Annons

Linda Nordlund:Är arbetets söner på utdöende?

Hur anpassar vi välfärdsstaten efter en ekonomi där färre lönearbetar?
Hur anpassar vi välfärdsstaten efter en ekonomi där färre lönearbetar? Foto: Pontus Lundahl/TT
Under strecket
Publicerad

Arbetar vi mer än någonsin i människans historia – trots att teknologisk utveckling gett en enorm produktivitetsökning? Denna fråga står i fokus för en ilsken debatt mellan Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och tidigare kolumnist på ledarsidan, och Roland Paulsen, doktor i sociologi och författare till böckerna ”Arbetssamhället”, ”Empty Labor” samt ”Vi bara lyder” (Ekonomisk debatt 3/2017).

”Det är minst sagt udda att som enda källa rörande människans arbetstid i historiens gryning ha omdebatterad populärvetenskap från 1972”, skriver Bergh. Paulsen försvarar sig med att han följt kutymen när han valt ut de mest citerade artiklarna på Google scholar, men att ”det i sig betyder inte att de välciterade studierna skulle ligga närmare sanningen”.

Den forskning som Paulsen hänvisar till i sitt svar (efter att Bergh framfört att en veckolång studie av ett tjugotal urinvånare i Australien 1960 inte övertygar) berör olika samhällen i Amazonas, och det är tveksamt om resultaten kan överföras till andra platser och tidpunkter. Stenåldern är därför en märklig utgångspunkt för kritik mot dagens lönearbete. Helt oaktat om vi arbetar mer eller mindre nu än då, finns det all anledning att fundera på hur vi borde arbeta i morgon.

Paulsen och Bergh är, utifrån skilda övertygelser, överens om att ökat välstånd innebär att fler kommer att vilja ha mer fritid. Redan i dag arbetar 29 procent av kvinnorna och 11 procent av männen deltid (SCB 2016). Lägg till att vi befinner oss mitt i ett historiskt teknikskifte, med potential att stöpa om arbetslivet i grunden.

”53 procent av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de kommande två decennierna” skrev ekonomen Stefan Fölster i en rapport för Stiftelsen för strategisk forskning (2014). De enklare jobben försvinner redan. Men automatiseringen betyder också att tjänstemannajobb som revisorer och översättare blir överflödiga. Somliga kommer att skapa och hitta helt nya arbeten, liksom tidigare i historien. Men för dem som saknar utbildning finns det en risk att lönearbete inte kommer att vara ett realistiskt alternativ.

Knäckfrågan förblir obesvarad: Hur anpassar vi välfärdsstaten efter en ekonomi där färre lönearbetar?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons