Annons

Therese Larsson Hultin:Apple backade – dyrt att ta ställning

Demonstranter håller upp mobiltelefoner som lyser i Hongkong.
Demonstranter håller upp mobiltelefoner som lyser i Hongkong. Foto: Vincent Thian/AP

Nu kryper handelskriget in i storföretagens vardag. Det är inte bara amerikanska jättar som NBA och Apple som måste förhålla sig till konflikten mellan USA och Kina. Även svenska företag dras in i politiken.

Under strecket
Publicerad

Ett fan hänger en kinesisk flagga över en NBA-affisch i protest. Basketligan försvarade först Houston Rockets ägare.

Foto: AP Bild 1 av 2

Ericssons huvudkontor i Kista.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2

Det finns ett engelskt uttryck som förklarar exakt vad det handlar om.

”Damned if you do, damned if you don't”

Översatt till svenska betyder det ungefär att vad du än gör så blir det fel – och så känner nog också många av de multinationella bolag som försöker förhålla sig till Kina utan att varken uppröra kommunistpartiet och kinesiska konsumenter, eller oss i västvärlden.

Det finns gott om exempel. De senaste är bara några dagar gamla och gäller amerikanska Apple och den nordamerikanska basketligan NBA.

För mobil- och datortillverkarens del handlar det om en app som Apple tillåtit på sin App store i Hongkong. Apple har alltså inte konstruerat appen själva, men eftersom den möjliggjorde för demonstranter i Hongkong att se var kommande protester skulle äga rum, såg den den kinesiska regeringen rött.

”Apple har kränkt den kinesiska befolkningens känslor” skrev Folkets Dagblad, som är kommunistpartiets officiella tidning och dessutom störst i landet. Resultatet? Apple tog bort HKmap.live från App store, bara för att låta den återvända efter en våg protester i Hongkong och på sociala medier i omvärlden.

Annons
Annons

Ett fan hänger en kinesisk flagga över en NBA-affisch i protest. Basketligan försvarade först Houston Rockets ägare.

Foto: AP Bild 1 av 2

Ericssons huvudkontor i Kista.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
Ett fan hänger en kinesisk flagga över en NBA-affisch i protest. Basketligan försvarade först Houston Rockets ägare.
Ett fan hänger en kinesisk flagga över en NBA-affisch i protest. Basketligan försvarade först Houston Rockets ägare. Foto: AP

Eller ta Nike. Efter att basketlaget Houston Rockets ägare twittrat ut sitt stöd för demonstranterna i Hongkong, beslutade Nike att sluta sälja kläder och skor med Houston-lagets logotyp i sina affärer i Kina. Amerikansk basket är big business i jättelandet och många kineser vill ha tröjor eller prylar från favoritlaget.

För Nike är det dessutom en extremt viktig marknad. Bolaget drog in långt över 60 miljarder kronor i Kina i fjol. Tillväxten ligger på mer än 21 procent i Kina, medan den nordamerikanska marknaden växer med sju procent.

Inte helt oväntat så har även Nike fått kritik för att ha gått på den kinesiska regeringens linje. Såväl amerikanska politiker som konsumenter har kritiserat sport-och klädmärket för att låta pengar och profit gå före yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Ericssons huvudkontor i Kista.
Ericssons huvudkontor i Kista. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Men det är inte bara det kinesiska kommunistpartiets sårade känslor och behov att hålla ihop landet som företagen har att förhålla sig till. Det som pågår mellan USA och Kina just nu är inte heller enbart ett enkelt litet handelskrig, utan del av en global ompositionering där nya roller håller på att mejslas fram för världens maktspelare.

Annons
Annons

Parallellt med handelskriget pågår kampen om ekonomiskt, militärt, politiskt, kulturellt och tekniskt inflytande, och det här påverkar i högsta grad även svenska bolag med kinesisk närvaro och internationella ambitioner.

Som Ericsson. När Trump-administrationen drog ut på globalt korståg mot den kinesiska telekomoperatören Huawei och ville få alla sina allierade (eller snarare före detta allierade) stater i Europa att bojkotta det kinesiska bolaget, torde jublet från Kista (Ericsson är en direkt Huawei-konkurrent) höras över halva världen.

Men när SvD Näringsliv på en direkt fråga ber Ericsson svara på om de blir gynnade av att länder i västvärlden kastar ut Huawei, är svaret så diplomatiskt slätstruket att det kunde ersatts av ett ”Goddag Yxskaft”. Vilket bara kan tolkas som att bolaget inte är suget på att stöta sig med den kinesiska staten.

Även Spotify torde ha ägnat en och annan tanke åt hur de ska förhålla sig till Kina. Streamingbolaget ägs till 10 procent av den kinesiska it-konglomeratet Tencent – medan Spotify i sin tur äger ungefär lika stor andel i Tencents dotterbolag och musiktjänst TME.

Innebär det att Spotify utsätts för påtryckningar av sitt innehåll? För att tala klartext: vad händer om en kampsång till stöd för Hongkong-demonstranterna blir en hit i västvärlden?

Det finns ett annat engelskt uttryck som passar i sammanhanget: ”money talks”. Men vems pengar? Kinas, USA:s eller resten av världen? Eller går rent av yttrandefrihet och mänskliga rättigheter före profit?

Det är något de stora bolagen garanterat funderar på.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons