad nappuccino. Vila och kaffe i kombination kan ge ny kraft till nästa period som kännetecknas av ett mer avslappnat, kreativt fokus. Humöret vänder uppåt igen och nya krafter kommer inför kvällen.

Seneftermiddagen lämpar sig särskilt väl för fysisk träning också, visar forskningen.

Annons
Annons

3 / 5

3. Välbefinnandet stiger efter 50

Efter 50 vänder lyckokurvan uppåt för att fortsätta stiga.

Lyckans U-kurva ser ungefär likadan ut över världen och anses mycket robust, enligt forskarna. Flera studier har visat att 20- och 30-årsåldern är någorlunda lycklig medan under åren mellan 40 och 50 mår många som sämst. Efter 50 vänder kurvan uppåt för att fortsätta stiga. Formen är densamma för kvinnor och män samt i olika länder.

Daniel Pink tror att många haft orealistiska förväntningar på livet och i 40-årsåldern inser vi att ”det blev inte mer än så här”. Många äktenskap splittras, vi kanske måste kämpa hårt ekonomiskt för att få ihop pengar till både barn och i värsta fall åldriga föräldrar. Pink jämför med apors känsloliv (”skratta inte”, skriver han, ”det är en väletablerad mätmetod”). Även apor har en downperiod i mitten av sina liv.

Annons
Annons

4 / 5

4. Flest springer sitt första maraton vid 29

Finns 30-årskrisen? 40-årskrisen? Om siffran som visar att fler springer maraton vid 29, 39, 49 än åren runtomkring kan användas som bevis är svaret tveklöst ja. Att vara i slutet av något kan ge en mental knuff, konstaterar Daniel Pink. Dessutom är det så att löparna, som sprungit flera maraton, har bäst tider under de år de fyllt något på 9. Allra flest springer sitt första maraton vid 29, men sannolikheten är också större att springa sitt allra första långlopp vid 49 än åren före och efter den födelsedagen.

Tyvärr är det inte alltid en positiv puff att fylla något med nio. Forskningen visar också att både mäns otrohet och självmordsfrekvensen är högre just de åren, skriver Daniel Pink som påpekar att tiden må vara en illusion men att siffermagin ändå bor i oss.

Annons
Annons

5 / 5

5. Färre men närmare vänner på ålderns höst

Vid alla möjliga slutpunkter i livet – jobb, presentationer, semestrar, möten – ska vi lägga lite extra krut på att få till ett bra slut.

Det sociala nätverket krymper med åldern, men den innersta cirkeln av viktiga vänner är intakt. Äldre personer har mindre sociala nätverk än när de var yngre. Men det beror varken på ensamhet eller isolering. Anledningen, konstaterade forskarna, är mer bejakande. När vi blir äldre reducerar vi vår vänkrets till de som betyder allra mest.

Den innersta cirkeln kan till och med öka. I unga år, till exempel under universitetsåren kunde kretsarna växa väldigt fort. Under småbarnsåren minskar de ofta igen.

Slutpunkter kan hjälpa oss att sortera i vad som är väsentligt och inte, konstaterar Daniel Pink. De är också viktiga för hur vi summerar och minns vad vi har varit med om. Därför ska vi, vid alla möjliga slutpunkter i livet lägga lite extra krut på att få till ett bra slut – som när vi slutar ett jobb, avslutar en presentation, en semester eller ett möte. Om vi värnar slutet så kan vi rentav minnas det som bättre än det i själva verket var.

Annons
Annons
Annons
Annons