Annons

Janerik Larsson:Apokalypsens profeter

  A salvaged chair hangs in a tree amidst nearby homes destroyed by Hurricane Matthew, in a seaside fishing neighborhood of Port Salut, Haiti, Sunday, Oct. 9, 2016
A salvaged chair hangs in a tree amidst nearby homes destroyed by Hurricane Matthew, in a seaside fishing neighborhood of Port Salut, Haiti, Sunday, Oct. 9, 2016 Foto: Rebecca Blackwell
Under strecket
Publicerad

När 2018 nu rullar bort står det helt klart: En ny oro har kommit över allt fler. 2018 var året då vi såg ett nytt massfenomen födas: Vanligt folk som plötsligt står tysta och ordlösa inför det klimathot de ser torna upp sig. Jag har sett annars talföra företagsledare, undersköterskor och till och med politiker – i alla fall när de står långt från mikrofonerna – närapå mista talförmågan när de för ett ögonblick genomfars av apokalypsen. I våra medvetanden flimrar oftare nu suddiga bilder av barnbarn och sönderbrända landskap förbi. Många börjar tänka i nya tidsspann: generationer, inte bara år. Sekler, inte enbart årtionden.

Så predikar Göran Greider i sin nyårskrönika.

Apokalypsens profeter är ett fenomen lika gammalt som mänskligheten.

Framtiden kan alltid beskrivas i apokalyptiska termer och den baseras nästan alltid på just föreställningen att inget kan bli bättre, allt kommer bara att bli sämre.

Jag har tidigare skrivit om när jag mötte en sådan apokalyptisk profet när jag på 70-talet läste på Stanforduniversitetet.

En tidigare sådan undergångsprofet var Georg Borgström. Han är som alla andra apokalypsens profeter bortglömd idag.

Borgström var svensk växtfysiolog som blev internationellt känd under 50-talet. Han kallades helt korrekt domedagsprofet, men utnämndes också av Expressen 1967 till ”den viktigaste svensken i världen”.

1952 började han varna för att mänskligheten var på väg mot katastrof. Borgström förespråkade hård barnbegränsning, en rättvis fördelning av proteinet och helst en världsregering. Han ville fördela resurserna genom priskontroll och ransonering.

Vad han inte såg framför sig var det som hände: den ”gröna revolutionen” med växtförädling med mera.

Ehrlich, Borgström etc blev mycket uppmärksammade men också bortglömda eftersom deras profetior aldrig inträffade tack vare att det i alla tiden lyckligtvis funnits kreativa människor som haft förmågan att hantera de utmaningar som mänskligheten alltid mött.

Apokalypsens profeter uppmärksammas alltid - innan de glöms bort.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons